Troy Wooster äger Wooster Energy Engineering i Sonoma där företaget jobbar med vingården Stone Edge Farm som utöver fina viner också har 10 sorters batterier, ett program för universitetsstudenter i mikronätsteknik, sin egen elektrlysör, vätgasmack, stationär bränslecell och mikroturbin där de överväger förbränning av vätgas.

”Vätgas känns definitivt säkrare än litiumkoboltbatterier”

05 september 2019  |  Text: Henrik Sannesson

Elinstallatören Troy Wooster har fått lära sig mycket om likriktare och programmering. Vingården han jobbar på har en egen vätgasmack med vätgas från solceller och en egen elektrolysör. Egentligen ville ägaren till gården Mac McQuown bara ha en till elmätare till sitt utekök.

– Oh jeee, det är svårt att tänka på det där ...

Troy Woosters blick mörknar och han tittar ner i bordsskivan. Hans pappa Craig Wooster dog plötsligt i oktober 2018 och det är fortfarande svårt att prata om. Samtidigt kan jag inte undvika frågan. Visionären som ägnade slutet av sitt yrkesliv åt att bygga ett av Nordamerikas mest avancerade mikronät – som också har en elektrolysör och komprimerar den egna vätgasen för fordonsbruk. Totalt finns tre vätgasfordon på fastigheten och en granne skaffade också en Mirai och tankar i gårdens egna tankstation. Det ser lite ut som en bensinpump som står i utkanten av den stora vinfastigheten.

Vätgaskoden del 1 Politiken  Vätgaskoden visar varför Kalifornien satsar på bränslecellsbilar

Se Troy berätta i videon: ”Kaliforniens stöd till vätgas kommer driva ned priset”

– Pappa hade jagat idén med vätgas under en längre tid. Vi skaffade vår Toyota Mirai omkring 2015–2016, kort därefter skaffade Mac sin.

”Mac”, eller John McQuown som han egentligen heter, äger Stone Edge Farm tillsammans med sin hustru Leslie. När paret tog kontakt med Wooster Energy Engineering ville de egentligen bara ha en till elmätare till sitt utekök. 

”Själv hade jag inte tänkt så mycket på vätgas. Det gick upp för mig först för några månader sedan hur långt tillbaka pappas passion gick. Herregud, vår vätgasbil har fortfarande sin skyddsfolie kvar.”

Troy Wooster, Wooster Energy Engineering.

Vätgaskoden del 2 Storföretaget Toytas två tunga vätgasprojekt efter personbilen Mirai

– Gården är utspridd på sju tomter och fem elmätare. Pappa föreslog att vi i stället skulle slå samman allt i ett mikronät. Kort därefter installerade vi solceller och en mikroturbin. 

Där någonstans kom snöbollen i rullning, berättar Troy Wooster. 

Craig och Mac fann varandra. Den senare var själv en pionjär – men i finansbranschen. Mac McQuown är en av dem som räknas som indexfondens skapare i början av sjuttiotalet. Paret McQuowns gård ligger i utkanten av samhället Sonoma och omges av gräsbeväxta slänter som ser magiskt inbjudande ut för en utflykt. Gården är lika mycket en ekologisk jordbruksfastighet där hårt arbete ersätter bekämpningsmedel som ett konstfärdigt utformat besöksmål för välbeställda vinkännare. Här sticker fågelholkar upp på stolpar mellan vinrankorna och det finns utplacerade sittgrupper med rustika träbord. Allt från stenläggningen till blomsterarrangemangen ser ut att vara skapade av en armé av estetiska proffs. Det som skiljer den här vingården från andra är all avancerad elteknik. 

Craig Wooster brann för att lära ut och handledde över 80 praktikanter, från högstadienivå till postdoc-forskare. En av dem håller på att utveckla en självlärande mikronätskontroller som gör att de olika delarna i mikronätet, trots att de pratar en mängd olika tekniska språk, kan kommunicera och fatta individuella beslut. 

Vätgaskoden del 3 Ekonomin Därför används inte överproduktionen från sol och vind till att tillverka vätgas

– Själv hade jag inte tänkt så mycket på vätgas. Det gick upp för mig först för några månader sedan hur långt tillbaka pappas passion gick. Herregud, vår vätgasbil har fortfarande sin skyddsfolie kvar, så rädd om den var han. Men ingen hade velat ta steget med honom. Inte förrän Mac sa ja, berättar Troy Wooster

Innan han gick bort beställde Craig Wooster en ny elektrolysör, alltså den apparat som omvandlar el till vätgas, som ska ersätta den gamla som dragits med en del problem. Den nya från Giner Labs är en bjässe i en 40-fotscontainer som kan producera 190 kilo vätgas om dagen. Det skulle räcka till full tank för 38 vätgasbilar. Men Stone Edge Farm är inte i närheten av det överskottet i sin normala elproduktion. Vanligen när gården har överproduktion från sina solceller har resten av staten också för mycket sol. Tidvis uppstår negativt elpris när de stora nätbolagen tvingas betala omkringliggande stater för att ta emot överskottet. Gården använder sina många olika batterier som extra last i de lägena. Den nya elektrolysören kommer också att vara en tillgång, men i nuläget begränsas man av ett för litet vätgaslager. Gården går ofta in i ödrift, något Troy beskriver som helt odramatiskt och nödvändigt för utvecklingen av den nya mikronätskontrollern. I de lägena dumpas all last på fem sammankopplade Teslabatterier om totalt 250 kW / 1050 kWh. Därtill finns tio andra batterier av olika sort på gården, till exempel ett järnvattenbatteri, en teknik som Troy tror mycket på för framtiden. Batteriet behöver en hel container trots att det bara har 10 kWh kapacitet. 

Vätgaskoden del 4 Bussoperatören Sunline bygger sin egen elektrolysör och kör bussar på vätgas gjord från vindkraft

Gården laddar och laddar ur sina batterier ofta och litiumjonbatterierna som ofta har en specificerad livslängd om tio år brukar bara hålla fem–sex år. Järnvattenbatteriet har inga begränsningar i antal battericykler, det  kan laddas och laddas ur obegränsat antal gånger. En annan fördel är att det kan avge effekt över längre tid och hålla spänningen längre utan att ladda ur. Men för säsongslagring hjälper inga batterier i världen, det är å andra sidan ­vätgasens paradgren. 

Överraskande anser Troy att vätgas är en säkrare lagringsmetod av elkraft än batterier.

– I reningen passerar vätgasen en katalysator och i den processen skapas mycket värme. Vi ett tillfälle lossnade en koppling och jag såg en låga komma ut, men jag stängde av systemet och så var det med den saken. Vi har haft läckor också, men vid den renhetsgrad vi jobbar med här har vi ett relativt ”snällt djur” i vätgasen.

Hur skulle du säga att det är att jobba med vätgas jämfört med batterier, ni som har stor erfarenhet av båda?

– Vätgas känns definitivt säkrare. Ett litiumkoboltbatteri som börjar brinna kommer inte att slockna förrän det bränt ut om, inte ens om du så skulle slänga det i havet, säger Troy Wooster.

Fler nyheter