Kan man ha dvärgbrytare som huvudmätarsäkring?

Publicerad 4 apr 2022, 08:05

Krävs diazedsäkringar i skåp för huvudmätaren? Eller går det att fixa säkerheten mellan nät och fastighet på något annat sätt? Så här säger några branschexperter.

Är dvärgbrytare godkända som servis/mätarsäkringar? Eller måste det vara smältsäkringar (diazed) för säkerhetens skull? Går det bra med vissa sorters dvärgbrytare? Frågorna diskuteras livligt i Facebook-gruppen Fluxio. För att få klarhet skickade Elinstallatören frågorna vidare till en leverantör och en elsäkerhetsexpert.

“Smältsäkringar tål överbelastning en stund, medan vanliga effektbrytare slår ifrån ungefär vid sin märkutlösningsström”

Joakim Grafström, SEK Svensk Elstandard

Bra att ha koll:
Missade nollan på serviskabel – Elsäkerhetsverket kritiserar energibolag

Läs också:
Kunderna fick 400 V i uttagen

– Såvitt jag vet får man ha en anläggning helt utan diazedsäkringar. Det räcker med dvärgbrytare. Men i Sverige är det vanligt att ha diazed- eller knivsäkringar i skåpet mellan fastigheten och elnätet, säger Johan Sundvall, säljare hos Hager Sverige.

Det finns dock ingen regel i standarden (SS 437 01 02) om att huvudmätarsäkringen ska vara diazed eller annan smältsäkring, menar Joakim Grafström hos SEK Svensk Elstandard. Det kan lika gärna vara en effektbrytare.

I standardens avsnitt 4.1.3.2 står att ”Vid användning av dvärgbrytare (effektbrytare) som mätarsäkring ska selektiviteten mot servisledningens kortslutningsskydd beaktas.”

Det kan förklara att nätägare ibland accepterar undantag från praxis med smältsäkring. I Facebook-tråden berättas om en synskadad man som fick ha dvärgbrytare som huvudmätarsäkring. Detta eftersom han inte kunde se om en smältsäkring löst ut eller ej.

– I sådana fall används en viss typ av dvärgbrytare som är selektiv (till exempel NAN 320S). De reagerar långsammare än andra dvärgbrytare, säger Johan Sundvall.

Återbrukspotential kan tala:
Lista: Så bra är elmaterial på second hand

Att smältsäkringar vanligtvis anses säkrare har just att göra med deras tröghet. 

– De har en annan brytkaraktäristik än effektbrytare. Smältsäkringar tål överbelastning en stund, medan vanliga effektbrytare slår ifrån ungefär vid sin märkutlösningsström, säger Joakim Grafström.

Både han och Johan Sundvall menar att de strömbegränsande egenskaperna hos smältsäkringar är bra. De blir en buffert mellan fastigheten och nätet, så att eventuella kortslutningar i ett hus inte förs vidare. Övriga dvärgbrytare i huset behöver då inte ha lika hög brytförmåga.