Arbetsmiljöverket: ”Jobba stående på gripklor är förbjudet”

Publicerad 19 apr 2018, 05:00

Paul Keenan, som arbetat med utredningen på Arbetsmiljöverket, intervjuas också i Pealtnägija. Elinstallatören ringer upp honom.

Paul Keenan, som har arbetat med utredningen på Arbetsmiljöverket, intervjuas också i Pealtnägija. Han träffade aldrig de estländska montörerna, som lämnade landet redan några dagar efter olyckan. Detta efter att Ellevio hade sagt upp deras kontrakt. I tv-programmet ser han för första gången bilderna där en gripklo används som lift. Så här beskriver han sin reaktion när Elinstallatören ringer upp.

– Vi skulle ha stoppat arbetet direkt om vi hade sett det här. En grävmaskin får inte anändas som lyftutrustning även om arbetstagaren använder personlig fallutrustning, säger han.

Läs mer om bilderna från estnisk tv: ”Avslöjar allvarliga brister på bygget”

Står du fast vid utredningens slutsats efter att ha sett bilderna?
– Ja. Utredningen handlade om en olycka där två personer dog av strömgenomgång, och de direkta orsakerna var att de arbetade utan arbetsbevis och inte hade arbetsjordat. Att montörer tidigare i projektet hade jobbat på en gripklo på hög höjd har ingen koppling till dödsolyckan, och påverkar därför inte utredningen. Däremot kan man säga att bilderna stärker vår slutsats att det fanns brister i säkerhetskulturen, säger Paul Keenan.

Läs mer: Utredningen om dödsolyckan i Tyfors läggs ner

– Bilderna stärker vår slutsats att det fanns brister i säkerhetskulturen.

Paul Keenan, Arbetsmiljöverket

Hur kan montörer jobba så här i Sverige utan att det är något brott?
– Att jobba stående på gripklor på hög höjd är förbjudet. Vi skulle ha stoppat arbetet om vi hade sett det, och lämnat in uppgifter till förvaltningsrätten som kan ge sanktionsavgifter för fallrisken, säger utredaren Jens Skantz som också deltar i telefonsamtalet.

Läs mer: Språkförbistring bakom dödsolyckan

Flera vittnen uppger att projektledaren hade en pressad arbetssituation?
– Vi har kunnat se att projektet var försenat utifrån dokumentation från byggmöten med Ellevio. Så han var troligen stressad. Men vi har inte kunna belägga de uppgifterna med arbetstagarna från Estland, säger Paul Keenan.

Är det ett problem att utländska företag jobbar så här i Sverige utan att ställas till svars?
– Vi hanterar ärenden med utländska bolag på samma sätt som svenska. Men vår lagstiftning stannar vid Sveriges gränser, och Leonhard Weiss Energy lämnade landet efter olyckan. För att kräva in sanktionsavgifter från företag utomlands kan UD kopplas in. Men det är knappast aktuellt för så låga belopp som det rör sig om, 40 000–400 000 kronor, säger Jens Skantz.

Läs mer: Är det ok med tolk vid elarbete?

– Vår lagstiftning stannar vid Sveriges gränser, och Leonhard Weiss Energy lämnade landet efter olyckan.

Jens Skantz, Arbetsmiljöverket

Ni träffade Estlands arbetsmiljöverk, Tööinspeksioon, efter att utredningen var färdig. Vad gav det?
– De gör också en utredning och kom till oss i Falun för att gå igenom vårt material. Det visade sig att vi hade en ganska samstämmig bild av orsaken till olyckan, säger Paul Keenan.

Första artikeln om Tyfors: Dödsolycka utreds som arbetsmiljöbrott

Fick ni reda på några viktiga skillnader mellan svensk och estnisk elstandard?
– I det här fallet användes ESA14 där arbetsbeviset ger ett kvitto på att anläggningen är spänningsfri. I Estland framkom det att eldriftsledaren även ringer elsäkerhetsledaren och frågar ”Är det ok att vi slår på nu?”. Om ingen har ringt är det spänningsfritt. De estniska montörerna i Tyfors hade gått en tvådagarskurs i ESA14. Men en tänkbar förklaring skulle kunna vara att de trodde att det var spänningslöst hela dagen eftersom ingen hade ringt. Men det vet vi inte, säger Paul Keenan.

Arbetsmiljöverket har fått kritik för att ingen har ställts till svars. Hur bemöter du det?
– Vi står kvar vid slutsatsen att de direkta orsakerna till dödsolyckan var att montörerna själva begick misstag genom att arbeta utan arbetsbevis och arbetsjordning. Vi har inte möjlighet att driva arbetsmiljökrav eller åtalsanmälan mot utländska företag som inte finns i Sverige. Men vi har lämnat vårt material till Estlands arbetsmiljöverk Tööinspeksioon, som får avgöra om det bara handlar om ett personligt ansvar eller inte. Men visst förstår jag att man utifrån kan tycka att det är konstigt att ingen ställs till svars då två arbetstagare omkommer, säger Paul Keenan.