Ökar ett grönskande tak risken vid åska?

Sedumväxter, våtmark eller torra gräs? Gröna tak är populära. Men vad betyder mer växter på taken vid blixtnedslag, och vilket skydd krävs? Det här är en av 6 nyheter i den nya åskskyddsstandarden. 

Sedan förra sommaren gäller en ny åskskyddsstandard, och senast om ett år måste alla följa den. Åskskyddsexperten Stefan Bengtsson hos Elrond tipsar om de viktigaste nyheterna i SS-EN 62305, utgåva 3. Nya råd finns även i handbok 452.

1. Ny riskanalys, risk-R

Tidigare fanns fyra riskområden – människoliv, service till allmänheten, kulturarv och ekonomisk skada. Dessa ersätts av en enda riskanalys, risk-R, som fokuserar på risker för människoliv och förlust av eller skada på byggnader. 

Läs också:
St. Elmos eld får träd att lysa – och 5 andra fakta om blixten

Läs också:
Blixtnedslag långt från huset – skadar oftare än direktträff

2. Skadefrekvens inkluderas i analysen

– Därmed går det att välja vad man vill skydda, utöver det som täcks av risk-R. Till exempel skydd av utrustning, säger Stefan Bengtsson.

3. Måste ta hänsyn till miljörisk RE

– Vanligtvis utgår vi från att skydda en byggnad om blixten slår ner. Men nu måste hänsyn även tas till skador som kan uppstå utanför byggnaden – till exempel om det blir en explosion och en person skadas eller om det rinner ut något miljöskadligt.

4. Skydd av utskjutande delar på fasader på höga byggnader

– Här rekommenderas till exempel uppfångare med 15 graders vinkel för strukturer som är högre än 60 meter.

5. Skydd av gröna tak med växter

– Skillnaden mot tidigare är att det nu även beskrivs i standarden hur vi ska skydda gröna tak. Det finns en uppdelning mellan gröna tak som har tillträde för allmänheten, till exempel takterrasser med kaféer, och de som inte har det, säger Stefan Bengtsson.

På gröna tak öppna för allmänheten bör blixtuppfångarna vara minst 2,5 meter höga, och ha rätt separationsavstånd för att skydda människor. Rutnätet i marken ska vara högst 5 x 5 meter, för att förhindra farliga stegspänningar. Det bör även finnas skyltar som varnar personer på taket att söka skydd vid annalkande åskväder. 

Gröna tak som inte är öppna för allmänheten ska också ha rutnät i marken om högst 5 x 5 meter. Ledare som är nedgrävda i jorden bör inte påverka vegetationen eller bli påverkade av jord och växter. Därför är ledare av rostfritt stål lämpliga.

Läs också:
Glöm åskledare: Så här ser modernt åskskydd ut

6. Blixtströmsfördelning i solcellsinstallationer 

Ökningen av antal solcellsanläggningar på tak ställer nya krav på åskskyddet. Därför görs numera skillnad mellan åskskydd med skiljeavstånd, isolerat åskskydd och elektriskt isolerat åskskydd.

För att undvika farlig blixtström i solanläggningen, och ordna en säker funktion, är det viktigt att använda ett isolerat åskskyddssystem – som är tydligt avgränsat från solcellerna. Den nya standarden förtydligar hur det går till.

I nya utgåvan anges dessutom minitjocklekar för metallplåtar och metallrör som är del av åskskyddet. Det finns maximala temperaturökningar för olika tjocklekar.

Standarden har även referenser till SS-EN 62561-serien med krav på ingående komponenter. Samt utökade krav för åskskydd vid EX-zoner (med hög explosionsrisk).

När det gäller jordning görs den på olika sätt utifrån markens förutsättningar. Det kan vara med en ringledning placerad minst en halv meter ner i marken, ofta i kombination med jordplåtar som placeras antingen vågrätt eller lodrätt. 

Markens resistivitet varierar, och ett värde på max 10 ohm rekommenderas för åskledarsystem. Ju fuktigare jord desto lägre värde. 

– Men man får inte frestas att dra jordningen till vattendrag. Det är inte tillåtet enligt Elinstallationsreglerna, säger Stefan Bengtsson.