Så minns vi stormen Gudrun: ”Det var fel att ge sig ut och jobba i den blåsten”

10 februari 2020  |  Text: Marie Granmar

Värsta naturkatastrofen Sverige drabbats av, enligt många bedömare. I januari 2005 gjorde stormen Gudrun över 700 000 elkunder strömlösa. 15 år senare är minnena fortfarande starka för de linjemontörer som försökte få tillbaka strömmen.

Elkraftmontör Fredrik Gof glömmer aldrig dånet och rytandet i skogen, knakandet
och ljudet av grenar och träd som bröts av. Obehagskänslan sitter kvar i minnet.

Fredrik Gof. Foto: Studiofotograferna VärnamoHan blev utkallad av driftledaren vid 15-tiden lördagen den 8 januari 2005 till skogarna utanför Värnamo. Då hade de kraftiga vindarna västerifrån nått Småland, träd hade börjat falla och abonnenter blivit utan el.

– Vid 19-tiden lämnade vi skogen. Det var meningslöst att vara kvar. När vi sågat bort ett träd från elledningen hörde vi ett brak och kände hur det gungade till. Då hade nästa träd fallit på ledningen en bit bort. Dessutom var det mörkt så vi såg ingenting, berättar Fredrik Gof som arbetat som elkraftsmontör hos Värnamo Energi sedan 2003.

Mer stormrelaterat: Negativa elpriser i natt – första gången någonsin i Sverige ​​​​​​​

Resten av kvällen ägnades främst åt uppröjningsarbete längs vägarna där träd, kablar, flaggstänger och annat fallit huller om buller.

– När vi var på väg tillbaka till kontoret såg vi på avstånd hur en ljusbåge lyste upp himlen över skogen där vi varit tidigare. Den uppstod när träd föll på ledningarna. Då förstod vi att vi hade fattat rätt beslut att åka därifrån, säger Fredrik Gof.

Även Mathias Thelander i Sollebrunn, i norra Alingsås, har dramatiska erfarenheter av stormnatten. Han hade jour och blev utkallad vid 17-tiden för att röja bort träd från låg- och högspänningsledningar. Vid 20-tiden hörde han på radion att det var utegångsförbud i Göteborg och att 700 000 abonnenter var utan el.

”Vi tänkte inte på hur allvarligt det var, utan ville se till att folk hade ström. I dag jobbar man mycket säkrare.”

Mathias Thelander, då linjemontör Bjerke Energi

Mathias Thelander.– Jag fick en chock när jag hörde det, men vi jobbade på ändå. Till sist föll det så mycket träd att vi gav upp och arbetade med att koppla runt i stället. Det går ju att öppna frånskiljare åt ett annat håll om det är fel på en sektion, säger Mathias Thelander som då var linjemontör hos Bjerke Energi men numera är projektledare industristationer hos Linjemontage.

Han berättar att han och kollegerna fortsatte att arbeta fram till klockan 04.00. Hans sista minne från natten är att han nästan fick ett flygande plåttak i huvudet. Det var när han skulle öppna en frånskiljare vid en väg som plåten kom flygande. Då förstod han att det var dags att dra hem.

Läs också: Elfirman tog 4 000 kronor för 2 minuter – fick rätt

– Så här i efterhand inser jag att det var fel att ge sig ut och jobba i den blåsten. Men det var så då. Vi tänkte inte på hur allvarligt det var, utan ville se till att folk hade ström. I dag jobbar man mycket säkrare, säger Mathias Thelander.

 Under stormnatten nådde vindstyrkan 30 meter per sekund (orkan är 33 m/s) i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, på Gotland samt i delar av Jönköpings, Kalmar och Västra Götalands län. Ovädret drabbade kommuner, företag och boende i totalt elva län.

När stormen bedarrat vidtog det omfattande uppröjningsarbetet. Personal kallades in både från andra länder och norra Sverige. Förutsättningarna var mycket svåra. Ofta låg elledningarna begravda under de fallna träden och knäckta stolparna. Mobiltäckningen var obefintlig då batterierna i masterna hade laddat ur.

Skogsbolaget Vedas timmerlager i Byholma efter stormen Gudruns härjningar 2005. Foto: Ola Nilsson/Sydsvenskan/IBL

– Lyckligtvis fungerade kom-radion i våra bilar. Kommunikationen med driftledningen är mycket viktig – att hela tiden veta vad andra gör. Annars kan vi inte göra några kopplingar, säger Fredrik Gof som minns att uppröjningsarbetet fungerade förvånansvärt bra trots alla språk som pratades i skogen och olika yrkesgrupper som skulle samarbeta.

Läs också: Två jourelektriker, två feta räkningar – och två olika utslag i ARN

”Det var roligt att använda geniknölarna och hitta lösningar, men jag tänkte också ibland att ’stackars de som ska göra detta ordentligt senare’.”

Sture Burman, linjemontör, Vattenfall Arjeplog

Sture Burman.En av de som kallades in för att hjälpa till efter stormen var Sture Burman, linjemontör hos Vattenfall i Arjeplog. Han och medarbetarna flögs med Herkulesplan till Borås och åkte sedan vidare mot Glasriket. Första minnet efter att ha landat är att han möttes av mörker och åter mörker.

– Vi var verkligen i mörkaste Småland, helt utan el. Det var bedrövligt, säger han.

Brist på material var ett stort problem och tvingade fram många provisoriska lösningar. Sture Burman minns bland annat hur han plockade ner en högspänningskabel som hängde strömlös mellan två stolpar och flyttade den till huvudstomlinjen.

– Vi fick hitta många egna lösningar och ibland trolla med knäna, säger han.

Har du läst? Montör körde firmabil i 14 år utan körkort

Såväl Sture Burman som Fredrik Gof och Mathias Thelander vittnar om god sammanhållning mellan alla som jobbade. De som bodde på hotell underhöll varandra på kvällarna genom att berätta om de mest egendomliga lagningarna som gjorts under dagen.

– Det var roligt att använda geniknölarna och hitta lösningar, men jag tänkte också ibland att ”stackars de som ska göra detta ordentligt senare”, berättar Sture Burman.

Även om det gick bra för de flesta som arbetade med röjningsarbetet hände olyckor. Sammanlagt 18 människor dog till följd av ovädret – sju under stormnatten och övriga under återställningsarbetet. Det fanns många faror i skogen, bland annat rotvältor som blev som råttfällor.

”Folk använder sina selar och hjälmar i högre utsträckning och machoattityder är på väg ut.”

Mathias Thelander

Två dödsolyckor inträffade i samband med elarbete. En 17-åring avled efter att ha kommit i kontakt med en strömförande ledning, och en person föll under arbete i en stolpe. 

Linjemontörerna menar att säkerhetstänkandet är bättre i dag. Attityderna har förändrats och rutiner har stramats upp.

Läs också: Mätning av ström före strömtängernas tid

– Folk använder sina selar och hjälmar i högre utsträckning och machoattityder är på väg ut, säger Mathias Thelander.

En konsekvens av stormen Gudrun blev att många elledningar grävdes ner. Det underlättade arbetet redan två år senare, då orkanen Per drog in över södra Sverige.

Många transformatorstationer har också bytts ut mot elnätstationer som placerats där risken att träffas av fallande träd är liten.

– Fler stormar och översvämningar kommer, det är viktigt att tänka på hur man placerar elnätstationer och att det går att mata el från flera olika håll. Elen är ju oerhört viktig. Det är inte mycket i vårt samhälle som fungerar utan el, säger Fredrik Gof.

FAKTA

Stormen Gudrun i siffror

730 000 elkunder, sammanlagt, blev utan ström, vissa så länge som 45 dagar.

• 30 000 kilometer elledning skadades av stormen Gudrun. Nio procent av nätet skadades så svårt att det krävdes komplett nybyggnad.

• Energistörningarna efter Gudrun medförde en samhällsekonomisk merkostnad på mellan fyra och fem miljarder kronor. 

• Då ingår inte kostnader för den stormskadade skogen. 75 miljoner kubikmeter skog fälldes eller bröts av, enligt Skogsstyrelsen.

• Nätbolagens sammanlagda kostnader, inklusive avbrottsersättningar, uppskattas till 2,5 miljarder kronor.

Fler nyheter