Stort intresse när Sthlmflex öppnade igen – men är det lönt att delta?

I år deltar mer än dubbelt så många företag på Stockholms effektmarknad jämfört med förra vintern. Men företagen som varit med tidigare jublar inte. ”Tyvärr fanns det tydligen inget behov av effekt.”

Några flexibilitetsmarknader som drivits under de senaste åren är Sthlmflex (Stockholm), Switch (Skåne) och Coordinet (Skåne, Gotland, Uppland och Västernorrland/Jämtland). Idén är uppskattad och marknaderna verkar fungera tekniskt, men för några stora fastighetsägare har det varit svårt att få ekonomi i satsningen.

– Vi har testat så vi vet att det fungerar, men har aldrig kört skarpt. Tyvärr fanns det tydligen inget behov av effekt. Vi blev inte avropade en enda gång under förra vintern, vilket vi tycker är tråkigt, säger Ulf Näslund, chef teknikutveckling hos Vasakronan som varit med i Sthlmflex i två år.

“Någon form av garantisumma behövs. Om de ska få med många fastighetsägare måste det finnas en affärsnytta med marknaden, annars blir det svårt att få volym i den.”

Ulf Näslund, chef teknikutveckling Vasakronan

Bakgrund:
”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Läs också:
Effektstyrning räddare när näten inte räcker till

Elinstallatören har tidigare berättat om hur Vasakronan styr elbilsladdning i ett garage i Solna. Systemet smetar ut effekten över dygnet med hjälp av förinställda prioriteringar. Bolaget har också installerat ett nytt styrsystem för värmepumpar som försörjer flera kontorshus. Anpassningen för att kunna bidra till Sthlmflex har kostat cirka en halv miljon kronor. 

– Våra system erbjuder effekt om 2-300 kilowatt, och om det kniper kan vi stänga av helt under en begränsad tid. Vi hade ganska låga förväntningar på utdelningen, men det är trist att det inte funnits någon efterfrågan alls, säger Ulf Näslund.

Inte heller fastighetsbolaget Fabege har blivit avropade av Sthlmflex under de två säsonger som bolaget deltagit.

– Trots att våra priser är mycket lägre än Sthlmflex snittpriser har det inte gett något. Det är positivt att testerna vi gjort gått bra, men vi skulle gärna också se att marknaden fungerar i skarpt läge, säger Caroline Ödin, energistrateg hos Fabege.

Även Landskrona Energi har prövat att delta i en flexibilitetmarknad, kallad Switch. Det skedde inom ramen för ett pilotprojekt där ett större batterilager testades hos Boliden Bergsöe. En del i projektet var att undersöka hur batterilagret kunde stötta det lokala elnätet vid kapacitetsbrist. Men inte heller där gav flexibilitetmarknaden några större intäkter.

– Det kan bero på att de senaste vintrarna varit varma, så behovet har inte varit så stort. Systemet kanske också hade gett större nytta om det funnits närmare staden, säger Angelo Tizzano, elnätschef hos Landskrona Energi.

Ulf Näslund hos Vasakronan tror också att förra årets varma vinter kan ha lett till att behovet av effekt blev lågt. Men bristen på avrop kan även bero på att flexibilitetmarknaden prioriterar andra flexresurser – de som kan avropa höga effekter med lång uthållighet, exempelvis industrier.

– Det är inte jättelätt för oss med fastigheter att frigöra effekt. Moderna klimatsystem gör att husen redan går snålt, för ventilation finns regler för luftomsättning och belysning är en säkerhetsfråga, säger han.

Så började det:
”Effekt motsvarande vad hela Södermalm använder”

Läs också:
Vinsten med batterilager inte den mest uppenbara

Den 1 december öppnade Sthlmflex för tredje gången. Säsongen pågår fram till 31 mars. Intresset för att delta är rekordstort. Antalet deltagande flexresurser har ökat med 120 procent jämfört med förra året. I den nya säsongen ingår 4 600 resurser från tio olika leverantörer.

Sthlmflex testar också en ny affärsmodell. Under vissa timmar får deltagarna ersättning för att de har tillgänglig effekt att sälja, oavsett om den används eller inte. Det ska öka lönsamheten för flexresurserna och sänka tröskeln för nya deltagare.

– Någon form av garantisumma behövs. Om de ska få med många fastighetsägare måste det finnas en affärsnytta med marknaden, annars blir det svårt att få volym i den, säger Ulf Näslund.

Caroline Ödin hos Fabege menar också att det behövs ekonomiska incitament. Annars blir det svårt att motivera deltagandet i marknaden. För deras del handlar kostnaderna mest om nedlagd tid.

– Det är viktigt att jobba med effektuttag, och flexibilitetmarknader är ett sätt. Men det finns också mycket annat vi kan göra – som att energieffektivisera, styra elanvändningen utifrån elspotpriset och kapa effekttoppar till exempel med batterier, säger hon.

Både Fabege och Vasakronan fortsätter att delta i Sthlmflex en säsong till. 

– I grunden är vi positiva till den här sortens initiativ. Kan vi bidra till att undvika strömavbrott vill vi gärna göra det, säger Ulf Näslund.