Tufft campus i LUX-förpackning

Publicerad 4 jan 2016, 09:06 | Uppdaterad 15 apr 2021

En kyrka och ett universitetscampus. När Svenska Ljus­priset ­delades ut i september var det två ganska olika ­projekt som fick dela förstaplatsen. I det här numret tar Elinstallatören med läsarna till lärdomsstaden Lund. Där har campus LUX byggts om och till, med spännande arkitektur och en ljusdesign som skapar skönt samband mellan det gamla och det nya.

Som nyutexaminerad ljusdesigner vid Ljushögskolan i Jönköping kom Douglas Hillgrund till konsultföre­taget Cowi i Malmö. Ett av hans första uppdrag där lär för lång tid framöver vara det största han någonsin har fått att bita i. Douglas fick uppgiften att biträda arkitektfirman Jais Arkitekter med ljusdesignen vid om- och tillbyggnaden av campus LUX i Lund.

– LUX består av två äldre tegelhus som sedan tidigare var sammanbyggda med varandra och en nytillkommen tredje byggnad som mestadels har stora glasytor utåt. I de äldre byggnaderna har sedan länge den zoologiska institutionen och en rad humanistiska institutioner haft sin hemvist och här finns också ett stort gemensamt bibliotek som nu inrymts i den nya byggnaden, berättar Douglas Hillgrund och tillägger:

– Egentligen var förutsättningarna en riktig soppa rent arkitektoniskt och planeringsmässigt, med en massa olika typer av rum, olika takhöjder, trapphus och korridorer.

Arkitekten hade fått i uppdrag att skapa ett bättre flöde mellan husen och bygga på dem med en tredje byggnad. Hur belysningslösningarna skulle se ut hade kunden inte så klar uppfattning om, men att det fanns ett stort intresse kring belysningen var glasklart redan från början. I ett tidigt skede bestämdes att huset skulle ses som tre olika delar – ur gestaltningsperspektiv.

– Men arkitekten drev starkt på för att få till en lösning som skapade klara samband mellan husen och det i hög grad med hjälp av ljuset, säger Douglas. Resultatet blev att en stor passage öppnades upp från den nya entrén in till de äldre husen, genom att ett stort hål sågades upp i tegelväggen och att biblioteket byggdes ihop med en av de äldre byggnaderna.

– Arkitekten drev starkt på för att få till en lösning som skapade klara samband mellan husen och det i hög grad med hjälp av ljuset.

Douglas Hillgrund, ljusdesigner

 

När Douglas presenterade sina belysningsidéer med hjälp av digitala visualiseringar som visade hur ljusdesignen skulle se ut blev de övriga parterna i projekten snabbt med på noterna. Grundtanken var ”tre hus, ett ljus”. Belysningen i hela LUX ska hela tiden hjälpa besökaren att orientera sig.

Så i stället för att belysa själva ursparingen där passagen mellan husen skapades, lades lysande linjer in i golvet från huvudentrén, genom passagen och vidare in i byggnaden. De ska ge besökarna vägledning vidare in i husen.

– Vi gjorde motsvarande sak vid Norra entrén, men då med runda armaturer i marken utanför entrén och sedan vidare in i huset och ner till aulan, förklarar Douglas. Utvändigt belyses de nya glasade husfasaderna av downlights som monterats i det utsprång som bildas av andra våningen.

– På Ljushögskolan lärde vi oss att se kritiskt på jämn belysning och att i stället jobba med kontraster och olika ljusnivåer. Det tänket återspeglas också i LUX, menar Douglas Hillgrund.

Biblioteket är ett tydligt exempel på det. Här kommer det mesta ljuset från hyllbelysningen – det saknas belysning i taket i de smalare passagerna, medan ljuset över arbetsytor tagits ner till ljuslister med 500 lux som monterats längs balustraden ut mot samlingsytorna nedanför.

– För att gardera oss mot framtida ombyggnader är det förberett med dosor i taken och de flesta enskilda armaturer – spotlights eller pendlade – är monterade på strömskena. Den lösningen är ett återkommande inslag på sina håll i bygganden, säger Douglas. Pendlade ­armaturer är höj- och sänkbara för att ­ytterligare öka flexibiliteten i det fall ­universitetet vill ändra i interiören.

– På Ljushögskolan lärde vi oss att se kritiskt på jämn belysning och att i stället jobba med kontraster och olika ljusnivåer. Det tänket återspeglas också i LUX.

LED har förstås använts flitigt inom kommunikationsytor och i integrationen mellan arkitektur och inredning, allt dimmbart via DALI. Allmänbelysningen i foajén är programmerad för dagsljus- och närvarostyrning.

Mitt i byggnaden finns en innergård som ljussatts att fungera som en utsmyckning om kvällarna. Ett litet nyplanterat träd står mitt på ytan.

– Här funderade vi på om vi skulle belysa från taket, men kom fram till att det skulle se fånigt ut innan trädet vuxit upp. Så vi satte uppljus på tegelväggen i stället, med 3 000 K i ljustemperatur för att ge en upplevelse av värme om kvällarna. På insidan i foajén har vi ljussatt tegelväggen med 4 000K för att ge en känsla av dagsljus. I de flesta andra armaturer har vi varmare LED-ljus, 3 000 K, vilket skapar en fin kontrast om kvällarna säger Douglas.

”Möten mellan människor” är ett viktigt tema i ljussättningen. Därför har det skapats läsytor på flera ställen i huset – bland annat på avsatser i trapphusen. Där kommer ljuset från pendlade armaturer över borden, ett varmt ljus som ska locka folk att slå sig ner och mötas runt borden.

– Arkitekten talade också mycket om behovet av ”spaningsytor” som ska hjälpa besökarna att hitta varandra – många män och kvinnor finner ju varandra under studietiden. Det är därför arbetsborden i biblioteket placerats längs balustraden, där du kan titta ner över entrén med fikabord och andra gemensamma utrymmen, förklarar Douglas Hillgrund.

– Arkitekten talade också mycket om behovet av ”spaningsytor” som ska hjälpa besökarna att hitta varandra – många män och kvinnor finner ju varandra under studietiden.

Två och ett halvt år har han ägnat åt det här projektet. När ljusdesignen var klar och godkänd ägnade han nästan ett helt år åt att själv rita upp hur all kabeldragning till belysningen skulle förläggas. Sedan lärde han och kollegerna Oscar Alström och Jerry Ekholm sig programmering för att själva kunna programmera DALI-systemet.

– Jag hade fått lära mig i Jönköping att det är bra att kunna allt i ett projekt, så jag såg till att det verkligen blev så. I augusti 2014 var allt färdigt och jag kunde lägga det här arbetet bakom mig. Fast inte riktigt – det har blivit en hel del presentationer av projektet i samband med att vi blev delad etta i Svenska Ljuspriset och i dag var det kul att komma tillbaka och visa Elinstallatören vad vi gjort, konstaterar Douglas.