Östersund Solpark är Sveriges tredje största med 3 000 kW installerad effekt. Den är också en av de första att anävnda monokristallina solpaneler. Foto Jämtkraft

Teknikskifte inom solceller höjer effekten 30 procent

Från 280 till 365 W, så mycket har effekten ökat per panel sedan förra året. Här förklarar vi tekniken bakom effektökningen – och varför den nu blivit lönsam.

För bara ett år sedan var standardeffekten i solceller 280 Watt per panel. Men solpaneler som säljs i år har ända upp till 30 procent högre effekt. 

Samar Nath,

– Senaste halvåret har alla de främsta tillverkarna slutat med polykristallina solcellspaneler. Det beror på att priset på monokristallina solceller har gått ner och är nästan på samma nivå som polykristallina. I Sverige är arbetskostnaden hög och utgör en stor del av solcellsprojekten det gör att det blivit mer lönsamt att bygga med paneler som har en högre effekt. 

 

Svårt förena kvalitet och lönsamhet: 50 solcellsinstallationer på raken gick back ...

Långlagring av solel: Vätgashuset i Skellefteå off-grid mitt i vintern

Det säger Samar Nath, försäljningschef på IBC Solar som i Sverige är en del av Solkompaniet. Det senare bolaget har precis färdigställt Östersund Solpark (bilden) åt Jämtkraft – en anläggning som är ett exempel på trenden med att att använda monokristallina solceller.

Östersund Solpark är Sveriges tredje största med 10 000 solpaneler och 3 000 kW installerad effekt. Panelerna i solparken har en effekt om 310 watt. Samar Nath berättar att effekten har ökat successivt av flera skäl. IBC Solars standardpanel i dag ligger på 330 watt. Men deras bästa panel har 365 watt effekt, 30 procent mer än de bästa panelerna med polykristallin teknik. Men de nya panelerna är också något större. 

”Det kan utgöra skillnaden mellan att panelen håller i tio eller 40 år. Många konsumenter varken förstår eller bryr sig om något annat än den initiala investeringen när det som är viktigt egentligen är livscykelkostnaden.”

Samar Nath, försäljningschef IBC Solar. 

Standardmåttet för en solcell har länge legat på 156 millimeter. Med 60 celler i en panel har ytan varit 100 x 160 centimeter. IBC Solar säljer nu också solceller som är större än så, 161,7 och som störst 166 millimeter. En annan teknikutveckling som bidrar till större celler och högre effekt är den så kallade half cut-tekniken. Den innebär att en panel som tidigare hade 60 celler istället har 120 halvceller och det ökar panelernas storlek något. 

– När elektronerna inte behöver röra sig lika långt minskar värmeförlusten och vi får ut ytterligare lite effekt, säger Samar Nath om halvcellernas fördel. .

Vad är nackdelen med större paneler?

– Om man håller sig under Arbetsmiljöverkets krav att paneler som ska hanteras av en person får väga max 20 kilo är det ingen nackdel att panelen är större. Men paneler ska tåla både snö- och vindbelastning och i det nordiska klimatet får en större panel hålla upp mer snö, säger Samar Nath.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          

En solpanel ska hålla för 360 kilo snö per kvadratmeter. IBC Solar har ett eget testlabb med hydrauliska pressar som kan simulera både trycket uppifrån av packad snö och belastningen av vind som får tag i en solpanel. 

– Ju större panel du har desto mer tryck skapar effekten av snö och vind i hörn och sidor av en anläggning, säger Samar Nath. 

Prisskillnaderna från fabrik mellan budget och premium skiljer sig inte så mycket åt. Men mot slutkunden när påslag har gjorts i flera led kommer skillnaden ändå bli kännbar. Det som skiljer premiumpaneler är att de i hög grad tillverkas i robotiserade fabriker med små felmarginaler. Budgetpaneler tillverkas i mindre fabriker där den mänskliga faktorn fortfarande spelar roll. 

– Det kan utgöra skillnaden mellan att panelen håller i tio eller 40 år. Om du fick ut 8000 kWh första året, 7800 andra året och i år så ger din anläggning bara 7600 kWh då måste du börja felsöka och det här kan vara en huvudvärk som jag tror att det flesta egentligen vill slippa. Men många konsumenter varken förstår eller bryr sig om något annat än den initiala investeringen när det som är viktigt egentligen är livscykelkostnaden, säger Samar Nath. 

Han säger också att det största problemen oftast orsakas innan panelen sitter på taket. 

– Brister i komponenterna med ramar som inte sitter tätt ihop i hörnen eller tätt mot den härdade glasskivan är en sådan sak som kommer att orsaka problem med tiden. Andra risker är undermåliga installationer med okvalificerade och oförsiktiga installatörer. 

Inkompetens i kubik: Vilda västern när klåpare installerar solceller

Ingen besiktning: ”Det kommer bli en stor reklamationsvåg när folk inser att de inte fått vad de lovats”

Den stora solcellsparken i Östersund har byggts med många växelriktare istället för en stor. Solparken använder 24 växelriktare om 110 kW. Det här beror på att just växelriktaren har en kortare teknisk livslängd än panelerna. 

– I den finansiella kalkylen för en solelpark räknar man med att behöva byta växelriktaren efter 15-20 år medan panelerna kommer att hålla betydligt längre än så. Resonemanget är att det är snabbare och framförallt enklare att byta en liten enhet som en växelriktare samtidigt som 90 procent av anläggningen fortfarande producerar ström än att behöva vänta en längre tid för att reparera eller ersätta en enda stor växelriktare samtidigt som hela anläggningen är ur drift, säger Samar Nath.

Fler nyheter