Stor guide: Har du stenkoll på infästning?

Publicerad 6 apr 2021, 08:52

De flesta elektriker har hyfsad koll på hur man får prylar att ­sitta kvar i vägg och tak. ­Samtidigt finns det yrkesfolk som använder rödplugg i skiv­material … ­Enligt två produktexperter vi har pratat med använder inte alla de produkter som är mest lämpade för ändamålet. Här är fyra olika material och vad du ska tänka på. 

1 BETONG

”Lätta på trycket och låt maskinen göra jobbet”

Pär Thuresson.
Pär Thuresson.

– Det är inte alltid de produkter som är mest lämpade för ändamålet som används när det kommer till infästning i betong, säger Pär Thuresson, vd Arne Thuresson Byggmaterial AB. 

Expander, slagankare eller ankarmassa är några lösningar som ger mycket höga utdragsvärden. För infästning i betong finns det smarta lösningar där du kan skippa pluggen och dra en betongskruv rakt in i materialet. Då spar du ett moment.

”När du använder en betongskruv behövs det ingen momentnyckel. Tänk också på att det är bättre utdragsvärden i en betongskruv än i en betongexpander.”

NIKLAS SVENSSON, HECO NORDISKA

El-läraren:
”Infästning är ett eftersatt område”

Gör vårt quiz:
Upp till bevis! Vad kan du om infästning?

Niklas Svensson.
Niklas Svensson.

– När du använder en betongskruv behövs det ingen momentnyckel. Tänk också på att det är bättre utdragsvärden i en betongskruv än i en betongexpander, säger Niklas Svensson, produktchef Heco Nordiska AB.

– Och det är viktigt att ha respekt för betongen och dess hårdhet. Det är inte ovanligt att stöta på främmande material i betongen som man försöker trycka sig igenom, till exempel armeringsjärn eller stenar. Lätta i stället på trycket och låt maskinen göra jobbet, så kommer du igenom smidigare. Det ger också mindre belastning på kroppen och förlänger livslängden på borren. En sak som också är lätt att glömma är att dra ur och trycka in borren i borrhålet några gånger när hålet är borrat för att bli av med borrdammet. Det gäller framför allt vid arbete i vägg, fortsätter Pär Thuresson.

Rätt skruvar för betong:

Heci Universalplugg.

Heco Universalplugg tillverkad av nylon framtagen för elektriker för montage av lätta eller medeltunga saker. Funkar i alla massiva material, hålstensmaterial och skivmaterial. Utifrån hur materialet ser ut knyter, vrider och expanderar pluggen när skruven dras åt.

Grabber MTX, Thuresson.

Grabber MTX, Arne Thuresson byggmaterial är framtagen för väggmontage. Skruven dras direkt i ett förborrat hål utan plugg där applikationen inte kräver ett ETA-godkännande. Ej för bärande montage. Skruven är tillverkad av härdat kolstål och försedd med ett montagehuvud. Rekommenderat varvtal 400–1 200 varv/minut. Finns även med vitlackerat huvud.Korrosivitetsklass: C1 (Mer fakta om korrosivitet längst ner i artikeln.)

Skruvankare från Hilti.

Skruvankare från Hilti för optimal montering för statiska eller seismiska laster. Klarar utmanande konstruktionsförutsättningar som till exempel små kantavstånd och tunn betongtjocklek. Skruvankaret är godkänt för att kunna justeras och återanvändas. Kan lossas och dras åt två gånger upp till 10 millimeter utan att tumma på säkerhet, godkännanden eller lastkapacitet.
Korrosivitetsklass: C1, C3, C4. (Mer fakta om korrosivitet längst ner i artikeln.)

2 LÄTTBETONG

”Slipp borrning med rätt skruv”

– Universalplugg i nylon är ett säkert kort och funkar i de flesta material – i lättbetong också. Men det största felet som görs när plugg används är att borra för stort hål i den porösa lättbetongen. Gå hellre ner någon millimeter i borrtjocklek. Men för ett enklare och snabbare montage för att slippa borra finns det lättbetongskruv. Det är något som inte alla hantverkare känner till, berättar Niklas Svensson.

”En annan fördel med att använda ankarmassa är att det är spänningsfritt, vilket ger en fördel vid montering av tyngre saker nära kanter.”

Niklas Svensson

– En lättbetongskruv har grova gängor anpassade för montage i lättbetong. Det räcker inte med en grovgängad skruv för trä, säger Pär Thuresson.

– Det gäller att inte överdra – skruven ska gå in långsamt med lagom lätt tryck och lågt varv på maskinen. Om skruven går in för fort i materialet finns det risk att skruven gröper ur materialet. Om det ska fästas något riktigt tungt, i både betong och lättbetong, är det ankarmassa som gäller. Det är alltid starkast. Då går det också att anpassa sättdjupet eftersom ankarmassa är så starkt och ger höga utdragsvärden. En annan fördel med att använda ankarmassa är att det är spänningsfritt, vilket ger en fördel vid montering av tyngre saker nära kanter, intygar Niklas Svensson.

Rätt skruvar för lättbetong:

Skruv för lättbetong från Heco Nordiska.

Grovgängad lättbetongskruv från Heco anpassad för direktmontage i lättbetong och lättklinker utan förborrning. Skruvas i med lågt varv och ett bestämt tryck på maskinen. Var noga med att inte överdra skruven, då tappar den all hållfasthet.
Korrosivitetsklass: C4.

Hylsankare lättbetong, Hilti.

Hylsankare från Hilti för lätta infästningar i lättbetong. Snabb och enkel montering utan borrning. Anpassad för montage inomhus i torra förhållanden. Ankarets huvudkonfiguration är yttergängad med innergänga. Godkännanden/testrapporter: Brand, DIBt, VDS. 
Korrosivitetsklass: C1. 

3 GIPS

”Använd inte rödplugg i gips”

– Uppfinnarna har varit väldigt kreativa när det gäller produkter för infästning. Det finns mycket att välja mellan, säger Pär Thuresson.

– Molly, eller metallexpander som det egentligen heter, är fortfarande den starkaste och vanligaste infästningen för gips. Men det finns flera alternativa produkter, till exempel en HW-PRO, (2-delad tillplattad infästning) som slås in i vägg eller tak för lite lättare infästning.

”Framför allt måste man veta hur tjock väggen är för att veta hur långa fästdonen ska vara.”

Pär Thuresson

En annan lösning är ett så kallat gipsankare DRA-02 med grov gänga — som skruvas in i väggen. Skruva sedan in en skruv i ankaret. Den är också för lite lättare montage i gips, berättar Niklas Svensson.

– Använd inte rödplugg i gips – speciellt inte om du vill sätta upp saker som väger lite mer. Det håller ett tag, men sedan finns det risk att prylarna lossnar. Då är det i stället bättre att använda en metallexpander. Den är oslagbar. Och det gäller att ha koll på om det är ett eller två lager gips du ska montera i. Metallexpandrar är nämligen anpassade för antingen ett eller två lager gips. Men framför allt måste man veta hur tjock väggen är för att veta hur långa fästdonen ska vara. Det är också viktigt att infästningens huvud har tillräckligt med gängor för att få fäste mot materialet, säger Pär Thuresson.

Rätt skruvar för gips:

Gipsexpander från Heco.
Gipsexpander från Heco.

Gipsexpander från Heco som helst ska monteras med montagetång för att undvika att pluggen roterar och skadar underlaget. Gipsexpanderns vingar fälls ut på baksidan av gipsväggen och skapar ett mothåll.
Korrosivitetsklass: C1.

Standardexpander för gips från Hilti.

Standardexpander från Hilti för premium produktivitet och lätt infästning i ihålig betong, murverk och gips. Expandern är tillverkad av plast och förzinkat stål. Korrosivitetsklass: C1.

Thuresson elmontageskruv för gips.
Thuresson elmontageskruv för gips.

Grovgängad elmontageskruv från Thuresson avsedd för diverse infästning direkt i gips. Särskilt lämpad för eldosor, kabelkanaler med  mera för inomhusbruk. Skruven är tillverkad av härdat kolstål och har en vass spets. Blankförzinkad ytbehandling. skruvdragare. Lågt varvtal på skruvdragaren rekommenderas. Finns även med vitlackerat huvud.
Korrosivitetsklass: C1

4 TRÄ

”Montera inte för nära kanten”

— Infästning i trä är egentligen väldigt enkelt och det är inte lika mycket att tänka på som i till exempel betong och lättbetong. Men det kan vara bra att satsa på en träskruv med en hygglig spets för bra grepp. En vanlig sak som man kan fundera på är infästning i trä nära kanter och hörn. Då finns det risk att träet spricker och att det inte får den hållfasthet man räknat med. Undvik även kvistar – om det går, säger Pär Thuresson.

”En spånskiveskruv är helt enkelt inte lika snäll som en klassisk träskruv.”

Niklas Svensson

— Den gamla klassiska träskruven har en kraftig stam och lägre gängor och är den skruv som egentligen passar bäst i en plugg. Som en jämförelse har spånskiveskruven lite tunnare stam och skarpare gängor. Den skruven är dessutom högre, vassare och spetsigare. En spånskiveskruv är helt enkelt inte lika snäll som en klassisk träskruv.
Och det finns förstås massor av olika typer av skruvskallar för olika arbetsmoment, till exempel försänkt huvud och kullrig, utanpåliggande skalle. Som du säkert vet finns det också olika typer av rillor, gängor och spetsar beroende på vilket material man ska skruva i, säger Niklas Svensson.

Rätt skruvar för trä:

Träskruv från Heco.
Träskruv från Heco.

Träskruv King Cut från Heco med cutterspets, stamfräs och försänkt skalle med rillor. Cutterspetsen minskar risken för sprickbildning och underlättar indrivningen vid montaget. Skruven på bilden är elförzinkad.
Korrosivitetsklass: C1, C4, C5.

Träskruv från Hilti.
Träskruv från Hilti.

Träskruv från Hilti i standardutförande för montage av trä mot trä. För torr inomhusmiljö, men även för inomhusmontage med tillfällig kondens och för utomhusmontage med låg luftförorening. Skruven har en så kallad stitch point för optimerat montage.Korrosivitetsklass: C1.

Läs också:
Elektrikern Tobias satsade familjens besparingar på ett bättre kabelavslut – prisades

Skruv för trä, Thuresson.
Skruv för trä, Thuresson.

Plåt- och montageskruv från Thuresson framtagen för synliga montage av snickerier med mera mot trä och stålreglar med godstjocklek 0,46-1,5 millimeter. För utvändigt bruk. Skruven är tillverkad av härdat kolstål och har montagehuvud. Specialdesignad stödgänga gör det möjligt att montera i tunn plåt. Borrspetsen skär effektivt av träfibern, vilket ger möjlighet att skruva nära kanten utan att materialet spricker. Rekommenderat varvtal på skruvdragaren är 400-2 500 varv per minut. Ingen förborrning behövs.
Korrosivitetsklass: C4.

Välj skruv med rätt rostskydd

Den miljö du ska jobba i avgör vilken korrosivitetsklass skruven måste ha. 

➔ C1 – för uppvärmda utrymmen utan föroreningar där risken för korrosivitet är mycket låg,

➔ C2 – i utrymmen som inte är uppvärmda med låg risk för korrosivitet, till exempel lagerutrymmen.

➔ C3 – för utomhusbruk, dock ej i kustnära miljöer. 

➔ C4 – klarar hög korrosivitet, i kustmiljö med måttlig salthalt, till exempel simhallar och kemisk industri.

➔ C5 – för miljöer med mycket hög korrosivitet, permanent fukt och stora mängder luftföroreningar. Till exempel vid en pool.