Fasbalansering växande problem för egenproducenter

Växelriktare påverkas negativt av dålig balans mellan faserna i ett trefassystem. Led-lampor, induktionshällar och luftvärmepumpar är alla komponenter som bidrar till balansproblem. Hur ska man agera vid inkoppling av en större förbrukare?

När ett elnät installeras i en fastighet läggs en hel del möda och besvär på att få det rätt. Laster beräknas och fördelas noga. Men med tiden så byggs ofta ett elnät ut eller nya strömförbrukare läggs till och andra flyttas.

Läs också:
Stora skillnader mellan växelriktare som klarar batterier

Läs också:
”Elektrikerna missar att spänningsnivån är 760 i stället för 400”

Dock är det inte alltid som elnätet justeras därefter. Det menar Johan Bodin, vd för mätinstrumentbolaget Chauvin – Arnouxs svenska dotterbolag, som påpekar att ojämn belastning mellan faserna ger ökade förluster – samt ökat slitage på komponenter och förbrukare.

En sak som gör att problemen ökar är att vi befinner oss i ett läge där distribuerad förnybar elproduktion ökar samtidigt som de planerbara kraftslagen som vatten-, kärn- samt fossilkraft minskar.

– Folk känner inte till problemen det här bygger upp i dagens elnät och vad saker som obalanser, transienter och övertoner ställer till med. Även Klondike-känslan de sista åren inom solcellsintallationsbranschen bidrar till problemen, säger Johan Bodin.

Just när det gäller fasbalans och att vara egenproducent av el är det viktigt att ha koll på hur det egna elsystemet är belastat. Växelriktaren är ett typexempel på komponent som inte klarar större obalanser.

– Även om växelriktare i en solcellsanläggning är trefas så gillar den ju att spänningen är balanserad och det är då den kan ge bäst effekt. Även kvaliteten på växelriktaren själv är viktig.

Men vilka är då sakerna som kan störa och varför har inte elarkitekturen byggts på ett tillräckligt robust sätt för att klara lite fluktuationer i nätet?

– Nya produkter med DC-omvandlare har kommit under de senaste åren. Typiska produkter är led-lampor, luftvärmepumpar och induktionshällar. På kontinenten har de ett annat problem och det är 1-fasladdare för elbilar.

Hur ska man då som elektriker agera om man kommer för att installera en större strömförbrukare i ett befintligt elsystem?

– Som elektriker måste man ju tänka på vilka faser man kopplar in – särskilt i gamla anläggningar. Många elektriker är nog inte medvetna om det här, eller kanske inte tänker på just detta. Det här gäller i högsta grad när man kommer längre ut i nätet. Ta bondgårdar som typexempel. De är ju som små industrier som bitvis är känsliga och får man en hög startström från exempelvis led-lampor så kan störningar och obalanser uppkomma.

Och hur ska man agera om man då vill kolla hur belastningen är?

– Ja, man kan ju inte bara gå fram med en strömtång för att ta reda på om det är ok. Man måste logga över tid. Vad händer när den enheten slår till automatiskt och när en spik kommer här – slår det ut en säkring? När man mätt över tid så kan man sedan gå tillbaka och se vad som händer i systemet och utifrån det titta på om man ska byta någon produkt eller om det ska läggas om mellan faserna.

Läs också:
”I ett par extremfall har vi kunnat gå ner från 63 till 16 ampere”

Dock påpekar Johan Bodin att det inte alltid är så lätt att komma igång med felsökningen.

– I vissa fall är kunder inte beredda att ta extrakostnaden det innebär att låta en elfirma lägga tid på detta. Det här är ju en kostnad elektrikern måste lägga på innan hen kan påbörja övriga jobb. Men kunden måste samtidigt förstå att mäta och logga på anläggningen innan en ändring gör att den kan optimeras förbrukningsmässigt. Mitt råd för att vi ska komma åt problemet är att mäta mera, för all den nya tekniken har gjort att vi måste tänka om. Mätning och loggning före och efter en ändring i en elanläggning gör att kunden direkt kan se hur mycket pengar denne sparar när elektrikern gjort sitt jobb hos dem, säger Johan Bodin