4 instrument-tabbar vid kontroll före idrifttagning

”Många är nöjda om de får en grön bock – oavsett faktiskt mätvärde.” Det säger Robin Alsterberg som utbildar elinstallationsföretag. Vilka är de vanligaste instrument-tabbarna?

Flera installationstestare på marknaden tillhandahåller funktioner för att automatiskt verifiera om en mätning är okej eller inte. Men finns det risker med automatisk verifiering? Utbildaren Robin Alsterberg tycker det.

Vad är det för fel på gröna bockar när man testar till exempel impedans?

– Det är absolut inte fel att ha och oftast är det en bra funktion eftersom det är omöjligt att memorera alla godkända värden.  Men det förutsätter att man vet vad man mäter, och att man ställer in instrumentet rätt. Problemet är att många installatörer förväntar sig en grön bock vid mätning. Och att de nöjer sig med det – oavsett vilket mätvärde de har fått. 

Det säger Robin Alsterberg, vd för RBN Utbildning som utbildar installationsbranschen i regelefterlevnad och föreskrifter. 

I kontroll före idrifttagning ingår inspektion, provning och dokumentation. Men vad mäts under provningen och vad ska dokumenteras? Robin Alsterberg har noterat 4 misstag som elektriker gör relaterade till provning med instrument.

1. Fel typ av apparat inställd vid till exempel kontroll av automatisk frånkoppling

– Om instrumentet till exempel alltid står inställt på en minibrytare B6, då får du nästan alltid en grön bock – oavsett vad du faktiskt mäter. Instrumentet visar alltid ett värde och det är det värdet vi ska analysera och avgöra om det är korrekt eller inte. Har man till exempel även tagit hänsyn till eventuella förändringar i ledningstemperatur som kan uppstå? Även här finns många gånger en korrektionsfaktor i instrumentet som man kan använda sig av, men som väldigt ofta inte används – eller är felinställd. 

Läs också:
6 skäl till att N måste placeras rätt i jordfelsbrytaren

Läs också:
Ska egen­kontrollen ­dokumenteras – eller inte?

2. Får grön bock men bryr sig inte om värdena

När Robin Alsterberg håller utbildningar på elinstallationsföretag ställer han ofta frågan: ”Vad är det förväntade resultatet i den här mätningen?”. Inte sällan får han svaret, med ett litet flin, ”En grön bock”. Och däri ligger också problemet enligt honom, när elektriker litar mer på symbolen än på värdet. 

– Ett vanligt scenario är att man mäter långt ut i en installation, till exempel i en industrimiljö, där det sitter betydligt större säkringar uppströms. Om instrumentet då fortfarande är inställt på en tidigare mätning – kanske för en C10 – och man inte ändrar inställningen, så kan man få en godkänd mätning trots att värdet egentligen är helt fel.

Det är elinstallationsföretagets ansvar att ha rutiner som säkerställer att det blir rätt värden i anläggningen.

3. Ställer in för låga krav för att ”slippa problem” och få en godkänd mätning

Det är inte vanligt. Men det förekommer, enligt Robin Alsterberg, att instrumentdata i besiktningsprotokoll visar att värdena från provningen inte är godkända.  

– Ta isolationsmätning som exempel. Där kan man medvetet eller omedvetet ha ställt in för låga gränsvärden. Det förekommer att man gör så för att ”slippa problem”. Det här ser man först om man läser av besiktningsprotokoll eller instrumentdata. Det kan se okej ut på ytan men går man djupare märker man att värdena inte håller. 

4. Man vet inte kopplingen mellan värdet vad som mäts och varför mätningen görs

– Inte ens jag som utbildare har alla värden för alla säkringar och skyddstyper i huvudet. Därför är det bra med tabeller och stöd inbyggda i instrumenten. Problemet är när man använder hjälpmedlen på fel sätt, och inte har en förståelse för vad man faktiskt mäter och varför man gör det. Många i branschen ser kontrollen ofta som något som ”måste göras”. 

Hur kontroll före idrifttagning ska utformas står inte i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Det går inte, skriver Elsäkerhetsverket på sin sajt, att ge detaljerade anvisningar, eftersom anläggningarna varierar så mycket i storlek och komplexitet. Därför är det upp till varje elinstallationsföretag att avgöra vilka åtgärder som behövs i varje enskilt fall. Men del 6 i Elinstallationsreglerna, SEK Handbok 444, är en vägledning.

– Man behöver titta på installationsritningen och se vilka ledningsareor och säkringstyper man har och identifiera den svagaste punkten i anläggningen. Och mäta där. Gäller det till exempel villkoret för automatisk frånkoppling testar man den punkt som är längst bort i installationen, där förhållandena är som sämst. 

Måste man kolla kontinuitet på skyddsjord?
7 råd för att klara kontroll före idrifttagning

Och det gäller förstås att alla som ska göra kontroll före idrifttagning har rätt kompetens, inte bara på mätinstrument, utan också på förväntade värden i mätningarna och vilka orsaker som kan ligga bakom avvikelser. 

– Det är elinstallationsföretagets ansvar att ha rutiner som säkerställer att det blir rätt värden i anläggningen. Likaså är det företagets ansvar att en kontroll faktiskt genomförs innan anläggningen spänningssätts och färdigställs, säger Robin Alsterberg. 

Fakta: Vem är Robin Alsterberg?

Robin Alsterberg, vd för RBN Utbildning är elinstallatör och utbildar installationsbranschen inom regelefterlevnad.

Han medverkar också i standardiseringskommittén TK 64 som tar fram Elinstallationsreglerna och TK 78 som arbetar med standarder för arbete med spänning och elsäkerhet vid arbete.