Fyra saker du måste veta om gul-grönt

Publicerad 12 okt 2022, 08:52

Hmm.. när ska du skyddsutjämna i villan? Och när kan du skippa gul-grönt? Här är Cecilia Axelssons expertråd om fyra vanliga situationer.

Cecilia Axelsson är elsäkerhetsexpert på Installatörsföretagen och har svart bälte i potentialutjämning. Här svarar hon på fyra frågor om skyddsutjämning vid installationer i villor.

Fler frågor till Cecilia Axelsson:
Får jag sätta upp några uttag på fritiden?

1. Vi ska göra en nyinstallation i en villa. Ska vi skyddsutjämna bottenplattan– eller är det bara onödigt?

Svar: Armeringen i en villas bottenplatta behöver med största sannolikhet INTE skyddsutjämnas.

För att armeringen ska behöva skyddsutjämnas så ska den enligt SS 4364000 411.3.1.2 vara en främmande ledande del och berörbar. Och en främmande ledande del är en elektriskt ledande del som inte ingår i elinstallationen och som kan anta en potential, ofta jordpotential. Bottenplattor kan förvisso uppfylla de kriterierna – men bara om de på något sätt har kontakt med moder jord. Så var ofta fallet förr då plattan gjöts mer eller mindre direkt på marken. Då torkade betongen aldrig och förblev därmed ledande. 

Med den byggtekniken vi har idag med markisolering och dräneringslager under bottenplattan så kommer betongen att torka helt, och själva armeringen kommer aldrig i kontakt med marken. Armeringen är heller inte berörbar. Om det förekommer pålning under bottenplattan kan skyddsutjämning av bottenplattan krävas, men det beror på många faktorer. Den byggnadstekniken är dock inte så vanlig i samband med villor.

Ett vanligt missförstånd när det gäller betongplattor har sina rötter i en tidigare utgåva av Elinstallationsreglerna. Då skulle armeringen i bottenplattan skyddsutjämnas OM armeringen var berörbar OCH tillförlitligt sammankopplad.

Det lever fortfarande kvar på många byggen.  Man klamrar en stållina i armeringsmattorna så att armeringen BLIR tillförlitligt sammankopplad och bockar därefter upp linan vid elcentralen och ansluter till huvudjordningsskenan så att armeringen på så vis BLIR berörbar. Utförandet är helt bakvänt och i onödan om armeringen inte är en främmande ledande del och därmed inte ska skyddsutjämnas. Det skiljer sig en hel del mellan dagens och de tidigare utgåvorna av Elinstallationsreglerna på den här punkten.

2.Ok, men hur gör vi när VVS-montören kommer och fäster sitt ventilpaket med armeringsjärn antingen rakt ner i marken eller i armeringen? Är det läge att plocka fram gulgrönt då?

Svar: Behovet av skyddsutjämning behöver prövas från fall till fall, och i det här fallet behöver vi tänka till. Om armeringsjärnet i sig är en främmande ledande del genom att det kommer i kontakt med marken och sedan är berörbart inne i byggnaden, ja då ska det anslutas till huvudjordningsskenan med en skyddsutjämningsledare (Elinstallationsreglerna 411.3.1.2). Men såna här armeringsjärn brukar kapas så att de inte är berörbara, och då ska de inte skyddsutjämnas. 

Armeringsmattan i bottenplattan behöver som sagt sällan skyddsutjämnas eftersom den varken är en främmande ledande del eller berörbar.  Skulle VVS-montören ­ansluta armeringsjärnet i bottenplattans ­armeringsmattor och därefter INTE kapa av järnet så blir armeringen förvisso berörbar. Men så länge armeringsmattan inte är en främmande ledande del så ska heller inte armeringsjärnen anslutas till huvudjordningsskenan.

3. Badrummet i villan har vattenrör av koppar. Snyggt! Men hur skyddsutjämnar vi på ett snyggt sätt?

svar: Det finns många sätt att göra det fult, men visst går det även att göra det snyggt!  

Men ta först reda på om kopparrören verkligen är en främmande ledade del eller inte. Det gör ni genom att kontrollmäta mot skyddsjord.

Om resistansen överstiger 4 kΩ anses INTE kopparrören vara en främmande ledande del. Då behövs ingen skyddsutjämning. Om resistansen däremot understiger 4 kΩ kan de vara en främmande ledande del och mer efterforskning krävs.

Antag att ni kommer fram till att vattenrören är en främmande ledande del. Då kan det vara smidigt att skyddsutjämna dem genom att ansluta till huvudjordningsskenan där de kommer in i byggnaden. Ett annat sätt är att kapa vattenlednings­rören och sätta in ett isolerstycke och därmed bryta den galvaniska kontakten med marken. Efter den punkten är inte vattenröret en främmande ledande del längre.

Dessa alternativ är inte alltid möjliga och då återstår kompletterande skyddsutjämning av kopparrören i badrummet.

Sammanbindningen av utsatta delar och främmande ledande delar behöver inte utföras inne i badrummet. Kravet på kompletterande skyddsutjämning är även uppfyllt om den är utförd till den gruppcentral som matar badrummet. Det är inte ovanligt att det finns inspektionsluckor för vattenrören utanför badrummet. Då kan exempelvis en skyddsjordsledare som matar badrummet utnyttjas, och anslutningen till kopparrören kan göras i en kopplingsdosa. Helt dolt dessutom! ­

4. Vi bygger ett garage till villan med tröskeljärn vid porten. Järnen är ju av metall, ligger på marken och fästs i bottenplattans armering. Då är det väl läge för skyddsutjämning?

Svar: Även garage byggs numera oftast på isolerad platta, och därför är armeringen sällan en främmande ledande del. Sannolikheten för att tröskeljärnet skulle vara en främmande ledande del är också väldigt liten när bottenplattan är isolerad.

I de fall när armeringen i bottenplattan faktiskt är en främmande ledande del är den sällan berörbar. Men situationen förändras när tröskeljärnet som är berörbart fästs i armeringen — då är det läge att prata skyddsutjämning. Detsamma gäller industrier och lagerlokaler där ledande konstruktioner ibland bultas fast i bottenplattan. 

Läs också:
Hur nära duschdraperiet får tvättmaskinen stå?

Fler expertfrågor:
Måste laddboxen ha egen jordfelsbrytare?

Då kan det vara smidigt att lägga ner en stållina och skyddsutjämna armeringen i stället för att skyddsutjämna alla tröskeljärn, stativ och annat som kan komma i kontakt med armeringen. Men det här gäller alltså bara när vi har med berörbara främmande ledande delar att göra.