”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Om alla Sveriges villavärmepumpar kopplades till flexibilitetssystem kunde tre kärnkraftsreaktorer sparas in, menar energiteknikföretaget Ngenics vd Björn Berg som varnar för att läget är akut.

I arbetet med effektbalansering har flera företag börjat erbjuda teknik och tjänster. Ett av dem är Ngenic som i slutet av förra året utsågs till Årets framtidsföretag av Energieffektiviseringsföretagen, EFF. I ett projekt med bland andra Upplands Energi undersöker Ngenic hur effektbehovet kan balanseras i ett villaområde. Ett mål är att undvika lasttoppar under kalla vinterdagar.

Övriga artiklar i serien om effektstyrning:

Effektstyrning räddare när näten inte räcker till

”Trängselskatt” i näten ska frigöra effekt

Villaägaren Roger skippar laddboxen – laddar Teslan med effektbalansering

I projektet Väx El styrs och övervakas värmepumpar, elbilsladdare, batterilager och solceller för att balansera effekten. Ngenics flexibilitetssystem optimerar energisystemen, exempelvis utifrån last- och väderprognoser. I villorna finns även Ferroamps energihub, för omvandlingen mellan växelström och likström. Elkunderna motiveras med utlovad lägre energianvändning och jämnare inomhustemperatur.

– Om alla Sveriges värmepumpar kopplades till liknande system skulle det kunna tillgängliggöra effekt på tre till fem gigawatt. Det är lika mycket som alla tre reaktorerna i Forsmark ger, säger Björn Berg, vd för Ngenic.

– Jag vill ladda Teslan direkt när jag kommer hem från jobbet, men kanske bara ett par dagar i veckan. I stället för att bli straffad med en jättehög tariff just de timmarna kan jag ge en motprestation till grannarna, vid tillfällen då de behöver mycket effekt.

Han menar att läget är mycket akut. Bara i Stockholm saknas i dag cirka 900 megawatt. Om det hade varit kallare förra vintern hade det blivit svart i staden.

Varför sätter vi då inte bara i gång och balanserar bort kapacitetsbristen?

– Tyvärr kostar det pengar för de marknadsaktörer som har balansansvaret och som har betalat för en viss effekt. Om vi styr bort effekt i ett område förlorar elhandlare pengar, säger Björn Berg.

Utvärderingen från ett tidigare projekt i Uppland, Klok El, visar att elbilsladdningens effektuttag har underskattats. Metoden i det nya projektet är därför att grannar ska dela på resurser.

– Jag vill ladda Teslan direkt när jag kommer hem från jobbet, men kanske bara ett par dagar i veckan. I stället för att bli straffad med en jättehög tariff just de timmarna kan jag ge en motprestation till grannarna, vid tillfällen då de behöver mycket effekt, säger Björn Berg.

Att projekten blivit framgångsrika just i Uppland har att göra med att Upplands Energi är en ekonomisk förening, menar han. Alla abonnenter är delägare i nätet och energibolaget har därför inget intresse av att ta ut överpriser. Sänka kostnader är däremot intressant, vilket effektstyrningen gör. Mellan 300 000 och 500 000 kronor per år sparas in genom styrningen av drygt 300 villavärmepumpar.

Effekttariffer, som elnätsbolagen vill pröva, som enda åtgärd för att lösa kapacitetsbristen tror inte Björn Berg på.

– Det är ett litet steg i rätt riktning, men ofta kostar det mycket pengar att utbilda kunderna i hur det fungerar och vi kan göra så otroligt mycket mer, säger han.