Unika installationer i laboratorium

Publicerad 27 aug 2015, 11:15

I mitten av maj tog Lunds Universitet över nycklarna till MAX IV-laboratoriet, den stora forskningsanläggningen för synkrotronljus norr om Lund. Inne i anläggningen fortsätter arbetet med el- och datainstallationer i oförminskad takt i ännu något år innan allt ska invigas i september nästa år. Caverion i Södra Skåne har ett 20-tal montörer på plats, enbart för elinstallationerna.

– Det är extremt intressant att arbeta med installationer som ingen annan har gjort tidigare, erkänner projektledaren Anton Hedberg.

I mitten av maj stod byggnaderna klara vid MAX IV-laboratoriet i Lund och byggarna kunde lämna över nyckeln till Lunds Universitet. Men det kommer att ta ytterligare ett drygt år innan världens mest avancerade forskningsanläggning för synkrotronljus står klar att tas i bruk. Det är nämligen massor av avancerad teknik som ska fylla byggnadsskalet – en hel del av den specialutvecklad för det här projektet. Mycket av utrustningen på MAX IV fanns knappt på ritbordet när byggnaderna började uppföras för tre år sedan.

Från starten var det två bolag som delade på MAX IV-laboratoriets el- och datainstallationer. GAQ El, ett samarbete mellan GoodTech och APQ El, fick uppdraget att utföra installationer av framför allt kraft och belysning. Caverion fick entreprenaden på datainstallationerna.

– Datanätet här är otroligt omfattande, med otroligt många datauttag, massor av servrar och annan kommunikationsutrustning, förklarar Anton Hedberg på Caverion. Anton tog över som projektledare för några månader sedan och fick då också ansvar för Caverions utökade uppdrag i MAX IV.

– GAQ har arbetat för byggarna, men vi har Lunds Universitet som uppdragsgivare och ansvarar nu för alla de elinstallationer som krävs för att strömsätta anläggningens tekniska utrustning. Vi går vidare och ut i de olika byggnadsdelarna från de ställverk och centraler som GAQ installerat, förtydligar Anton.

Just nu har Caverion ett 20-tal montörer igång på elsidan, flera av dem är inlånade från andra installationsföretag. Ytterligare åtta montörer arbetar med VVS-installationer – ett uppdrag som Caverion också utför åt universitetet och några till arbetar vidare med datainstallationerna.

När Elinstallatören kommer på besök har Caverions elmontörer just fått veta att det krävs justeringar i jordningen av de så kallade ”akromaterna”, de jättelika magneter som styr och accelererar elektronstrålen i den stora ringen inne i anläggningen – en cirkel med 528 meters diameter.

– Här har blivit väldigt mycket tillägg i arbetet med att säkra PUS-ningen av akromater och annan utrustning. Ingen visste från början med säkerhet hur mycket elektromagnetiska störningar som kan uppstå i en sådan här anläggningen – särskilt då vid de 26 akromaterna, förklarar Anton Hedberg.

Han förklarar vad som senast tillkommit i det arbetet:

– Under tester i anläggningen har det visat sig att akromaterna behöver ytterligare jordning. Nu har vi installerat en 300 kvadrats kopparledning med jordbleck runtom i anläggningen. Från skenan drar vi mjuk kopparkabel från magneterna med övergångar från 240 till 95 kvadrat för att klara anslutningarna. De fick vi specialbeställa från Elpress och kabeln kommer från en leverantör i Tyskland och är inte så lätt att få fram tillräckligt snabbt alla gånger.

Ledande montören Kenth Persson har satt igång ett antal montörer med det omfattande arbetet att montera om 3 000 momentdragna anslutningsskruvar. Det ska vara gjort inför provkörningen av akromaterna i slutet av juni.

– Var och en av de 20 akromaterna består av fem stora vattenkylda magnetpaket, U1-U5, och ytterligare ett magnetpaket före respektive efter – M1 och M2. Vart och ett av magnetpaketen väger mer än ett ton.

Magnetpaketen har tagits fram, utifrån forskarnas specifikationer, av det svenska företaget Scanditronix Magnet i Vetlanda och Danfysik i Köpenhamn. Vetlandaföretaget är specialister på avancerade magneter för bland annat forskningsändamål och har den stora internationella forskningsanläggningen CERN utanför Genève i Schweiz som en av sina kunder, berättar Kenth Persson.

Kenth har lärt sig en hel del om synkrotronljusanläggningar sedan han kom till projektet efter semestern 2013. Första halvåret arbetade han på den befintliga anläggningen MAX-lab inne i Lund för att få bättre grepp om tekniken.

Det här är en väldigt annorlunda installation. Vi arbetar mycket med mångledarkabel, ofta specialkablar i det grövre formatet, upp till 120 kvadrat. Det är också oerhört viktigt med renligheten. Vi får till exempel inte lämna några borrspån efter oss som skulle kunna fastna i akromaterna.
Kenth Persson


ÅF är elkonsult i projektet
och svarar också för projektledningen. Anton Hedberg på Caverion har täta möten med ÅF:s projektkoordinator Göran Lundgren. Antons uppgift är att, med hjälp av ytterligare en projektledare, se till så att det finns folk och materiel på plats för installationerna. En uppgift som inte alltid varit så lätt – med tanke på att stora delar av utrustning och anläggning vuxit fram efter hand som projektet framskridit.

– En stor utmaning här är att hitta överallt. Det är en komplicerad layout på anläggningen med den långa tunneln för linacen, den linjära accelerator där elektronstrålen får fart innan den leds upp i någon av de två ringarna, och sedan finns det plats för totalt 28 experimentstationer, med lab- och processutrustning längs de båda ringarnas ytterdiameter.

– Sedan är det förstås utmanande att göra en installation som inte liknar något annat – i en anläggning som inte finns någon annanstans i Sverige. Det gör det svårt att veta från den ena veckan till nästa hur mycket folk som kommer att behövas i projektet, medger , men tillägger direkt:

– Det är ju andra sidan det som gör det här projektet så intressant att arbeta i.

Göran Lundgren på ÅF berättar att 3 000 personer totalt har varit inblandade i att bygga MAX IV-laboratoriet så här långt. Ändå har projektet gått över förväntan bra, menar han:

– Jag har sällan varit med om ett projekt med sådant ”go” och en sådan vilja att åstadkomma något riktigt bra – från alla inblandade parter, berättar Göran.

Det lär dröja ytterligare något år innan Göran Lundgren, Anton Hedgren och de andra projektansvariga kan packa ihop sina grejor och dra till nästa projekt.

– Sedan är det säkert arbete här för åtminstone 3-4 montörer långt fram i tiden, tror Anton Hedberg.

FAKTA

Världens bästa ljus

MAX IV-laboratoriet är nästa steg inom den svenska synkrotronljusforskningen. Det är ett forskningsområde som går ut på att studera material, molekyler och mycket annat med hjälp av ljus med mycket korta våglängder. Det kan vara fråga om halvledare, plaster, läkemedel, batterier och mycket annat – eller arkeologiskt/geologiskt material som forskarna vill veta mer om.

Ju briljantare ljuset är, ju mindre strukturer kan forskarna studera. De räknar med att MAX IV-laboratoriet kommer att bli den vassaste anläggningen av det här slaget i världen, med en så kallad nanoradians på ner till 0,2 enheter. Med sina höga prestanda väntas MAX IV attrahera forskare från hela världen.

En elektronstråle produceras i en elektronkanon som placeras i ena änden av den tunnel som byggs i etapp ett. I en 250 meter lång accelerator – den så kallade linjäracceleratorn – ökar energin hos elektronstrålen till 3 400 miljoner elektronvolt (MeV) och hastigheten till nära ljusets. På två punkter längs acceleratorn kan det vinklas in och accelereras ytterligare i någon av de två ringar som byggs – den ena med 98 och den andra med 528 meters omkrets. Elektronstrålen i ringarna kan hela tiden fyllas på med nya elektroner så att de hålls maximalt fyllda dygnet runt – trots att de tappas av på delar av sitt innehåll vid de olika forskningsstationer som inrättas längs ringarnas omkrets.