Handverktyget som gör flest elektriker sjuka

Publicerad 19 sep 2016, 09:43

Vibrationsskador är numera den vanligaste arbetssjukdomen – även för elektriker. “Det här är lömska besvär som kommer krypande på ett likartat sätt som sena effekter av strömgenomgång”, säger forskaren Lage Burström.

Vibrationsskador har seglat upp som den vanligaste arbetssjukdomen bland AFA Försäkrings försäkrade. Det visar färsk statistik ur bolagets skadedatabas. Personer som arbetar inom industri samt bygg- och anläggning är mest utsatta. Men många elektriker drabbas också.

“Du kan bli fumlig och risken för skador ökar. Ett annat problem kan vara om man skär sig. Såret blöder inte när fingrarna är vita, men när man kommer in i värmen rinner det till”

Lage Burström, forskare Umeå Universitet

Läs också: Så minskar du risken för vibrationsskador

– För elektriker finns riskerna framför allt vid arbete med slagborrmaskiner, exempelvis när en kabelstege ska monteras, säger forskaren Lage Burström vid Umeå universitet, som sammanställt en mängd forskningsstudier om vibrationsskador från olika länder.

Det är blodkärl, nerver och leder som tar stryk när vibrationsdosen blir för hög. Ju mer det skakar och ju längre tid verktyget används, desto större är risken för skador.

Skadade blodkärl kan resultera i ”vita fingrar” som även kallas Raynauds fenomen. Fingrarna överreagerar då på fukt och kyla – kapillärerna drar ihop sig så att blodet försvinner. Det kan vara obehagligt, smärtsamt och ge svårigheter med finmotoriken.

– Du kan bli fumlig och risken för skador ökar. Ett annat problem kan vara om man skär sig. Såret blöder inte när fingrarna är vita, men när man kommer in i värmen rinner det till, säger Lage Burström.

”Det här är lömska besvär som kommer krypande på ett likartat sätt som sena effekter av strömgenomgång.” 

När skadorna sitter i nerverna kan den drabbade personen få svårt att känna kyla och värme. I enstaka fall kan det hända att hen bränner sig, utan att märka det. Vanligare är att få svårigheter med att hantera små detaljer som att knäppa knappar. Även förmågan att känna rörelser kan påverkas, som att känna när ett föremål är på väg att glida ur handen. Det kan göra det svårt att greppa exempelvis en skruvmejsel lagom hårt.

– Det här är lömska besvär som kommer krypande på ett likartat sätt som sena effekter av strömgenomgång. I det första skedet är symptomet ofta att man vaknar på nätterna och känner att det pirrar och sticker i händerna. Först i nästa steg blir det svårt att hantera saker, säger Lage Burström.

I handleden kan vibrationerna ge upphov till karpaltunnelsyndrom, som innebär att ett tryck uppstår på en nerv i handledens så kallade karpaltunnel. Det kan ge domningar och stickningar i fingrarna och även orsaka fumlighet och svaghet i handen.  

Arbetsmiljöverket har en formel för att beräkna hur stor vibrationsdos en person utsätts för.  Den tar hänsyn till hur länge vibrationen pågår och hur mycket verktyget skakar.

Om vibrationsdosen under en arbetsdag överskrider ett så kallat insatsvärde på 2,5 m/s2 så måste arbetsgivaren sätta in åtgärder, exempelvis erbjuda medicinska kontroller. Det finns även ett gränsvärde på 5,0 m/s2 som inte får överskridas under en arbetsdag.

Att komma upp i insatsvärdet på 2,5 m/s2 kan gå fort, berättar Lage Burström.

– En vanlig borrmaskin kanske du bara kan använda en timme per dag innan du når insatsvärdet. Då gäller det att dela på jobbet med arbetsrotation för att minska exponeringstiden, säger han.

Även skruvdragare vibrerar, men inte lika mycket. Därför kan en typisk skruvdragare kanske användas i sex timmar under en arbetsdag innan insatsvärdet nås.

– Det beror så klart på vilken modell av skruvdragare som används, och hur sliten den är, säger Lage Burström.