Logga in

”Jag tycker lagstiftningen behöver justeras”

Publicerad
10 aug 2015, 10:57

Stopp i flygtrafiken har gjort att drönare seglat upp i sommarens nyhetsflöde. Men de flygande små farkosterna har också stor kommersiell potential inom säkerhet, energioptimering och inspektioner av kraftledningar. Elinstallatören pratade problem och möjligheter med två företag som båda satsar på drönare.

Klockan 05.56 en måndag i april går ett tyst larm i Södertälje hamn. Den vidsträckta containerhamnen bjuder utmaningar både för fasta kameror och väktare i bil. Men just den här morgonen möter inkräktaren en ny motståndare.

I samma ögonblick som larmet går vaknar en drönare till liv på taket till en lagerbyggnad. Dess mikrorotorer avger ett högt surrande ljud när den några kilo tunga farkosten lyfter mot skyn i riktning mot den utlösta larmpunkten. Tjuven, som nu rör sig västerut mot stängslet, lyser upp som en varm rödorange gestalt i den vitgrå bild av hamnen som denna kalla vårmorgon registreras i drönarens värmekamera.

Med sin algoritm för att känna igen en människa i rörelse låser drönaren in sig på tjuven samtidigt som informationen skickas till larmcentralen. När inkräktaren har stängslet i sikte gör drönaren ytterligare ett intressant fynd. Värmesignaturen avslöjar att en av de många bilar som står parkerade där har körts den senaste timmen. Tjuven grips av polis i anslutning till fordonet med stöldgodset fortfarande på sig.

Det här scenariot är visserligen påhittat men inte science fiction. Än så länge finns inget utprovat koncept, men den största hämskon är inte tekniken – snarare juridiken. Och det är också via den senare som drönarna äntrat samhällsdebatten.

I Elinstallatören nummer 5 2015 uttryckte vi oss på ett olyckligt sätt i en prylnotis om att drönare är bra för den som är trött på flygbuller. En dåligt skämt insåg vi i efterhand. Tyvärr har okunskap eller slarv med drönare orsakat flera stopp i flygtrafiken, på Bromma flygplats har det hänt en handfull gånger. Och varje stopp kan kosta tiotusentals kronor.

”Tyvärr är de klockrena för terrorbrott”

Thomas Fernström, Schneider Electric

Den 22 juni var det för första gången dags för Arlanda att stå still på grund av att drönarflygning i inflygningsbanan. Stoppet varade 30 minuter. Dagen därpå träffar Elinstallatören Thomas Fernström som är en av tre anställda som arbetar med kameror och drönarteknik på Schneider Electric Sverige. Vid sidan av ”positiva” användningsområden får han allt fler förfrågningar från de som ser drönare som ett potentiellt hot.

– De närmaste åren kommer vi ha minst lika många kunder som vill veta hur man skyddar sig mot drönare som de som vill använda drönare själva. Tyvärr är de klockrena för terrorbrott, säger Thomas Fernström.

Vid minst sex tillfällen har säkerhetstjänster i USA, Tyskland, Spanien och Egypten förhindrat terrorbrott som skulle ha genomförts med hjälp av drönare, skrev Wall Street Journal i januari.  Därtill har obemannade flygande farkoster används för att smuggla droger över gränsen från Mexiko till USA och inne i landet för att föra in droger eller vapen till fängelser. I Storbritannien har kriminella använt kameradrönare för att rekognoscera inför inbrott. Men hur skyddar man sig mot något som inte går att stänga ute med varken murar eller stängsel?

– Det vi erbjuder handlar dels om att förebygga brott genom att sätta upp skyltar om att det är förbjudet att flyga. I andra hand behöver du kunna detektera och lokalisera. Sista steget är det som amerikanerna kallar att ”eliminera” en drönare, säger Thomas Fernström.

Tre veckor efter Charlie Hebdo-attacken i Paris flög fem drönare nattetid över känsliga platser i den franska huvudstaden, bland annat USA:s ambassad och Eiffeltornet. De oidentifierade farkosterna gav upphov till stor oro och en debatt om samhällets beredskap för att möta hot från luften.

– Många tänker instinktivt att man ska skjuta ner dem. Problemet med det är att du inte kan kontrollera nedslaget vilket innebär en fara, speciellt i tätbebyggda områden. Ett annat är vad som händer med projektilen om du missar. I Frankrike testade man att köpa in en större drönare och hänga ett fisknät under för att ”tråla med”. Men för att använda den metoden som motmedel så måste du hitta någon som är en väldigt duktig pilot och som dessutom själv har flygtillstånd, säger Thomas Fernström.

I Sverige krävs speciellt tillstånd från Transportstyrelsen för kommersiell flygning med ”obemannade luftfartyg” – myndigheternas egen benämning på drönare. Thomas Fernström jämför det med att ha körkort – fast bara på den bilmodell du kört upp med – för så fungerar tillstånden. Dessutom omfattas många städer, exempelvis stora delar av Göteborg och Stockholm, av det som kallas ”kontrollerat luftrum”. För att få flyga där krävs tillstånd från flygtrafikledningen vid varje enskilt tillfälle. Olovlig flygning utreds som misstänkt brott mot luftfartslagen.

Huruvida en kamera på en drönare är tillståndspliktig enlig kameralagen är för närvarande föremål för en rättsprocess. Men hittills har säkerhetsbranschens väg framåt varit att gå från vanliga optiska kameror till värmesensorer.

– De är lättare att få tillstånd eftersom du aldrig kan identifiera någon med hjälp av en värmekamera, säger Thomas Fernström.

Ett annat tillstånd behövs för att importera en drönare från utlandet och ytterligare ett, från Försvarsmakten, kan behövas för den som tänkt fota eller filma. Den uppsjö av tillstånd som krävs gör att tjänste- och produktutvecklingen på marknaden hämmas, det tycker inte bara Thomas Fernström. Han får också medhåll från Yacir Persson-Chelbat, innovations- och utvecklingschef för Securitas Sverige AB.

– Jag tycker att lagstiftningen behöver justeras inte bara när det gäller drönare utan också för kamerateknik. Här har vi chansen att skapa innovativa tjänster som Sverige kan vara starkt på. När vi sitter här och inte kan testa i Sverige så får vi göra det i något av de andra 53 länder där vi är aktiva, men det känns fel. Vi vill skapa arbetstillfällen i Sverige.

Yacir Persson-Chelbat nämner Mellanöstern och Sydamerika men även andra europeiska länder där företaget kan testa sin drönarteknik för övervakning redan idag. Men han tycker att den svenska lagstiftningen borde göra större skillnad mellan olika aktörer.

– Jag tror lagen måste skilja på det som privatpersoner och företag håller på med. Vi som företag lever av att sälja tjänster och då är det självklart för oss att följa lagen och ha bra kontroll och uppföljning. Det måste finnas öppningar för legitima företag som har ett seriöst säkerhetsarbete att utveckla nya tjänster – jag tycker att lagstiftningen blockerar detta i nuläget, säger Yacir Persson-Chelbat.

I scenariot med en stor hamn vore en drönare med värmekamera helt överlägsen en väktare med hund, om målet är att hitta inkräktare och förhindra stölder och skadegörelse.

– Samtidigt har du begränsningar på grund av väder och vind som vi inte kan bortse ifrån. Vi kan inte sälja en tjänst till en kund på premissen att den bara fungerar i fint väder.  I Sverige måste vi kunna operera i kyla, blåst, regn och snö. De enda lösningarna som är så pass stabila idag är militära och tyvärr är det olönsamt att anpassa de systemen till civilt bruk. Men tekniken går fort framåt. Jag tror att vi är i mål om några år, säger Yacir Persson-Chelbat.