Grossisten: Solceller blir lönsamma på 7,5 år 

Studien om solcellers lönsamhet, som vi rapporterade om, bygger på priser från 2019. Tim Ljunggren på Senergia visar 2 prisfaktorer som gör solceller köpta 2026 mycket billigare. 

Läs också:
Studie: här går prisgränsen som gör solceller lönsamma

Läs också:
Batteri i Norrland lönsamt efter 7 år när 60-öringen avskaffas

Ett relevant ämne, men inte siffror som speglar dagens verklighet. När Elinstallatören skrev om Karlstad universitets studie om solcellssystems lönsamhet – hajade solcellsgrossisten Senergias medgrundare, Tim Ljunggren, till.
– Jag tycker alltid att det är bra att akademi och företag krokar arm. Men här blev det så att prisuppgifterna som studien bygger på inte ens är i närheten av vad verkligheten ligger. Verkligheten är betydligt bättre, säger han.

Studien, läs om den här, har en installation från 2019 som avstamp. I den framgår det att en installation kan vara lönsam, om systempriset inte överstiger 12-13 kr/W installerad effekt. Det exempel som forskaren Markus Rinio har utgått från har en installerad effekt på 12,8 kWp och skulle vara återbetald på 12 år. Detta räknat utan den så kallade 60-öringen.

Men de här siffrorna håller inte längre.

– Det som hänt sedan 2019 är att panelpriset gått ned med dryga 65-70 procent. Sedan har vi även en teknisk utveckling. Då såldes det paneler på 320-340 W, nu är standardpanelen på 460W.

– Jag ska vara ärlig och säga att det är väldigt komplicerat just nu när det kommer till priser. De ändras snabbt och på grund av flera olika omständigheter är de på väg upp. Men trots det, om man räknar med de senaste prisjusteringarna till branschens nackdel – är de bättre än i studien, säger Tim Ljunggren.

Grossistchefen tog fram sina prislistor och byggde ihop ett eget system liknande det i studien. För att få det korrekt valde han sedan att ringa och kolla med två olika installatörer för att se vad de skulle ha för att installera det.
– Jag gjorde först en egen modell på vad all hårdvara kostar, sedan uppskattning på elektriker, takmontörer, ställningskostnader plus marginal på jobb och säljarprovision. Sedan ringde jag upp Inovèla och Elteknik i Lund för att få deras input.

Så vad kostar då ett system 2026? Om du enbart skulle köpa motsvarande mängd paneler blev kostnaden i snitt 103 500 kr efter grönt avdrag. Det motsvarar en systemkostnad på 8,21 kronor per installerad W – cirka 35 procent lägre än i forskningsstudien.
– Jag håller med om slutsatsen. Köper man för dyrt, då är det inte lönsamt att investera. Det gäller särskilt om du köper ett batteri där vissa system kan vara överprisade – inte minst om du lägger till ett litet batteri i efterhand och måste byta växelriktare.

Tim Ljunggren säger att om man ska prata ren lönsamhet är det bästa att investera i solceller och batteri på en gång. Detta då exempelvis växelriktare kan få större grön teknik-avdrag.
– Här är ett exempel på att 1+1 blir inte två. Om man köper både solcellsanläggning och batteri samtidigt får man en uppdelning av fakturor. Den ena blir på solcellerna, kabeldragning och ställning som får 15 procent grön teknik-avdrag. Den andra, med 50 procents avdrag, kommer på batteri och växelriktare.

I Senergias uträkning kostar ett separat solcellssystem 103 500 kr och ett separat batteri med ny växelriktare ligger på 52 000 kr. Totalt 155 500 kr. Men i en samlad installation hamnar slutnotan på 121 000 kr – eller 34 500 kr billigare. Då hamnar jämförelsepriserna för solpanelerna på 6,27kr/W (50% lägre än studien) och priset för batteriet hamnar på 3342kr/kWh (ca 30% billigare än studien).

– Med de här siffrorna hamnar man på en besparing på ca 16 000 kr. Det ger en ungefärlig återbetalning på 7,5 år – eller motsvarande en ränta på 13,2 procent på investerat kapital. Och då har vi inte tagit med eventuell värdeökning på huset, rabatter på gröna bolån eller andra mjuka värden. Intäkten har jag beräknat med hjälp av min leverantör Enequi som levererar smart batteristyrning. Den tar in både intjäning och besparingar av både solceller och batteri.

Skillnaden mot den studie som Markus Rinio gjort slutar inte där. Karlstadsprofessorn slog även fast att batterilagring inte var ekonomiskt lönsamt i det undersökta fallet.
– Den extrabesparing man får av ett batteri vore så liten och när vi simulerade ett sådant batteri gav det bara en årlig besparing på lite över 1 000 kr. Men, det jag räknat på är bara ett enkelt system när man laddar batteriet med överskottsel och laddar ur det när det behövs. Med ett intelligent styrsystem, aggregatortjänster och arbitrage – då kan resultatet bli ett annat, sade han till Elinstallatören.

Och just detta vill Tim Ljunggren belysa bättre.
– Man måste hålla isär äpplen och päron. Ska du göra en korrekt kalkyl så bygger den på smart styrning, idag finns det mängder med smarta tjänster och AI-styrningar. Du kan kapa effekttoppar och undvika höga energipriser. Fylla på batteriet när spotpriset är lågt och använda det själv när det är högt. Som grädde på moset kan du även stötta elnätet med stödtjänster och lokal flexibilitet vilket förbättrar kalkylen. Helt enkelt, din rådighet med ett batteri ökar. Sen har vi ju kostnaden som min kalkyl visar – det är inte så dyrt att koppla på i och med att det gröna avdraget är så generöst, säger han.

Läs också:
6 konkreta råd till solcellsköparen