Därför är det så många utländska elektriker i Sverige
Vissa elektriker varslas och elever kämpar för att få lärlingsplats. Varför är samtidigt rekordmånga utländska elektriker utstationerade i Sverige?
Läs också:
Rekordmånga utländska elektriker i Sverige
Läs också:
Bemanningsfirman: ”Behovet av utländska installatörer ökar snabbt”
Artikeln i korthet
- Rekordmånga utstationerade elektriker – trots varsel i Sverige
- Därför tas utländska elektriker in – bristen avgör
- Elektrikerbristen global – färre utbildar sig till yrket’
- Nya utbildningskrav ska styra fler till elyrken
- Industrisatsningar och energiprojekt driver efterfrågan
- Kritiken: trängs svenska elektriker undan?
- ”Full sysselsättning” – låg arbetslöshet bland elektriker
Rekordmånga utstationerade elektriker – trots varsel i Sverige
I förra veckan rapporterade Elinstallatören att antalet utstationerade elektriker i Sverige nådde rekordnivåer i fjol. Jämfört med 2024 ökade antalet med nästan 50 procent.
Därför tas utländska elektriker in – bristen avgör
Varför är det så många tyska, polska och baltiska elektriker i Sverige?
– Det korta svaret är brist. Man använder utländsk arbetskraft för att det saknas inhemsk. Det är en långsiktigt stor brist på elektriker och det tillsammans med att det är många stora etableringar, som Stegra i Boden och Hitachi i Ludvika, ger den här effekten, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.
Elektrikerbristen global – färre utbildar sig till yrket
Bristen på elektriker är inte ny, och den är inte heller unik för Sverige. Enligt Andreas Åström handlar det både om demografi och utbildningsval.
– Så här ser det ut i hela västvärlden och på sikt även i Asien. Vi har en utmaning med demografin och en åldrande befolkning. Sen hänger det ihop med att vi överutbildar akademiker och för få ungdomar läser tekniska yrkesprogram på gymnasiet.
Nya utbildningskrav ska styra fler till elyrken
– Ska vi klara av att hålla upp elektrifieringstakten, då måste något hända. Vi har arbetat för att få till en ny lagstiftning som innebär att kommuner måste dimensionera gymnasieutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Det här jobbar vi hårt på att kommunerna ska följa så att det inte bara blir platser på de teoretiska programmen.
Industrisatsningar och energiprojekt driver efterfrågan
Behovet finns inte bara hos industrijättarna. Även energiaktörer som bygger sol- och vindkraftsparker söker folk. Andreas Åström menar att de höga talen på utländska elektriker därför också kan ses som ett styrkebesked.
– Det görs investeringar trots bristen. Tänk om det inte hade gått att genomföra projektet på grund av arbetskraftsbrist. Och jag tror att det här mönstret kommer att bestå. Vi kan få vänja oss vid höga nivåer av utstationerade elektriker under det kommande decenniet.
Kritiken: trängs svenska elektriker undan?
Samtidigt väcker utvecklingen kritik. Elektriker som varslats och elever som har svårt att få lärlingsplats kan känna att de trängs undan när företaget tar in utländsk arbetskraft. Men den bilden delar inte IN:s näringspolitiska chef.
”Full sysselsättning” – låg arbetslöshet bland elektriker
– Jag vill säga så här. Vi har full sysselsättning bland elektriker, det är bara 2 procents arbetslöshet. Visst, det har stigit något i lågkonjunkturen – men oron om att inte få jobb är obefogad. Har man utbildat sig till elektriker så har man en framtidsutbildning, säger Andreas Åström.
Läs också:
”Alla tjänar på att ta tillvara kompetensen som finns i landet”
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen