Vätgasdrömmen: ”I stället för domedagssnack vill jag göra något.”

Publicerad 15 mar 2022, 08:32

Efter åtta år och femtielva besvikelser hoppas Per Karlsson snart ha en vätgasanläggning i drift på sin gård på Gotland. Men några utmaningar återstår.

Än så länge gapar gräsmattan tom framför den överdimensionerade solcellsanläggningen på Gangvidefarm på Gotland. Men röda-vita band markerar var en vätgasanläggning ska placeras. Paret Karlssons dröm om att lagra solenergi i form av vätgas kan bli verklighet i sommar – efter åtta års strävan.

Vätgas ger el och värme i villan hela vintern:
”Höga elpriset spelar ingen roll för oss”

Läs också:
Vätgashuset i Skellefteå off-grid mitt i vintern

– Det har varit sömnlösa nätter och frustration …, säger Per Karlsson.

– … och irritation och uppgivenhet, fyller Kickan Karlsson i.

Kickan Karlsson.

Paret, som driver turistverksamhet på gården, poängterar att de inte är intresserade av att kapa kontakten med elnätet och gå off grid. Tvärtom. Vätgasen ska göra det möjligt att stötta det lokala elnätet med olika elnätstjänster, sälja och köpa både el och effekt, bidra till gårdens elförsörjning och sänka säkrings- såväl som effekttariffer, om allt går enligt planerna.

Visionen är att även bygga en tankstation för vätgasfordon och snabbladdare för batteribilar. Ytterligare en drivkraft är att visa att det går att bygga småskaliga containerbaserade vätgassystem på lantbruk, något som är en affärsidé på sikt.

– I stället för allt domedagssnack om klimatet vill jag göra något. Men med facit i hand inser jag att jag har varit väldigt tidigt ute. Vätgastekniken var inte mogen, och nya problem har dykt upp efterhand, säger Per Karlsson.

Intresset för vätgas har ökat enormt på senare år. Den flyktiga gasen, som varken syns eller luktar, kallas för en gamechanger, det gröna energihoppet, den nya energins rockstjärna.

Varför?

Jo, för att vätgasen kan spela en nyckelroll för att fasa ut fossila bränslen och klara klimatomställningen. Den stora lockelsen ligger i att överskottsel från förnybara energikällor kan användas för att producera vätgas som kan lagras. Solenergi kan exempelvis sparas från sommar till vinter, medan vindenergi kan sparas till vindstilla perioder när elförbrukningen skjuter i höjden.

Vätgasen skulle även kunna användas för att balansera och avlasta elnätet, för att driva bilar och lastbilar såväl som fartyg och flyg, för att tillverka kvävegödsel och för att kapa utsläpp i industrin. I Sverige finns exempelvis stora förhoppningar på att producera stål med hjälp av vätgas utan att släppa ut koldioxid.

Per Karlsson.

Per Karlsson är en av Sveriges verkliga solcellspionjärer. Redan 2011 installerade han 40 kW på ladugårdstaket och fick en anläggning som då var en av landets största. Sedan dess har han installerat ytterligare 20 kW och arrangerat flera Energiexpo som lockat tusentals besökare till Gangevidefarm.

Solcellerna producerar runt 60 000 kWh om året. Gården kan bara använda 35 procent av den energin, och resten matas in på elnätet. Per insåg tidigt att det vore mer lönsamt att lagra energin och använda den senare.

– Och så har jag alltid varit intresserad av ny teknik, säger han.

Över en kopp kaffe i gårdens kök berättar han hur vätgasdrömmen tog form våren 2014 – och alla turer sedan dess.

Per Karlsson nöjde sig inte med att googla utan åkte flera vändor till Japan, Sydkorea och Tyskland för att få information från pålitliga källor. Han sökte bidrag och stångades med handläggare som inte kunde skilja vätgas från biogas. Han fick flera partner som ville medverka, och projektet svävade ut i stickspår. Spillvärmen kunde kanske användas i växthus? Eller i kycklingproduktion? Syrgas kanske kunde säljas hit? Eller dit?

– Till sist räckte jag upp handen och sa stopp, stopp, STOPP! Systemet ska vara småskaligt, annars är det inte intressant för lantbrukare, berättar Kickan Karlsson.

Per Karlsson gick tillbaka till ursprungsritningen.

Per pekar på ett A4-ark på bordet och säger:

– Det här är min ursprungliga ritning som jag gick tillbaka till, och nu håller jag stenhårt i den.

Stora delar av ritningen ska under våren förverkligas ute på gräsmattan med hjälp av ett innovationsstöd från Energimyndigheten. Anläggningen ska byggas upp med komponenter från olika leverantörer: bränslecell från Powercell, elektrolysör och kompressor från Nilsson Energy, batterisystem från Ferroamp eller Stella.   

Pengarna ska även räcka till att göra en marknadsundersökning om kundintresset för småskaliga vätgassystem.

Björn Aronsson.

Björn Aronsson är verksamhetsledare på organisationen Vätgas Sverige med fler än 100 medlemmar. Han ser småskaliga vätgassystem som en viktig pusselbit och ett komplement till storskaliga lösningar i det framtida energisystemet.

Men det finns flera utmaningar, däribland bristande kunskap om vilken nytta vätgas kan göra genom att lagra energi och balansera elnätet.

Ett annat bekymmer är kunskapsbristen när det gäller säkerheten. Visst är vätgas en reaktiv och brännbar gas som kan explodera vid ”rätt” förutsättningar. Å andra sidan är vätgas en vanlig industrigas, som många företag har stor erfarenhet av att producera, lagra och hantera.

– Men nu ska vätgasen ut i samhället där människor bor, lever och arbetar. Vi behöver prejudicerande fall som visar att det går att göra det på ett säkert sätt, säger Björn Aronsson.

Han berättar att mycket av regelverket redan finns på plats, men inte allt. Och det krävs kompetens när reglerna ska tolkas av kommuner som ger bygglov, länsstyrelser som gör miljöprövningar, räddningstjänster som ger tillstånd.

Finns det en risk att projekt stoppas i onödan trots att säkerheten egentligen är tillräckligt god?

– Ja absolut, och det hämmar utvecklingen, säger Björn Aronsson.

Läs också:
Vätgasprojekt i Vårgårda får nobben

Kostnaden är också en stötesten. Tillverkningsvolymerna är fortfarande små och priserna höga.

– Ett problem är att många system fortfarande skräddarsys för varje kund och då blir inte volymerna tillräckligt stora, säger Björn.

Fakta: vätgas

  • Att tillverka vätgas är inte särskilt komplicerat. Överskottsel matas till en elektrolysör som spjälkar vatten.
  • Ut kommer vätgas som komprimeras och lagras i tankar.
  • Sedan kan en bränslecell omvandla vätgasen till el igen.
  • Restprodukterna är syrgas från elektrolysören och vatten från bränslecellen. I övrigt finns inga utsläpp.
  • Den spillvärme som bildas kan man ha nytta av. Syrgasen likaså.

Småskaliga system finns med i förslaget på en svensk vätgasstrategi som Energimyndigheten presenterade i höstas. Strategin togs fram på uppdrag av regeringen, och målen är ambitiösa. Till 2030 ska produktionen av grön vätgas öka kraftigt med hjälp av en elektrolysörkapacitet på 5 GW el. Femton år senare ska vi ha ytterligare 10 GW el.

En sådan utbyggnad skulle kräva ofantliga mängder el. Enligt Energimyndighetens beräkningar ökar elbehovet med upp till 126 TWh per år. Det ska jämföras med de 159 TWh el som producerades i Sverige 2020 (siffror för 2021 hinner kanske komma).

Och elen måste vara ”grön”. Hela syftet med vätgassatsningen är ju att kapa de fossila utsläppen. Då duger inte ”grå” vätgas med fossilt ursprung som i huvudsak används i industrin idag. 

Vätgassatsningen på Gangvidefarm styrs sedan ett drygt år tillbaka av företaget Hydrogenfarm AB.

– Att driva projektet som enskild person var tufft och vi behövde få in mer kompetens, sammanfattar Per Karlsson.

Paret Karlsson har vid det här laget ett stort kontaktnät inom energiområdet, och de kunde snart knyta till sig de medspelare som saknades: Elkraftskonsulten Christer Liljegren, som har koll på hur förnybar el kan anslutas på nätet, Per Knudsen och Josefin Knudsen som har erfarenhet från vindkraftsbranschen och Bernt Pettersson som bland annat har arbetat med energi-, säkerhets- och brandfrågor för LRF och Lantmännen.

Bernt Pettersson.

Målet för firman? Att på sikt kunna erbjuda skalbara vätgassystem i containrar för lantbruk. Anläggningarna skulle kunna bli en ny intäktskälla för lantbruk samtidigt som de kan bidra till egen energiförsörjningen och göra det möjligt att ansluta mer sol- och vindkraft till elnätet.

Bernt Pettersson berättar om en förstudie som LRF gjorde häromåret. Den visar att några hundra småskaliga vätgasanläggningar skulle kunna få stor betydelse för Gotlands elförsörjning.

– Kostnaden blir ”bara” en knapp miljard kronor om 300 gårdar installerar varsin anläggning för 3 miljoner. Den investeringen är inte orimlig, en ny fastlandskabel för el skulle kosta mycket mer, säger Bernt.

Men först gäller det att ta demoanläggningen på Gangvidefarm drift. En hel del kvarstår att lösa. En riskanalys av vätgashanteringen ska exempelvis göras, räddningstjänsten måste ge grönt ljus och produkter från olika tillverkare ska levereras och kunna lira ihop. 

Läs också:
Han gick off grid – för 3,8 miljoner

En annan teknisk utmaning är att framöver kunna styra hela härligheten utifrån elnätets behov, väderlek och gårdens förbrukning.

– Men demoanläggningen ska stå klar till Almedalen i sommar. Det bara måste gå, säger Per Karlsson.