Branden i Konstakademien: ”Kabelrörsförläggning måste göras med extra omtanke”

Det finns flera risker med el i äldre byggnader som gjorts om många gånger. Elbrandutredaren Michael Steen blev snabbt inkopplad efter branden i Konstakademien och ger här sina råd.

Elbrandutredaren Michael Steen kopplades in direkt efter branden i Konstakademien, på Fredsgatan 12 i Stockholm. Nu pågår utredningen och han kan inte föregå den. Men generellt finns likartade risker i många äldre byggnader.

”De har fullt ansvar för sin egen anläggning då de är i lagens mening anläggningsinnehavare.”

Michael Steen, elbrandutredare

Läs också:
De fem vanligaste orsakerna till elbrand

Läs också:
Så ska kriminaltekniker bli bättre på att utreda elbränder

Konstakademiens hus har anor från 1600-talet och byggdes om flera gånger under 1800-talet, senast 1897. Huset är ett byggnadsminne.

Vilka är riskerna med el i äldre kulturbyggnader? 

– Det finns alltid risker då delar av den elektriska installationen är mycket gamla. Dessutom finns risken att en brand som startar i exempelvis en modern gruppcentral med mycket plast letar sig vidare i konstruktionen, via håligheter och schakt mellan våningar som uppstått vid olika ombyggnationer. Det gör branden svårsläckt och räddningstjänsten får bryta upp väggar och tak för att komma åt branden, säger Michael Steen hos Attention TC.

– En annan risk med elektriska installationer i gamla, omgjorda byggnader är att kabelrörsförläggning måste göras med en extra omtanke. Man bör ta höjd för till exempel växlande omgivningstemperatur. Om rören passerar varma och kalla utrymmen finns risk att det uppstår kondens som letar sig tillbaka i ledningsrören. Man behöver även tänka på att möss tar sig fram lättare än vanligt när det finns många blind-utrymmen och otätheter.

På vilka sätt kan brand uppstå i elskåp?

– För en normal gruppcentral med minibrytare finns några orsaker som är vanligare än andra. Till exempel att det kommer in fukt som skapar överledning och varmgång. Det kan också finnas glapp i en anslutning i centralen. Då är den inte rätt ansluten, vilket kan leda till varmgång och ljusbåge. Ett annat problem är kortslutning/överledning mellan korsande ledare som ligger i kläm, eller som har blivit utsatta för gnagare. Dessutom finns risk för överbelastning.

Hur ofta behöver elskåp i byggnadsminnesmärkta fastigheter ses över?

– Regelmässigt styrs detta i första hand av elsäkerhetsverkets föreskrift Elsäk-FS 2022:3, med allmänna råd om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar. Här är några exempel, säger Michael Steen.

1 § Bestämmelser om kontroll och åtgärder som innehavaren av en starkströmsanläggning ska utföra. Syftet är att anläggningen ska ge betryggande säkerhet mot personskada och sakskada på grund av el. Föreskrifterna omfattar även elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.

5 § Genom den fortlöpande kontrollen ska innehavaren försäkra sig om att starkströmsanläggningen och den elektriska utrustningen uppfyller gällande bestämmelser. Kontrollens omfattning och intervall ska vara anpassad till anläggningens och utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

6 § Innehavaren ska fastställa rutiner för den fortlöpande kontrollen. Rutinerna ska grunda sig på en riskbedömning som tagit hänsyn till starkströmsanläggningens och den elektriska utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Rutinerna ska dokumenteras.

Läs också:
”Elcentraler vanligaste orsaken till bränder i elinstallationer”

Konstakademien förvaltar huset själva. Vilket ansvar har de för att brandsäkra elen?

– De har fullt ansvar för sin egen anläggning då de är i lagens mening anläggningsinnehavare, säger Michael Steen.