Blixtnedslag långt från huset – skadar oftare än direktträff

”Den vanligaste skadan är elektronik som gått sönder”. Blixtnedslag flera hundra meter bort kan inducera spänning på flera tusen volt. Och då hjälper inte de skydd som tål en direktträff.

Läs också:
Glöm åskledare: Så här ser modernt åskskydd ut

Läs också:
Så skyddar du solceller, elbil och värmepump mot blixtnedslag

1. Så kommer blixten (oftast) in i elanläggningen

Direktträffar av blixten är ovanliga. Men eftersom den vanligaste blixturladdningen i Sverige ger strömmar på 30 kA, (30 000 ampere) är en träff i närheten också mycket skadlig. När urladdningen träffar marken orsakar den en spänningsförändring som skapar ett elektriskt fält. Det inducerar spänning i närliggande slingor. En slinga kan vara elledningar i en villa men också elektriska produkter som innehåller kopparledningar. Det kan röra sig om spänningar på hundratals eller tusentals volt som överförs utan någon direkt förbindelse i form av en ledning. Induktion från blixten fungerar med samma princip som en trådlös laddare. Och ju större det elektriska fältet är desto längre bort kan spänning induceras.  

2. Vilket ska man ha av åskledare och överspänningsskydd?

Vanliga bostadshus behöver inte ha åskledare. Överspänningsskydd finns i tre typer, typ 1 grov, typ 2 mellan och typ 3 finskydd. 

– Grovskydd behöver man bara ha om man har en luftledning fram till anslutningspunkten – eller om det finns åskledare på byggnaden. Då är det krav på typ 1-skydd. I en vanlig villa räcker det med typ 2-skydd. De ger så låg restspänning att man oftast inte behöver ett typ 3-skydd. 

Det säger Thomas Söderlund, trygghetsrådgivare el på Länsförsäkringar Gotland.

3. Vad gör ett överspänningsskydd och hur fungerar det?

Vid normal nätspänning, 230 V, fungerar överspänningsskyddet som en isolator. När spänningen ökar till en viss punkt blir det i stället extremt ledande, det är principen oavsett vilken teknik som överspänningsskyddet bygger på. När motståndet minskar för att tröskelvärdet har uppnåtts leds strömmen från blixtnedslaget i stället till jord.

4. Fungerar ett typ 1-skydd, alltså ett grovskydd, även mot inducerad spänning?

– Nej, eftersom överspänningens pulsform ser helt annorlunda ut gör det inte det. Det är helt olika sorters blixtpulser. En direktträff stiger i 10 mikrosekunder och halveras efter 350 mikrosekunder. Blixtpulsen från en inducerad spänning stiger i 8 mikrosekunder och halveras efter 20 mikrosekunder. Om man har ett typ 1-skydd måste man också ha ett typ 2-skydd för att vara fullgott skyddad, säger Thomas Söderlund.

Läs också:
Quiz: Hur mycket kan du om åskskydd?

5. Måste alla ha överspänningsskydd?

Sedan 2018 är det krav på överspänningsskydd i många verksamheter. Alla som servar allmänheten som hotell, restauranger, banker med mera ska ha det. Också i lantbruk är det krav. 

– Andra kan tänka så här. Om man är 70 meter luftledning eller 120 meter markkabel bort från en transformator, då ska man ha överspänningsskydd, säger Thomas Söderlund.  

– Det finns ett undantag. Om skyddet kostar fem gånger så mycket som det som skyddas är det inte ett krav på överspänningsskydd, fortsätter han. 

6. Vem behöver finskydd?

– I dag är det så pass låg restspänning från mellanskydden att man klarar sig utan typ 3-skydd. Det är elektroniken man vill skydda och allt som har en stickpropp ska tåla upp till 1,5 kV. Restspänningen från mellanskydden är oftast 1,2 kV. 

Men det finns också kombinationsskydd som innehåller både typ 2 och typ 3, alltså både mellan- och finskydd. 

– En del elektronik har ett inbyggt överspänningskydd av typ 2 eller 3, det är vanligt att till exempel växelriktare har det.