Logga in

Sju faktorer som avgör elpriset

Publicerad
14 jun 2023, 11:43

Tror du att vädret är enda faktorn bakom elpriset? Då är det dags att tänka om. När proffsen prognosticerar använder de alla de här faktorerna.

Läs också:
”Blir billigare än att satsa på ny kärnkraft”

Läs också:
Allt billigare solel skapar batteriboom – men inte i hemmen

1. Efterfrågan och säsong

I Sverige är elpriset väldigt säsongsberoende då vi under en viss del av året har ett enormt energibehov för uppvärmning. Detta byts i sin tur mot ett under sommaren snudd på obefintligt behov för att hålla husen varma. Säsongen är alltså en grundpelare i priset.

2. Väder och vind

Temperaturen har en stor påverkan på efterfrågan, när det kommer till utbud är det inte hur varmt eller kallt det är ute – utan vilket väder det är i övrigt som spelar roll. Var det blåser, var det är soligt och hur mycket det har regnat spelar in. Just den hydrologiska balansen, där snösmältningen ingår, har väldigt stor påverkan på priset i Norden.

En snörik vinter följd av en tid med sol och vind kan ge en lång ihållande period av låga elpriser.

3. Överföringsbegränsningar

Överföringsbegränsningar innebär att det inte finns tillräckligt med kapacitet i elnätet för att transportera den el som marknaden efterfrågar. När det uppkommer överföringsbegränsningar mellan elområden kommer elpriset skilja sig åt. 

Flera elområden kan ha samma pris och det uppstår när elen kan flöda fritt utan överföringsbegränsningar. Elpriset är normalt sett lägre i områden där det finns många produktionsanläggningar och förbrukningen inte är så hög, och vice versa. Att få mer regionsbaserad kraftproduktion skulle avhjälpa problemen med flaskhalsar och påföljande prisökningar.

4. Pris på gas och olja

I Sverige använder vi inte särskilt mycket gas eller olja till energiförsörjning. Men så ser det inte ut i andra länder. Och eftersom vi numera är sammankopplade med Europa – ger råvarupriset på dessa även ett större utslag på våra elpriser. Detta då ett höga gas och oljepriser – ger högre produktionskosntader för el vid kraftverk som är beroende av dessa. Eftersom elpriset sätts efter pris  på den senaste och dyraste producerade kilowattimmen – dras alla priser med.

5. Pris på utsläppsrätter

Sedan 2005 har EU haft ett system där stora utsläppare måste betala för sig. För varje år har antalet så kallade utsläppsrätter minskat vilket gör att det blir allt dyrare att göra utsläpp. Det här påverkar många industrier och då även de som producerar el. I fjol låg genomsnittspriset för utsläppsrätter på 79 euro/ton vilket kan jämföras med genomsnittet 2009-2019 var 9 euro. Dock fluktuerar priset vilket gör att det ibland kan få en större inverkan på priset för el.

Läs också:
13 regeringsförslag som berör elbranschen

6. Underhållsläget

Precis som allt annat här i livet måste kraftverk underhållas. När det kommer till planerat underhåll är det här något som kraftproducenter måste meddela marknaden om. Men trots att marknaden förvarnats ger en frånkopplad kärnkraftsreaktor ett så pass betydande bortfall att det ger prisökningar. Att detta sedan sker i Sveriges södra delar, där energibehovet är som störst ger i sin tur ringar på vattnet då överföringskapciteten blir en begränsande, och prisdrivande, faktor.

7. Oväntat frånfall

Allt går inte att förutse och när något oväntat sker – kan de ge stor påverkan på elpriset. Som när Ringhals 4 fick driftstopp med flera månaders produktionsuppehåll som resultat. Detta i sin tur ledde till ett underdimensionerat utbud av elproduktion i Sverige och det  fick ersättas med dyrare elimport.

Fakta: Så fungerar prissättningen på el

– Sveriges elmarknad är avreglerad där priset sätts efter utbud, efterfrågan samt tillgänglig överföringskapacitet. På Nord Pool auktioneras varje timme det kommande dygnet ut vilket ger ett exakt timpris.

– Säljare och köpare lämnar bud till elmarknaden före kl 12:00 för varje timme nästföljande dag. Olika kraftslag har olika pris, vilket sätts utifrån hur dyr den är att producera. 

– Vind-, sol- och vattenkraft är billigast att producera, kärnkraft och kraftvärme är dyrare och fossilkraft är dyrast. De billigare kraftslagen används först för varje given timme och sedan adderas de dyrare. – Elpriset sätts sedan utifrån hur dyr den ”sista kWh” var att producera. 

– Skulle det vara så att efterfrågan övergår utbudet kommer priset slå i ett pristak. Detta är satt till 4 000 euro/MWh. 

– Reagerar inte elkunderna på det höga priset och minskar sin förbrukning förbereder Svenska kraftnät frånkoppling av förbrukning.