Träd som fallit på luftledningar i Småland. Foto Fredrik Gof

”Säkerheten går alltid i första hand”

11 februari 2020  |  Text: Marie Granmar

Hur illa en storm drabbar olika kommuner beror inte bara på vädret, utan även på hur långt arbetet kommit med att gräva ner kabel. Det blev tydligt under februaristormen Ciara.

Ciara slog till snabbt och kraftigt söndagen 9 februari och gjorde cirka 15 000 abonnenter hos Vattenfall, Eon och Ellevio strömlösa. Värst drabbade var Västra Götaland, Halland, Skåne, Öland, Gotland och Stockholms län.

”Säkerheten går alltid i första hand och bedöms från fall till fall. När vindstyrkorna är för höga och det blir mörkt får vi avbryta arbetet och har personalen i beredskap tills det går att jobba igen.”

Jenny Hakeberg, Vattenfall Eldistribution.

Enligt Vattenfalls presstjänst orsakades nästan alla strömavbrott av stormen, huvudsakligen av träd som fallit på ledningar. Så snart vinden bedarrat kunde linjemontörerna sätta igång reparationsarbetet.

Mycket har hänt på 15 år: Så minns vi stormen Gudrun – ”Det var fel att ge sig ut och jobba i den blåsten”

– Säkerheten går alltid i första hand och bedöms från fall till fall. När vindstyrkorna är för höga och det blir mörkt får vi avbryta arbetet och har personalen i beredskap tills det går att jobba igen, säger Jenny Hakeberg, kommunikatör hos Vattenfall Eldistribution.

Vanliga åtgärder för att snabbt få tillbaka strömmen till så många som möjligt är att koppla förbi delar av nätet där det blivit fel, öppna frånskiljare åt ett annat håll, eller ställa ut mobila elverk.

– Men omkoppling går bara att göra till en viss gräns. Längst ut i nätet är det radiellt matat och då går det i regel inte att komma runt problemet utan reparationer i fält, säger Jenny Hakeberg.

Söndagens storm nådde på sina håll vindstyrkor upp emot 30 meter per sekund. Fortfarande under måndagen pågick arbetet på många håll med att få tillbaka elen till alla abonnenter.

Stormen förra året: Riskfylld upprensning efter stormen Alfrida

Som mest hade Vattenfall ungefär 10 000 strömlösa elkunder. Under måndagseftermiddagen hade det minskat till 1 455.

”Vi har inte märkt av det här så mycket. Det har nog mest att göra med hur långt man kommit med att gräva ner kabel.”

Fredrik Gof, elkraftmontör Värnamo Energi.

Hur illa stormen drabbat olika kommuner beror dock inte bara på vädret, utan även på hur långt arbetet med nedgrävd kabel kommit. I småländska Gislaved och Vetlanda arbetade Eon fortfarande sent på måndagen med att åtgärda strömavbrott. I mellanliggande Värnamo var problemen få.

En del blev vinnare: Negativa elpriser i natt – första gången någonsin i Sverige ​​​​​​​

– Vi har inte märkt av det här så mycket. Det har nog mest att göra med hur långt man kommit med att gräva ner kabel. De som har mycket luftledningar kvar får mer problem, säger Fredrik Gof, elkraftmontör hos Värnamo Energi.

Även Eon har som mål att gräva ner mer kabel, för att vädersäkra och minska driftstörningar. Nya driftsystem hjälper också till att påskynda arbetet med att återställa elnäten.

– Våra möjligheter att fjärrstyra från driftcentralen är betydligt bättre nu, jämfört med för 15 år sedan. Under stormen Gudrun satt vi med papperskartor. När Alfrida drog in hade vi stor nytta driftsystemen som hjälpte oss att prioritera åtgärderna och styra personalen, säger Christian Andersson, chef för Eons driftcentral syd.

Fler nyheter