Brandutredaren Michael Steen med bränt Schukouttag. Foto Daniel Roos

Den farliga laddningen

25 februari 2019  |  Text: Charlotta von Schultz

Står det 16 A på Schukouttaget så ska det väl palla 16 A? Och om det är farligt att ladda elbil i Schuko – varför är det tillåtet? Vi går till botten med elbilsladdningen som brände ner Johanna Olsons hem.

VIDEO: Hör Johanna Olssons egna ord från villatomten där ingenting finns kvar av hennes hem

Johanna Olson stannar till med den svarta laddhybriden och pekar ut över en tom villatomt.

– Det var här vi bodde, säger hon.

Allt som syns är ett tunt snötäcke på marken. Inte minsta spår finns kvar av tvåfamiljsvillan i värmländska Sunne.

Läs mer: Elfirma spänningssatte annans fulel – stäms efter villabranden

Det var natten till den 1 juli i fjol som Johanna Olson plötsligt vaknade av en kraftig smäll runt klockan 5 på morgonen. Huset skakade till, det luktade rök. När hon rusade ut på balkongen såg hon en rökpelare stiga från carporten där bilen stod och laddade.

Hela familjen räddade sig snabbt ut i bara underkläderna. Johannas man Michael försökte släcka där det brann som häftigast – under vägguttaget där bilen var inkopplad. Men brandsläckaren var för klen. Däremot lyckades han få loss den brännheta laddkabeln ur Schukouttaget och backa ut bilen.

Grannar strömmade snart till med vattenslang, räddningstjänsten kom till platsen. Men elden spred sig fort, och huset gick inte att rädda. Övervåningen blev fullständigt utbränd, undervåningen fick allvarliga rök- och vattenskador. Nästan alla familjens ägodelar gick förlorade, och huset fick rivas.

Vi använde den laddkabel som bilen levererades med och hade aldrig en tanke på att det kunde börja brinna, säger Johanna Olson.

"Vi använde laddkabeln som bilen levererades med och hade aldrig en tanke på att det kunde börja brinna"
Johanna Olson

Brandutredaren: Här är elfelen bakom den ödesdigra elbilsbranden

Vid årsskiftet fanns 68 805 laddbara bilar i trafik i Sverige. Ingen vet hur många av dem som brukar kopplas in för laddning i Schukouttag. Men att endast 3 222 privatpersoner ansökte om Naturvårdsverkets ladda-hemma-stöd under fjolåret kan ge en fingervisning. 

En rimlig gissning är att det stora flertalet laddar i Schuko, säger Mikael Carlson, som är teknisk expert på Elsäkerhetsverket.

Han poängterar att det inte finns någon säker statistisk. Laddbara bilar har inte funnits så länge. Men det finns gott om vittnesmål om Schukouttag som har smält, blivit brända eller slutat att fungera efter höga belastningar under lång tid. Bilder på några sådana uttag har publicerats i Facebookgruppen Elfel, och blivit hett debatterade

Räddningstjänsten gör cirka 150 utryckningar per år på grund av bränder i fasta elinstallationer. Uttag är den näst vanligaste brandorsaken, efter elcentralerna. Mörkertalet är dessutom stort. Förutom hög belastning är ålder en riskfaktor. Elmaterielens egenskaper försämras över tiden.

Branden i Sunne är det första kända fallet där laddning av en bil har orsakat en bostadsbrand i Sverige. Händelsen fick Elsäkerhetsverket att gå ut med en varning för att använda timer vid laddning av elbilar eller laddhybrider. Att använda Schukouttag för laddbara bilar har myndigheten avrått ifrån sedan tidigare. Sådana uttag är avsedda för allmänbruk med vanliga elprylar – inte för återkommande hög belastning under lång tid.

Därför bör Schukoladdning endast användas som en tillfällig lösning, lyder Elsäkerhetsverkets uppmaning. Kanske om man behöver fylla på batterierna när man besöker bekanta. Då bör strömstyrkan ställas ner på max 8-10 A, och ingenting ska kopplas in mellan laddkabeln och uttaget. Varken timer, energimätare, grendosor, sladdvindor eller förlängningssladdar. Känner man inte till skicket på elanläggningen ska man även hålla ett öga på laddningen för att vara på den säkra sidan.

Vi är lite oroliga för utvecklingen framöver. Elbilsflottan blir allt större och vi vet att det finns en koppling mellan hög belastning på elanläggningar och elbränder, säger Mikael Carlson.

Schukovarningarna har mött blandade reaktioner i elektrikerkretsar. Somliga är positiva till att det varnas. De har tröttnat på att byta ut brända och smälta uttag.

En annan falang protesterar och tycker att ”står det 16 A på uttaget så ska det banne mig klara 16 A också”. Många lyfter fram andra elprylar i samma effektklass. Kaffekokare, värmeelement och värmefläktar går ju att mata från Schukouttag ”utan gnäll”.

"En rimlig gissning är att det stora flertalet laddar i Schuko"
Mikael Carlson, teknisk expert Elsäkerhetsverket

Visst, men jag vet ingen som kör kaffekokaren tio timmar om dygnet 365 dagar om året. Och värmeelement har ofta en termostat som slår på och av, medan värmefläktar brukar kopplas till en byggcentral, och sådana byggcentraler slits snabbt, säger Mikael Carlson.

Läs  mer: Butik uppmanar till övermålning av vägguttag

Den internationella produktstandarden för eluttag heter IEC 60884-1. Uttag som används i Sverige ska även uppfylla en nationell måttstandard, som framgår av standarden SS 428 08 34. Det är utifrån dessa standarder som uttagen konstrueras.

Uttagen testas av ackrediterade testhus, däribland Intertek Semko som har labb i Kista. Ingen på företaget vill medverka i en intervju, men Elinstallatören får en beskrivning på mejl om hur det går till när fasta Schukouttag provas.

Uttagen ansluts med 2,5 mm FK-kablar. I ett första temperaturstegringsprov belastas de med 22 A i en timme. Temperaturen får då maximalt öka 45 Kelvin, vilket motsvarar lika många grader Celsius. Mätningarna görs i såväl terminaler som hölje och anslutningsklämmor.

I nästa steg utsätts uttagen för bryt- och slitprov. Sedan görs ett andra temperaturstegringsprov, den här gången med 16 A i en timme. Även nu får temperaturen som mest öka med 45 Kelvin. Dessutom görs bland annat måttkontroll och tester av mekanisk hållfasthet.

Längre belastning än 60 minuter testas alltså inte. Och uttagen är anslutna med 2,5 kvadrats FK-kablar under temperaturstegringsproven. Vanliga vägguttag i hem är oftast avsäkrade med 10 A och anslutna med 1,5 kvadrats kablar.

Det är normalt inga problem om uttaget används till allmänbruk med vanliga elprodukter. Men om det används som laddpunkt med hög belastning så finns det på längre sikt en risk för varmgång och brand, säger Mikael Carlson.

Varför tillåter Elsäkerhetsverket Schukoladdning om det inte är säkert?

Att förbjuda kan låta enkelt, men om vi skulle införa ett förbud – vem skulle kontrollera att det efterlevdes? I stället vill vi i första hand samarbeta med branschen och informera allmänheten om riskerna och om att det finns ett fullgott alternativ: att installera en laddbox enligt Mod 3 med Typ 2-don. 

Läs mer: Därför brinner hoverboarden – men inte borrmaskinen

”Med ett vanligt kontaktuttag kan bilen laddas via 220V hushållsuttag ”. Så skriver KIA:s återförsäljare på sin hemsida.

Det var den informationen vi fick. Bilföretaget rekommenderade oss att skaffa laddstolpe men sa att det inte behövdes, säger Johanna Olson.

Därför tvekade familjen inte att stoppa laddkabeln med stickpropp, som hade följt med bilen, i Schukouttaget. Både hemma i 80-talshuset och hos bekanta.

"Vi överlevde och ingen skadades, det är det som är viktigt"
Johanna Olsson

Fast i början ställde laddningen till med en del bekymmer. Säkringarna gick stup i kvarten. Särskilt när tvättmaskinen kördes samtidigt som bilen laddade. Familjen Olson tog därför hem en elektriker, något som bilföretaget också hade rekommenderat.

Han såg inga fel. Det verkade röra sig om en överbelastning så vi valde att använda en timer och ladda på natten när huset inte använde så mycket el. Timern hade vi tidigare använt till motorvärmaren i en annan bil. Den var för utomhusbruk och vi hade aldrig haft några problem med den, säger Johanna Olson.

Genom att styra laddningen till mellan klockan 3 och 6 på morgonkvisten slapp familjen problemet med säkringar som gick. Allt fungerade bra i ungefär ett halvår, fram till den ödesdigra morgonen i början av juli.

I oktober var brandutredare Michael Steen på konsultfirman Attention TC färdig med sin rapport. Han kom fram till att branden antingen hade orsakats av vägguttaget eller av timern där laddaren var ansluten. Hur stor strömmen var kunde han inte fastslå. Inte heller vilken ip-klass timern hade.

– Det hade brunnit så mycket att det bara fanns små rester kvar, säger han.

Eftersom det var ett tvåfamiljshus förlorade även grannfamiljen sitt hem i eldsvådan. Den familjen lyckades också ta sig oskadda ur det brinnande huset.

Elkvalitetsexperten: "De flesta elfordon borde inte få anslutas till nätet"

Finns det fler fallgropar med Schukoladdning? Ja, dessvärre.

Om sladden rycks ut medan laddningen pågår kan en liten ljusbåge bildas mellan kontaktbleck och -uttag beroende på var i sinusperioden frånkopplingen sker. Några enstaka gnistor orsakar knappast någon skada. Men efter hundratals frånkopplingar kan övergångsresistansen öka. Därmed ökar även risken för varmgång och i värsta fall en eldsvåda.

Ett annat problem kan uppstå om laddkabeln hänger löst. Då belastas uttaget mekaniskt av kontrollboxen, vilket kan leda till att kontaktblecken trycks isär. Därför ska laddkabelns kontrollbox hängas upp på en krok.

Och om en förlängningssladd används får man dels ytterligare en Schukoövergång som kan bli överhettad, dels riskerar impedansen i kretsen att bli så hög att säkringen inte löser ut vid mindre överlast. Dessutom kan kontrollboxen hamna på marken och någon kan råka köra över den med bilen. Det står den inte pall för.

Genom att installera en Mod 3 laddbox med Typ2-don slipper man de problemen. En sådan laddpunkt klarar höga kontinuerliga effekter, övervakar och styr laddningen samt har ett inbyggt skydd mot in- och urkopplingar under belastning.

Läs mer: Lyktstolpen laddar elbilen – och installationen går snabbt

Många som köper laddbara bilar får liksom familjen Olson rådet att låta en elektriker göra en översyn därhemma innan bilen pluggas in.

På nyare anläggningar är riskerna normalt mycket små på kort sikt, men ett bilköp är ju sällan kortsiktigt, säger Mikael Carlson.

Elektrikern ska kontrollera att elinstallationen är i gott skick. När den uppdaterade utgåvan av Elinstallationsreglerna släpptes våren 2017 fanns ett nytt avsnitt om laddinfrastruktur för elfordon: avsnitt 722. Föreskriftskrav gäller visserligen inte retroaktivt. Men det kan ändå vara en god idé att undersöka vilka kompletteringar som skulle behöva göras i elanläggningen för att laddpunkten ska följa avsnitt 722.

I avsnittet framgår bland annat att laddpunkten ska matas på separat gruppledning. Det minskar risken för överbelastning såväl som antalet felkällor. Jordfelsbrytare Typ A ska endast användas när laddboxen har ett inbyggt skydd mot DC-felströmmar över 6 mA. Annars är det Typ B som gäller. Elinstallationsreglerna slår även fast att överspänningsskydd bör användas, men det är inget krav.

Och tänk till kring uppenbara risker som anläggningens ålder, antalet kopplingspunkter på gruppledningar, felaktigt utförda snabbanslutningar med klämteknik och slitna uttag. Är allt rätt dimensionerat och åtdraget? Har någon övergångsresistans stuckit iväg? Eller krävs det helt enkelt en nyinstallation för att det ska bli säkert? säger Mikael Carlson.

För att underlätta tillämpningen av standarden håller SEK Svensk Elstandard på att ta fram en ny handbok för elektriker som installerar laddinfrastruktur.

Målet är att den ska vara klar till Elfack, säger Joakim Grafström, som är elsäkerhetsexpert på SEK Svensk Elstandard.

Elfackmässan anordnas i Göteborg i början av maj, och om allt går enligt planerna ska någon från SEK Svensk Elstandard stå på scen och prata elbilsladdning.

Expertkommentar: 4 * 1,5 kvadrat = 6 kvadrat ...eller?

En tidigare granne stannar till när Johanna Olson besöker sin gamla villagata tillsammans med Elinstallatören.

Såg du sett hur det gick till när huset revs? säger han.

Han plockar fram sin mobil och visar en serie bilder där det sönderbrända huset monteras ner bit efter bit, slängs i containrar och fraktas bort. Bilderna är tagna för några veckor sedan, innan snön föll. Nu skymtar endast ett brunnslock i det vita täcket.

Efter att ha växlat några ord kliver Johanna Olson in i sin bil igen. Samma svarta – och numera reparerade – laddhybrid som stod inkopplad för laddning vid olyckan. Numera kör hon enbart på bensin.

Jag vågar inte koppla in den längre. Vi testade en gång i ett vägguttag i huset som vi hyr men då gick säkringarna.  Nu väntar vi tills vi får ett mer permanent boende och kan installera en laddbox. Det rekommenderar jag alla elbilsägare att göra, säger hon.

Hur ser du på branden nu när det har gått ett halvår?

 Vi överlevde och ingen skadades, det är det som är viktigt, säger Johanna Olsson.

Fler nyheter