Stöd ger stor utbyggnad av laddstationer

Från oktober förra året till sista februari i år har 105 ansökningar kommit in om stöd till att uppföra laddstationer om totalt 1650 nya laddpunkter. Men många av ansökningarna avser publika laddstationer och Energimyndigheten vill nu se fler laddstationer vid enskilda parkeringsplatser och hos bostadsrättsföreningar.

Publika laddstationer främjar rörligheten och ökar tilltron till laddinfrastrukturen och det gör att fler vågar ta klivet och köpa elbil. Men den laddstation som kommer bli den allra viktigaste framöver är den som bilägare har nära sitt hem. Det är sådana stödansökningar som Anders Lewald, samordnare för Klimatklivet på Energimyndigheten, vill se fler av.

– Att som boende i hyres- eller bostadsrätt kunna ladda bilen vid hemmet är en förutsättning för att faktiskt byta till elfordon. Vi vill se fler sådana ansökningar, säger Anders Lewald.

Syftet är att laddinfrastrukten bättre ska fånga in de verkliga laddbehoven istället för att imitera systemet med tankstationer för den fossila fordonsflottan. Hittills är det flest publika laddpunkter bland de beviljade ansökningarna. Av de 1650 laddpunkter som beviljats stöd avser 1090 normalladdare med en laddeffekt lägre än 22 kW och 570 stycken snabbladdare med laddeffekt högre än 22 kW. Normalladdarna passar till exempel på infartsparkeringar där man ändå parkerar många timmar. Snabbladdarna finns ofta vid köpcentrum eller platser längs större vägar där man normalt bara stannar en kort stund.

De flesta projekt som fått stöd har beviljats mellan 30 och 50 procent av kostnaden. Men det finns undantag, projekt som har fått hela investeringssumman beviljad som stöd. Hur hög bidragsandel ett projekt kan få beror hur kommersiellt lönsamt det är.

– Skattepengar ska inte gå till det som skulle ha blivit genomfört ändå. Men när det ibland handlar om väldigt olönsamma investeringar kan stödet bli högre, det säger Nanna Wikholm, projektledare för Klimatklivet på Naturvårdsverket.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten och omfattar 600 miljoner kronor under 2016, 2017 och 2018. Målsättningen är att stödprojektet, som inte bara omfattar laddinfrastruktur utan även andra klimatgassänkande åtgärder ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent av det gap som återstår för att nå landets klimatmål till år 2020.