Här styr KNX-sensorn belysning, värme, kyla och ventilation

Egna styrsystem för alla installationsgrenar? Energiprestandadirektivet ställer krav på styrning ihop. Här berättar Patrik Hedlund, installatör, om 7 fördelar med integrerad styrning.

Nya krav på mer samordnad fastighetsstyrning kan drastiskt förändra vardagen för elektriker. En som redan börjat arbeta på det nya, samordnade sättet är Patrik Hedlund hos Bravida Automation Gävleborg.

Just nu jobbar han och kollegor med en integrerad installation på en nybyggd förskola i Gävle. Där sköter en KNX-sensor i varje rum både belysning, värme, kyla och ventilation. Här är fördelarna med det:

1. Allt kopplas ihop

Ett gemensamt fastighetsnät är uppbyggt med ip-kommunikation för bland annat elcentraler och apparatskåp. Därifrån utgår decentraliserade ”nervsystem” med KNX-bussar som kopplar ihop VAV- och CAV-spjäll (ventilation), radiatorställdon, värmeaktorer för golvvärme, multisensorer samt strömbrytare. 

Läs också:
Tekniken som gör att värmen styrs via KNX-systemet

Läs också:
”Jag visste inte vad ett kapillärrör var, så jag klippte av det…”

2. Multisensor i taket mäter allt

KNX-sensorn registrerar närvaro och mäter temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt. Belysningen styrs direkt, och övriga mätvärden samordnas i den lokala duc:en som reglerar värme och ventilation.

– En ytterligare fördel, förutom att det räcker med en sensor, är att vi kan undvika installationer på väggarna. I stället dras alla kablar ovanför undertaket, säger Patrik Hedlund, tidigare elektriker och numera systemintegratör.

3. Stamventiler och styrbuss i taket

I många fall dras styrkablar (24 V) för värmeställdon från alla radiatorer till en rumsregulator placerad vid rumsdörren. I förskolan drar VS värmerören annorlunda och sätter en stamventil ovanför undertaket. På så vis går det att sätta ett värmeställdon dolt där. Donet kan sedan enkelt anslutas direkt till samma KNX-buss som VAV-spjäll för luftflöde, kylställdon för kylbafflar och multisensorn i rummet.

– Det behövs inte heller någon Modbus till VAV-spjäll och rumsregulator. Sammantaget leder det till avsevärt mycket mindre kabeldragning – en i stället för 4-5 stycken. 

4. Gränssnitt för belysning bakom strömbrytare

– Tryckknappsgränssnitt är en puck som kopplas till traditionella strömbrytare och skickar signaler till KNX-systemet. Belysningen styrs via en Dali-gateway och en Dali-buss. På så vis möjliggörs tändning, släckning och dimring av armaturerna, även manuellt.

5. Koppling av belysning och ventilation till inbrotts- och brandlarm

– En binäringång kopplas till inbrottslarm och brandlarm, för att kunna styra belysningen vid av- eller pålarmning av olika larmområden samt tända upp vid brandlarm.

6. Bacnet-gateway som översätter signaler

Den möjliggör kommunikation mellan KNX och olika duc:ar – till exempel för rumsreglering, OVK-funktion på VAV-spjäll, larminsamling och parallellförskjutning av värmekurvor. (viktigt för styrning av golvvärme, radiatorer, cirkulationspumpar, ventilation, belysning och larm, reds anm).

– Dessutom har vi ett flertal ip-routrar av olika fabrikat som hanterar kommunikationen mellan KNX-linjer.

7. Allt programmeras och integreras i ett överordnat system

– Vi bygger en vy över huset som visar vilka apparater och funktioner som finns i respektive rum. Programmeringen görs i ETS och Siemens ABT Site. Duc:arna som styr värmekretsar, ventilationsaggregat, brandspjäll, med mera, programmeras genom grafisk funktionsblocksprogrammering.

– Allt integreras sedan via Bacnet och Modbus till kundens överordnade system som heter Webport. Där skapas översiktliga driftbilder för att styra och övervaka alla delar av anläggningen. 

Ett medvetet val i förskolan är att styrningen är fabrikatsoberoende. Patrik Hedlund tycker att det är viktigt.

– Inget protokoll är ”det bästa”, utan man vill plocka russinen ur kakan – alltså produkterna som är bäst utifrån funktion och pris. Det är viktigt att slåss för öppna lösningar, säger han.

Att integrera belysning, värme, kyla och ventilation i samma styrning är nytt för många, men det är rätt väg att gå, menar Patrik Hedlund. 

– Man sparar så mycket tid och resurser. Det blir färre kablar, färre sensorer och fastighetsägare får energieffektivare hus. I dag finns ett stort slöseri med sensorers signaler som inte delas.

Läs också:
Krav styra belysning och vent ihop: ”Alla kör sitt eget race”

För de som tycker att det verkar knepigt med samarbetet mellan yrkesgrupper ger han rådet:

– Börja prata med varandra tidigt i projektet. Dela upp arbetet och acceptera att systemintegratör är en egen yrkesroll.