Sök jobb - 166 Jobb / 394 tjänster just nu

Sök

I samarbete med oxojob.com

Eleverna på ETG-skolan i Umeå hör till de spås en ljus framtid på arbetsmarknaden. Foto Jesper Mott

Så tjänar elektriker tio år efter gymnasiet

14 januari 2019  |  Text: Jesper Mott

Studenter som gått yrkesutbildning inom El- och energi- samt VVS- och fastighetsprogrammet kan se fram emot högre lön och fler valmöjligheter efter utbildningen jämfört med studenter inom andra program. Det visar statistik från SCB.

I en artikel på DN-debatt klargör debattörer från Svenskt Näringsliv hur stor betydelse valet av gymnasieprogram har för framtida lön och sysselsättning. Statistiken, som kommer från SCB, visar att yrkesförberedande program inom bygg, energi och el samt teknikprogrammet ger klart högst snittinkomst. 

Suget efter elektriker är stort - snabbspåret till jobbet ger resultat.

Så här ser snittlönen ut för yrkesprogram tio år efter gymnasiet (Statistik från SCB):

Energiprogrammet (motsvarande dagens VVS- och fastighetsprogram): 307 000 kr

Byggprogrammet: 295 000 kr

Teknikprogrammet: 291 000 kr

Elprogrammet (motsvarande dagens El- och energiprogram): 291 000 kr

Fordonsprogrammet: 280 000 kr

Industriprogrammet: 273 000 kr

Handels- och administrationsprogrammet: 245 000 kr

Naturbruksprogrammet: 230 000 kr

Hotell- och restaurangprogrammet: 228 000 kr

Omvårdnadsprogrammet: 228 000 kr

Hantverksprogrammet: 224 000 kr

Barn- och fritidsprogrammet: 219 000 kr

Livsmedelsprogrammet. 214 000 kr

Men valet av program är inte den enda faktorn som avgör. Variationen i lön och anställningsgrad är dessutom stor mellan olika regioner i landet och även mellan olika skolor. 

I Sverige brister det i matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetent arbetskraft. Det leder till att företagen söker medarbetare samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög. Debattörerna efterlyser därför bättre information till föräldrar och elever, och uppmanar alla som står inför gymnasievalet att noga överväga vilket program och vilken skola som verkar bäst.

"Har du ambitionen kan du ta dig precis hur långt som helst. Det är fullt möjligt att börja som installatör och sluta som vd."

Pär Lundström, expert på yrkesutbildning.

Pär Lundström, Installatörsföretagens expert på yrkesutbildning, är inte förvånad över de faktum som debattörerna pekar på.

–     En yrkesteknisk utbildning på gymnasiet ger bättre avkastning än en samhällsvetenskaplig utbildning från universitetet.  VVS- teknik, el, bygg eller fordonsteknik, samtliga ger bättre utfall. Fler jobb och högre lön helt enkelt, säger Pär Lundström

Bästa argumenten för att plugga el.

 Han menar att installationsyrken är värda att satsa på, inte enbart för den höga snittinkomsten, utan också för de många valmöjligheter som öppnar sig.

–     Har du ambitionen kan du ta dig precis hur långt som helst. Det är fullt möjligt att börja som installatör och sluta som vd. Både el- och VVS-installation bygger på problemlösning och logiskt tänkande och då är det också lätt att läsa vidare om man så vill.

Att skolornas varierar avsevärt, även inom samma yrkesprogram, tror Pär Lundström beror till stor del på graden av samarbete med branschföretag. 

–     Om samarbetet mellan företagen och skolan inte fungerar, samtidigt som lärarna inte har rätt kunnande och lokalerna inte är bra, så blir det stora skillnader för eleverna i slutändan, säger Pär Lundström.

Pontus Viklund, rektor på ETG-skolan i Nyköping, konstaterar att det förr ansågs bättre att läsa högskoleförberedande gymnasieprogram och föräldrar uppmanade ofta eleverna att välja program därefter. 

–     Men karriärvägen till ledande jobb och hög lön inom installationssektorn ser inte ut så. Där bygger det på internrekrytering och fortbildningar. Det är viktigt att förstå det, säger Pontus Viklund.

ETG-skolan följer noga upp hur det går för tidigare elever. Pontus Viklund berättar att av 28 elever som gick ut skolan år 2017, var 24 i arbete vid uppföljningen i april 2018. 17 av dem arbetade inom elbranschen. 

Fler nyheter