Elnätsavgifterna på 3 år ökade 500 procent mer än inflationen
Elbolag som infört effekttariffer sticker ut – har höjt priserna mest, det visar den nya Nils Holgersson-rapporten.
Läs också:
Fick effekttariff – då ökade nätavgiften med 153 000 kr
Läs också:
Dåliga förutsättningar ger chockpris på el i Sverige
Det blir allt dyrare att vara ansluten till elnätet, det visar årets genomgång från Nils Holgersson-gruppen. Även i år kommer avgifterna att höjas kraftigt och i genomsnitt handlar det om en höjning på åtta procent på ett år.
Sett över tre år är utvecklingen ännu tydligare. Avgifterna har ökat med 26 procent, medan inflationen under samma period uppgick till fem procent. Det innebär att elnätsavgifterna har stigit mer än fem gånger så snabbt som den allmänna prisnivån.
Tydligast märks skillnaden hos bolag som infört effekttariffer. Enligt kartläggningen bor fyra av tio hushåll i en kommun där en sådan prismodell används. De bolagen har i genomsnitt höjt avgifterna med tio procent, jämfört med fyra procent hos de bolag som inte ändrat modell. Inte nog med det, i några fall ligger avgiftshöjningen på 20 procent.
Elnätsbolagen uppger att ändringen ska vara intäktsneutral, men Nils Holgersson-rapporten visar att den sammanfaller med betydligt större prishöjningar. De högsta elnätsavgifterna finns fortfarande i södra Sverige. Sju av de tio dyraste kommunerna ligger i Skåne, där Kraftringen har den högsta nivån. Samtidigt finns nätbolag i södra Sverige som tillhör landets billigare. Det visar att de stora prisskillnaderna inte enbart kan förklaras med geografi.
– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen i ett uttalande.
Rapporten pekar på att de kraftiga ökningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024-2027, vilket då gett bolagen utrymme att höja avgifterna. Samtidigt har både myndigheten och riksdagen pekat på behovet av att se över regleringen så att elnätsbolagen inte överkompenseras på kundernas bekostnad.
– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.
Läs också:
Tre skäl till att elnätsbolaget fick rätt om PEN-felet
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen