Batteri i Norrland lönsamt efter 7 år när 60-öringen avskaffas

Småpengar betalt för solelen och elbilen kunde bara laddas med solel på helgerna. Då slog Tomas Hedberg i Timrå till på ett hembatteri. Men ett hot mot att nå lönsamhet har seglat upp.

Dåligt betalt för solel i SE02

– Vi bor i Timrå och har billigast el i Sverige. Utan batteri sålde vi 80% av den solel vi producerade och vi fick nästan ingenting för den. 

Tomas Hedberg och hans sambos villa i Timrå befinner sig i elprisområde 2. Huset har fjärrvärme och deras elanvändning är låg, de köper 6 000 kWh per år. Men att sälja solel i SE02 är en dålig affär. Och för att själv använda solelen behöver man vara hemma på dagarna. 

Hur länge håller batteriet efter garantitiden?
Chalmersforskaren: Därför dör inte hembatteriet plötsligt efter 10 år

Han sparar 20 000 kronor per år på batteriet
5 skäl till stort hembatteri: ”Kan hålla i 40 år”

Batteriet är återbetalt inom garantitiden

– Jag kunde bara ladda elbilen med solel på helgen. Jag räknade fram och tillbaka. Om vi inte skulle ha haft några solpaneler hade det inte blivit något batteri. Men jag räknade ut att batteriet skulle löna sig på 7-8 år. 

För 67 000 kronor fick han ett 16 kWh batteri från Sigenergy installerat med 10 års garanti. Efter fem månader med batteri och tre månader med rörligt elpris är Tomas Hedberg ännu i en lärandefas. Men han har hunnit dra 7 viktiga slutsatser.

1. Batteriet ger en stor ökning av egenanvändningen

Solcellerna på familjen Hedbergs villatak har sedan batteriet installerades producerat 2,43 MWh. 

– Vi har ökat egenanvändningen till 85 procent. Från att vi tidigare sålde 80% av det vi producerade och fick småpengar för solelen. Och när 60-öringen försvinner vid årsskiftet kan det bli noll kronor i ersättning.

2. Att köra elbil på solel lönar sig

– Jag kör 2 500 mil per år och av våra 2,43 MWh har 65% gått in i elbilen. 

3. Intjäning/besparing varierar mycket över året

– Innan jag köpte batteriet gjorde jag ett överslag och kom fram till att vi på våren, mars-april och hösten, september-oktober skulle spara mest på batteriet. Då är det 1 000 kronor per månad. Vintertid när vi inte har någon solelproduktion kommer vi köpa när spotpriset är lågt och använda när det är högt. Då sparar vi från 500-700 kronor per månad. Sommartid sparar vi ungefär 500 kronor per månad. Lågt räknat kommer vi spara/tjäna 600 kronor per månad. 

4. Effekttariffer ökar besparingen

Än har Timrå inte effekttariffer. Men snart införs de i hela landet och då räknar Tomas Hedberg med att batteriet kan bidra till att kapa effekttoppar och att det kan spara ytterligare 150 kronor per månad. Då uppgår intjäningen lågt räknat till 750 kronor per månad eller 9 000 kronor per år.

– Vi kommer ställa in AI:n i batteriet för att undvika att köpa mer än 4 kW dagtid och 8 kW nattetid när effekttaxan gör att man kan köpa dubbelt så mycket till samma pris.   

Läs också:
Sveriges högsta effekttariff – drivs av behovet på nyårsafton

Läs också:
Får man installera mer än 20 kWh batteri utan brandcell just nu?

5. Elbilen får inte tömma hembatteriet

Det optimala scenariot under dagen är att solcellerna laddar batteriet, eller om egen solel saknas, att det laddas när spotpriset är lågt. På kvällen matar batteriet till hushållet och till elbilen. Men Tomas laddar inte elbilen med mer än 10 kWh från batteriet. 

– Om elen är billig och är på väg att bli dyr, då behöver jag gå in i appen och styra användningen själv. Om elbilen laddar nattetid och tömmer batteriet helt, är det tomt på morgonen. Då måste huset köpa el på förmiddagen. Det är bättre att huset drivs av batteriet. 

6. AI i batteriet skapar möjligheter att agera på rörligt elpris

– När vi övergick till rörligt avtal sänkte vi vårt elhandelspris från över en krona till 15-20 öre. AI-styrningen ser till att vi använder batteriet för att parera svängningarna i elpriset. Vi kan köpa när elen nästan inte kostar någonting. Vi kan ladda elbilen på minuspris, säger Tomas Hedberg.

7. Lönsamheten hotas när batteriet måste värmas

Under den tidiga vintern 2025 har frågan om batteriets behov av värmning seglat upp som ett hot mot återbetalningstiden.

– En variabel jag inte hade räknat med är den el som går åt för att värma batteriet. Vi har batteriet i ett ouppvärmt förråd. Uppvärmningen har visat sig dra minst 5 kWh per dygn, i snitt. 

En annan parameter är Boverkets nya brandskyddsregler, som visserligen fortfarande är i en övergångsperiod. De säger att  batterier på 20 kWh och mer ska ha en egen brandcell. För Tomas Hedberg har uppvärmningsfrågan blivit ett hot mot batteriets ekonomi, som riskerar att förlänga återbetalningstiden med i värsta fall ett par år. 

– Om vi förlorar 300-400 kronor i snitt per månad under den kalla perioden försämras lönsamheten. 7 års återbetalningstid blir till 8 eller 9 år.