Därför är stödtjänster så lönsamma
Möjligheten att tjäna stora pengar på stödtjänster lockar många – men vad är egentligen stödtjänster – och varför är de så lönsamma?
– Vi har sedan elmarknadens avreglering olika typer av reserver för att stötta systemet, men de har utvecklats på senare år för att möta behoven i kraftsystemet, berättar Maja Isaksson, balansmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät. Hon berättar att behoven ökat de senaste åren och beräknas fortsätta att göra det. Som en följd av det har samtidigt ersättningarna höjts till dem som är med och stöttar elsystemet.
Balansmarknaderna handlar inte bara om Sverige, det är i flera fall nordiska marknader där ansvariga myndigheter i Norden samarbetar och stöttar varandra. Tillsammans analyserar de obalanser i elnätet – ett väldigt komplext arbete med många olika faktorer som spelar in.
Oklart om gröna teknikavdraget:
Grönt avdrag för batterier och stödtjänster: Så drabbas branschen
– Vi dimensionerar våra kapacitetsbehov för balanstjänster med utgångspunkt från största möjliga felfall. Det kan vara att en kärnkraftsreaktor måste nödstoppas eller att en av våra stora elkablar för export och import av el går ner, säger Jenny Lagerkvist, tillförordnad enhetschef inom balansmarknad på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnäts senaste prognos för utvecklingen av stödtjänster sträcker sig fram till 2026. Enligt den kommer det sammanlagda kapacitetsbehovet öka från 1 817 MW i år till 2 417 MW år 2026.
Totalt ökar alltså kapacitetsbehovet de kommande tre åren med 600 MW. Det ska ställas mot den väldigt kraftiga utbyggnaden av batterilager som just nu pågår i Sverige. Just batterier är med sina snabba aktiveringstider väldigt lämpliga i det här sammanhanget, speciellt till FFR och de båda FCR-D-tjänsterna. Här utbetalas ersättning för att en inbudad kapacitet finns tillgänglig, oavsett om den används eller inte.
Stödtjänster betalar batteriet:
Trots nya skatteregler: Batterier kan löna sig ändå
– Men även för mFRR kan batterier vara intressanta, eftersom vi avser att minska kraven på budstorlek och också sänka tiden man måste kunna leverera, från 60 till 15 minuter, förklarar Maja Isaksson.
Faktaruta: Frekvensavvikelser:
- Frekvensen i det svenska växelströmsnätet är 50 Hertz. Redan små avvikelser från normalfrekvensen måste hanteras omedelbart. De normalt accepterade gränsvärdena för nätfrekvensen ligger mellan 49,9 och 50,1 Hz – så avvikelsen får inte var större än en tiondels Hertz. Om frekvensen ökar eller minskar mer än 0,15 Hz måste delar av elnätet kopplas bort för att inte riskera att elektrisk utrustning skadas – med ytterligare problem som följd.
- Nätfrekvensen avgörs av balansen mellan elproduktion och förbrukning. Uppgiften att kontrollera den vilar på Svenska kraftnät som hela tiden håller koll på att det svenska systemet är i balans.
- Små och kortvariga obalanser kan hanteras med hjälp av rotationsenergin hos framför allt de stora generatorer vi har i vattenkraftverk, kärnkraftverk, värmekraftverk och liknande, men i takt med att produktionsmixen i kraftsystemet förändras så förändras behoven av reserver.
Den generellt höga prisnivån på el är den främsta förklararingen till den prisutveckling som skett sedan de första stödtjänsterna infördes. År 2020 pendlade medelpriset för FCR-D upp mellan 145 och 560 kr/MW medan det i år väntas ligga mellan 4 500 och 6 700 kr/MW. För Svenska Kraftnät innebar det att kostnaden för just den här tjänsten ökat från 0,7 miljarder 2020 till två miljarder förra året.
Läs också:
Mjukvarustyrning rundar skärpta skatteregler
Bilden av stor kapacitetsbrist lär förändras kraftigt. Nyligen genomförde tidningen Ny Teknik en enkät om batteriplaner som visade att dagens 91 MW installerad batterieffekt kommer att öka till närmare 500 MW med de projekt som redan byggstartats för att nå upp till drygt 1 800 MW om alla nu planerade projekt genomförs. Nu är det inte säkert att allt som planeras genomförs, men även om så blir fallet så finns det utrymme för en fortsatt stark expansion bland villaägare och andra som har eller tänker skaffa batterier för sin solanläggning.
Faktaruta. Sex olika stödtjänster idag
Så här långt finns det sex olika typer av reserver hos Svenska Kraftnät. Antalet har ökat i takt med att fler osäkra faktorer kommit in i den balansakt som krävs för att hålla elnätet stabilt. En större andel väderberoende kraftslag, som sol- och vindkraft, bidrar till att öka behovet av balanstjänster. Det här är de tjänster som införts så här långt:
- FFR
Den snabba frekvenshållningsreserven är en avhjälpande åtgärd som har en inkopplingstid på 0,7-1,3 sek och som är den reserv som först tas i bruk när en störning upptäcks. Den ska vara tillgänglig i 5-30 sek och redo att användas igen efter 15 minuter. - FCR-N
Frekvenshållningsreserv Normaldrift: Stödtjänst som används för upp- och nedreglering av frekvensen och ska vara tillgänglig till 63 procent inom 60 sek, till 100 procent inom 180 sekunder. Uthållighetskravet är 1 tim. - FCR-D upp
Frekvenshållningsreserv för uppreglering vid störning är en stödtjänst för automatisk linjär aktivering vid frekvenser mellan 49,9 och 49,5 Hz. Inom 5 sek ska 50 procent vara aktiverad, inom 30 sek 100 procent. Uthålligheten måste vara minst 20 min. - FCR-D ned
Stödtjänst för nedreglering vid störning, automatiskt vid 50,1 till 50,5 Hz. Samma aktiveringstid och uthållighetskrav som för FCR-D upp. - aFRR
Automatisk frekvensåterställningsreserv. Stödtjänst som aktiveras inom 5 minuter vid större frekvensavvikelser från 50,0 Hz. Uthållighet: 1 tim. - mFRR
Det här är en stödtjänst som aktiveras manuellt inom 15 minuter med 1 tim uthållighet. Här får de som är med också betalt för den el de levererar, inte bara för tillgängligheten.
Faktaruta. Kapacitetsbehov fram till 2026
Så här ser det ut för de olika tjänsterna 2026, med årets behov inom parentes:
FFR: 78 (78) MW
FCR-N: 231 (231) MW
FCR-D upp: 558 (558) MW
FCR-D ned: 550 (400) MW
aFRR: 200 (150) MW
mFRR: 800 (400) MW
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
