Spika kulo? Nej, vi bankar PR

Stikk, vifterom och banka PR – så låter det när svenska elektriker pratar jobb i Oslo. Intresset för att arbeta i Norge verkar vara på väg att öka igen efter en svacka på senare år.

För fyra år sedan hade bemanningsföretaget MV Elektro 80 svenska elektriker på uppdrag i Oslotrakten. I dag är drygt 30 kvar. Resten har åkt hem till Sverige, och det har gått trögt att rekrytera nya.

Liknande hemåtvändartrend har synts i flera hantverksyrken och även bland vård- och restaurangpersonal. En förklaring kan vara den goda svenska arbetsmarknaden, en annan att den norska kronan hade en dipp 2016.

Lön 2019: Så höjs lönen för elektriker

”Många verkar tro att lönen inte är så hög här nuförtiden, men det är den absolut”

Micke Hedberg, ägare till MV Elektro i Oslo.

Men nu tror myndighetssamarbetet Grensetjänsten att intresset för att jobba i Norge kommer att öka framöver. Även Micke Hedberg ser tecken på att trenden sakta har börjat vända.

– I fjol fick jag väldigt få ansökningar. Men efter nyår har jag fått in betydligt flera cv:n så det kanske är på väg tillbaka mot normala nivåer igen. Vi har massor av jobb och jag skulle kunna anställa tio stycken nu direkt, säger Micke Hedberg.

Att jämföra löner mellan olika länder kan vara vanskligt eftersom skatter, villkor och kostnader skiljer sig åt. Men enligt Micke Hedberg får en heltidsanställd elektriker ut motsvarande runt 35 000 svenska kronor varje månad efter att den norska skatten är dragen. I beloppet ingår traktamente såväl som reseersättning. Att leva i Norge är dyrt, men MV Elektro erbjuder gratis boende till sina anställda under arbetsveckorna. De flesta jobbar i Oslo måndag till torsdag och åker hem till Sverige på tredagarshelg. Andra jobbar en längre period, och har därefter längre ledighet.

Pendlaren Bjarne gillar lunch: ”Jag höll på att svälta ihjäl”

Även Micke Hedberg långpendlar sedan drygt tio år tillbaka. När han sa upp sig från jobbet som serviceelektriker i Borlänge 2008 var drivkraften densamma som för många av hans anställda: lönen och utmaningen att jobba i en storstad i ett annat land. Efter tre år som anställd startade han MV Elektro tillsammans med en kollega. Totalt sett har företaget rekryterat ungefär 250 svenska elektriker sedan starten 2011. Många återvänder efter några år, kanske efter att ha fått barn därhemma.

”Då trodde jag kanske inte att jag skulle bli kvar i 20 år. Men jag trivs bra, har fått mycket ansvar och blir behandlad som en vanlig anställd.”

Henrik Arvsell, Norgeveteran.

Bilden av svensken i Norge: ”Svenska ­elektriker tar mer ansvar än norska”

De senaste åren har en stor del av personalstyrkan jobbat på två stora prestigeprojektet – i centrala Oslo.

– Det är inga snikbyggen direkt, konstaterar Micke Hedberg, när vi kliver in i en toppmodern kontorsbyggnad, ett stenkast från det nya operahuset.

Mer arbetsmarknad: Pengar och livskvalitet lockar polska elektriker till Sverige

Projektet heter Diagonale och ligger i sluttampen. Norska TV2 och Vinmonopolet har redan hunnit flytta in. För elektrikernas del kvarstår i princip bara färdigställande och kundanpassning av belysning. Det är norska Assemblin som har elentreprenaden, men de flesta av elektrikerna kommer från MV Elektro.

Det gör även Norgeveteranen Henrik Arvsell som är byggets ”anleggsleder”, snäppet under projektledaren. Han sökte sig till Oslo från Dals Långed i Dalsland redan 1999.

– Då trodde jag kanske inte att jag skulle bli kvar i 20 år. Men jag trivs bra, har fått mycket ansvar och blir behandlad som en vanlig anställd, säger han.

Både Henrik Arvsell och Micke Hedberg tycker att den norska bemanningsbranschen har blivit mycket mer seriös på senare år. Kraven på registrering och kvalitetssäkring har exempelvis blivit betydligt hårdare. Likabehandlingsprincipen gäller. Sedan nyår har alla bemanningsanställda rätt till garantilön – även när de går utan uppdrag. Allt för att motverka social dumpning och kriminalitet på arbetsmarknaden.

Testa dina kunskaper i norska el-ord: Hur många “böttekottar” har ni på er arbetsplats?

”Att göra fin kulo är ju ett hantverk, men PR är svårare. Om du gör fel blir kabeln tvinnad och installationen blir jätteful.”

Fredrik Andersson, elektriker på MV Elektro.

– Du som är inhyrd ska ha samma lön som om du hade tagit anställning hos ­entreprenören. Och du har rätt till andra förmåner som att få använda entreprenörens fjällstuga eller gå på julfest. Det går inte att jämföra med Sverige, säger Micke Hedberg.  

Heta yrken: Listan över de hetaste yrkena till 2024

MV Elektro tar även serviceuppdrag, och Fredrik Andersson är en av elektrikerna som förutom stora projekt även jobbar med service. Just den här dagen har han tillbringat förmiddagen i en nybyggd villa i Drammen. När han dyker upp med sin servicebil i centrala Oslo plockar han fram en installationskabel som ser lite ovanlig ut. Kabeln, som heter PR, är platt och används i norska inomhusinstallationer.

– Att göra fin kulo är ju ett hantverk, men PR är svårare. Om du gör fel blir kabeln tvinnad och installationen blir jätteful, säger han och vrider den platta kabeln för att visa.

Att hantera PR-kabel är en av många saker han har vant sig vid sedan han lämnade ett fast jobb på Bravida i Karlskoga för att komma till Oslo 2012. Elen är annorlunda på flera sett. Avsäkringarna är exempelvis väldigt höga i Norge. Minst 35 A i varje lägenhet ska det vara, och alla grupper avsäkras till 16 A eller mer. Ledarna är grövre: 2,5 kvadrat är standard. Säkringarna är tvåpoliga och tar dubbelt så stor plats i centralen som enpoliga säkringar.

Omdebatterat om lön: Vem har rätt om elektrikernas löner?

”Norrmännen tar en halvliter cola och en macka till lunch. Vi svenskar äter varm mat till lunch och dricker kaffe. Kanske är det därför vi orkar mer och är så omtyckta.”

Micke Hedberg, MV Elektro.

Å andra sidan behövs inga nollplintar. Varje grupp har en egen jordfelsbrytare. Fast grupp heter inte grupp utan kurs. ­Terminologin kan vara en utmaning i början. Det gäller att förstå vad vanliga elord som stikk, eltavle och støpsel betyder.

Invandrade elektriker: Så gick det för elektrikerna på snabbspåret

– Men nu för tiden tänker jag stikk även när jag ser ett uttag hemma i Sverige, säger Fredrik Andersson skämtsamt.

Sina lediga fredagar ägnar han sig åt att läsa in allmän behörighet. Målet är att kunna starta eget hemma i Sverige om några år. Medan han får full snurr på verksamheten tänker han hålla en fot kvar i grannlandet. Kanske genom att jobba tre dagar i veckan i Oslo och två dagar i Karlskoga.

– Det upplägget hade ju inte funkat om jag hade varit kvar på Bravida, konstaterar han.

Läs mer om kompetensbrist: Därför borde Fredrik få bli elektriker

Finns det några myter om att jobba i Norge som inte stämmer?

– Folk därhemma tror ibland att tempot är lågt och att du kan dra fötterna efter dig. Men det är inget jag har varit med om i alla fall, säger Fredrik Andersson.

Norska lunchvanor har man ju hört talas om. Är det också en myt?

– Nej, det stämmer. Norrmännen tar en halvliter cola och en macka till lunch. Vi svenskar äter varm mat till lunch och dricker kaffe. Kanske är det därför vi orkar mer och är så omtyckta, säger Micke Hedberg lite på skoj.

Kompetensbrist: Fredrik får inte bli elektriker