Enorm utmaning med reaktiv effekt i elnätet
Elnätet i Sverige har varit induktivt men håller på att bli kapacitivt. ”Elbolagen gör enorma investeringar. Kunderna ser bara att priserna gå upp”, det säger Patrick Janus, Sustainable Power Lab på KTH.
Oisolerade luftledningar. Så såg elnätet ut i Sverige. Men efter stormen Gudrun 2004 har stora delar av elnätet grävts ned. Gemene man märker inte av förändringen, annat än att forna tiders strömavbrott vid minsta oväder uteblir. Men man kan inte gräva ner samma sorts elledningar som man hänger från höga stolpar i luften.
– Ur ett elnätsperspektiv är det en enorm utmaning.
Läs också:
Kan värmepumpen dra 10 A reaktiv ström?
Läs också:
Hela historien om Sydvästlänken
Det säger Patrick Janus, föreståndare för Sustainable Power Lab på KTH, och fortsätter.
– Jag var nyligen ute på ett stort ställverk, 400 kV. Tidigare hade man stora banker med kondensatorer som man använde för att kompensera för att elnätet var induktivt . Men en nedgrävd kabel är kapacitiv, inte induktiv. Nu behöver man helt ny utrustning för att kompensera för det här.
Hur gör man det?
– Induktiv kompensering är i princip att man tar en stor spole och lindar koppartråd runt en järnkärna för att få induktiv belastning.
Det låter dyrt!
– Det är därför elbolagen kan höja priserna ganska friskt, för att de tvingas ta nödvändiga investeringar.
Varför blir elnätet kapacitivt när man gräver ner ledningar?
En nedgrävd elnätskabel är en ledare omgiven av isolering och med ett jordat hölje. Vad är en kondensator? Två metallplattor med ett dielektriskt material däremellan. En nedgrävd kabel blir i princip en enda lång kondensator, vars kapacitans ökar linjärt med längden.
Läs också:
Reaktiv effekt kan jämföras med en fatöl, hur då?
Är det inte ett problem för luftledningar?
– Luftledningar är oisolerade, den kapacitans som finns är mellan ledningen och marken. Det dielektriska materialet är luft och kanske 35 meter. Då blir kapacitansen väldigt liten jämfört med en kabel där ledarna ligger bara några centimeter ifrån varandra.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen