Vill – men kan inte anställa fler lärlingar

Robert Lantz på PLW-gruppen älskar lärlingar. Men ibland räcker inte det antal praktikanter från skolan som företaget kan ta hand om. Då vill PLW ta in lärlingar utifrån på prov, men avtalet sätter stopp för det.

PLW-gruppen har vuxit med ungefär tio nya medarbetare per år de senaste åren. Ett bra samarbete med skolorna är basen för den tillväxten. Gruppen tar in så många praktikanter som den kan ta hand om, eftersom den ger en möjlighet att se vad den ene eller andre går för och hur han eller hon passar in i företaget.

– Ser vi någon som sticker ut så erbjuder vi honom eller henne lärlingsjobb efter skolan, det fungerar jättebra. Men, tillägger Robert Lantz, problemet är att vi ibland vill ta in fler lärlingar än vad vi kan slussa in via skolorna.

– Problemet är att avtalet inte tillåter provanställning av lärlingar. Det innebär att varje lärlingsanställning utanför vårt ordinarie flöde blir en chanstagning. Vi vill ju ha en möjlighet att se vad folk går för, om de passar in i vårt företag och vårt sätt att arbeta. Risken är för stor att någon inte motsvarar förväntningarna, så resultatet blir att vi tvingas avstå.

– Vi vill ju ha en möjlighet att se vad folk går för, om de passar in i vårt företag och vårt sätt att arbeta. Risken är för stor att någon inte motsvarar förväntningarna, så resultatet blir att vi tvingas avstå.
Robert Lantz, en av PLW-Gruppens ägare

Robert Lantz är kritisk till avtalsbestämmelsen som han menar bara leder till att bemannings­företagen får agera ”inkubator” och mellanhand.

– Vi får be dem anställa lärlingar i stället och prova dem den vägen. Det är inte bra för någon, allra minst för lärlingen själv som oftast får sämre anställningsvillkor hos bemanningsföretaget.

– Jag kan egentligen inte förstå varför facket är rädda för att företagen ska missbruka möjligheten att provanställa lärlingar. Med tanke på den personalbrist som råder i branschen i dag är det ingen risk att företagen agerar så. Och i framtiden, med de stora pensionsavgångar som vi står inför, är risken ännu mindre.

Robert Lantz menar att en lärling som provanställs och inte bedöms platsa in i företaget inte är ”körd” för den skull. Han eller hon får ju fler timmar att tillgodoräkna sig inför ECY-certifikatet, mer erfarenhet och bättre chans att få stanna kvar efter nästa lärlingsjobb.

– Jag kan egentligen inte förstå varför facket är rädda för att företagen ska missbruka möjligheten att provanställa lärlingar. Med tanke på den personalbrist som råder i branschen i dag är det ingen risk att företagen agerar så.

– Det är en stor fördel för oss att kunna anställa lärlingar. Vi kan låta dem gå ihop med erfarna elektriker och lära sig yrket och hur vårt företag fungerar. Det är mycket mer värt än att erbjuda en tusenlapp mer i månaden till en anställd i grannföretaget!

Elektrikerförbundet, SEF, ­motsätter sig arbetsgivarsidans ­propåer om möjlighet att provanställa lärlingar. I en debattartikel i tidningen Elektrikern framhåller Unga Elektriker att de rådande reglerna är något som förbundet kämpat till sig och inte bör släppa efter på. För att få ut fler lärlingar i elteknikbranschen efterlyses i stället ett ökat byggande, bättre matchning av utbildning efter utbudet och att EIO bör ställa krav på sina medlemmar att anställa fler lärlingar. Andra idéer är att ställa krav i offentliga upphandlingar om att lärlingar ska finnas för att företaget ska kunna vinna en upphandling.

EIO betraktar frågan om anställningsvillkoren för lärlingar utifrån motsatt ståndpunkt.

För arbetsgivarsidan är möjligheten att kunna bilda sig en uppfattning om en lärling som tidigare inte praktiserat i företaget lika viktigt som Robert Lantz framhåller i artikeln här intill. Möjligheten att provanställa lärlingar är en av de frågor organisationen vill driva i avtalsförhandlingarna.

Diskussioner är att vänta och utgången minst sagt oviss.