”Det är ju så kul att jobba med ungdomar”

Publicerad 24 aug 2015, 11:03 | Uppdaterad 24 feb 2021

Bristen på yrkeslärare är stor i landet. Bristen på unga yrkeslärare är ännu större, inte minst på gymnasiets elprogram. Många unga drar sig för att lägga verktygsbältet åt sidan och sadla om till lärare, men det finns undantag.

På Marks Gymnasium i Kinna är tjugoåttaårige Robbin Häggmark en frisk fläkt i ellärarnas arbetslag. Han gav sig själv en rivstart på skolan genom att ta på sig rollen att leda arbetet med att ansluta skolan till ETG-modellen.

I juni 2005 var Robbin Häggmark en av de elever som tog studenten på elprogrammet vid Marks Gymnasium i Kinna. I likhet med flera av kamraterna hade han inte svårt att få jobb efter skolan.

– Jag var ledig en dag efter plugget, sedan började jag på Kinna El & Tele, minns Robbin. Där blev han kvar lärlingstiden ut, i ett och ett halvt år. Sedan bytte han arbetsgivare och började på Bravida i Kinna, där en av hans barndomskompisar redan hade jobb.

– På Bravida blev jag kvar till 2010, men då började det bli dåligt med jobb så tre av de anställda fick lämna företaget. Jag var en av dem, berättar Robbin.

Det blev två månaders hemmavaro över sommaren. Robbin fick en del erbjudanden via arbetsförmedlingen, men inget han nappade på. Han kände att det var dags att själv ta ett initiativ.

– Så jag ringde arbetsledaren på Bravida och snackade med honom. Han fixade ett jobb åt mig på Bravida i Borås så jag började där, förklarar Robbin Häggmark. Robbin trivdes i Borås och fick bland annat vara med och göra elinstallationerna i Alingsås’ nya polishus. Men en morgon ringde telefonen och därmed tog Robbins yrkeskarriär en helt ny vändning.

– Det var min gamle lärare Bengt Andersson som ringde. Han är programansvarig för El- och energiprogrammet på Marks Gymnasium och han berättade för mig att en av de äldre kollegorna skulle gå i pension. Och att Bengt och de andra lärarna kommit fram till att jag borde söka hans tjänst. Robbin berättar att han kände sig smickrad av erbjudandet, men att han tvekade eftersom det här var ett stort steg att ta för en ung elektriker i början av sin karriär.

– Min syster jobbade som lärare så jag kollade med henne om vilka krav som ställs på en lärare. Och så diskuterade jag förstås med min fru Therese om att byta jobb. Själv har jag alltid trivts med att ta hand om lärlingar och praktikanter ute på arbetsplatserna så det var väldigt lockande, det hela.

Robbin bad sin arbetsgivare om tjänstledigt ett år för att pröva på lärarjobbet, men fick nej.

– Då bestämde jag mig för att ändå ta steget och sade upp mig på jobbet. I september 2012 kunde jag börja på skolan, ett par veckor in på terminen.

Eleverna i den klass som Robbin skulle ta över hade skickats på APL-praktik i väntan på sin nye lärare så Robbin fick på så vis en mjukstart i det nya jobbet. Och massor av stöd från sina nya kollegor.

– Jag kände dem alla från skoltiden så därför hade jag bra uppfattning om vilka olika personligheter det var. Den biten var så att säga avklarad, skrattar Robbin. Han berättar att kollegorna tog emot honom med öppna armar och att han fick hjälp att sätta sig in i jobbet.

– Bland annat delade de med sig av sin lektionsplanering så att jag snabbt fick ett hum om hur man planerar och genomför ett lektionspass.

Robbin Häggmark saknade förstås behörighet som lärare när han startade, men så som situationen ser ut på skolornas yrkesinriktade linjer idag är det inte något olösligt problem.

Tillsammans med en annan nyanställd kollega har jag börjat studera på halvfart vid lärarhögskolan i Skövde. Två dagar i månaden är vi i Skövde för att delta i föreläsningar och annan undervisning där, resten av studierna gör vi hemifrån.
Robbin Häggmark

Robbin berättar att eftersom han och kollegan läser på halvfart kommer det att ta sex terminer att läsa in lärarbehörigheten, men på det här sättet kan de samtidigt sköta sitt jobb på skolan och behålla sin inkomst därifrån under studietiden.

Apropå lönen så menar Robbin att den inte är så mycket sämre än vad han tjänade som elektriker.

– Det snackas ju en hel del om att det blir mindre pengar om du byter till läraryrket, men faktum är att lönen som lärare är bättre än vad många föreställer sig. Bristen på yrkeslärare innebär att den som söker ett sådant jobb har en väldigt god förhandlingsposition, så det är bara om du jobbar med ett riktigt bra ackord som du kan tjäna bättre som elektriker.

– Och då är du förstås inte ledig en stor del av sommaren och vid storhelgerna, tillägger han.

Å andra sidan, medger Robbin snabbt, så blir det långa arbetsdagar som lärare. Förutom 35 schemalagda lektionstimmar à 40 minuter, har läraren 10 timmars förtroendetid varje vecka för lektionsplanering och sådant. Och så ska prov rättas och för Robbins del tillkommer engagemanget i att utveckla utbildningen på skolan. Han har inte minsta varit draglok i processen med att först ansöka om status som ETG-skola och sedan införa ETG-konceptet på skolan.

– Vi träffade ETG på Elfack förra året och blev intresserade av konceptet så vi blev inbjudna till Nyköping för information om vad det hela gick ut på. På bussen hem därifrån började vi genast planera för hur vi skulle bära oss åt för att bli en ETG-skola – så bra tyckte vi att ETG:s upplägg var, minns Robbin Häggmark.

Det var ont om tid för att hinna bli antagna som ETG-skola i tid till höstterminen 2013, men beslut fattades snabbt om att försöka. Robbin anmälde sig som frivillig att ta ledningen i jobbet med ansökan. Det var ett erbjudande hans äldre kollegor bara var tacksamma för.

– Jag tyckte det skulle vara en bra grej för mig som nyanställd att leda den processen, poängterar Robbin.

Efter några veckors hårt arbete – listan på all information ETG ville ha från skolan var lång – kom ett efterlängtat OK från ETG i slutet av juni. Rektor på skolan drog en lättnadens suck – han skulle gå i pension och ville ha klart med ETG innan dess.

Han och alla vi lärare var väldigt klara över att ETG-stämpeln skulle innebära en välbehövlig statushöjning för elprogrammet på skolan. Robbin berättar att automationsutbildningen på skolan ingår i det landsomfattande initiativet Teknikcollege och att den därför lockar allt fler ungdomar.
Robbin Häggmark

– Här läser alla el, automation och data första året och sedan bestämmer eleverna inriktning. Förr har det lett till två klasser el och en klass automation under tvåan och trean, men på senare år har det där jämnat ut sig. Just nu har vi tio elever vardera i el och automation. Så det var på tiden att elutbildningen också fick en chans att höja sin attraktionskraft.

Robbin Häggmark berättar att beslutet om att söka ETG-status fattades utan att skolan kallade in programrådet för el- och energiprogrammet.

– Vi hade helt enkelt inte tid, så vi tog beslutet själva och informerade sedan programrådet om vad som var på gång. Robbin förklarar att programrådet här är ett ovanligt aktivt sådant. Ett 20-tal medlemmar kom till informationen och deltog senare vid den högtidliga invigningen inför terminsstarten i höstas.

– Reaktionerna har mest varit positiva. Visst blev det lite snack om hur färdiga eleverna skulle vara när de gick ur skolan, men alla var ändå eniga om att det här var bra för utbildningen och dess status.

Programrådet spelar också en central råd för det smarta upplägg skolan jobbar efter när det gäller fortbildningen av lärarna. Robbin Häggmark förklarar:

– Vi ordnar kurser med hjälp av EUU där lärarna här och företagsfolk sätter sig tillsammans på skolbänken. Skolan håller med lokalerna, EUU fixar lärare och företagen bidrar till finansieringen genom att betala för sina kursdeltagare. Robbin menar att det här är ett jättebra koncept som dessutom stärker banden mellan skola och näringsliv. För lärarna innebär det personliga kontakter som gör det lättare att fixa praktikplatser och liknande.

Robbin ångrar inte sitt yrkesval och är säker på att han är kvar på skolan om tio år:

– Då är jag förhoppningsvis klar med min lärarutbildning och så har jag också skaffat mig allmän behörighet, skrattar han. Sedan finns ju alltid möjligheten att gå tillbaka till elektrikeryrket en tid för att få förnya kontakt med den sidan av verkligheten.

– Skolan kan få statsbidrag för att anställa en vikarie under en sådan period, så det är en möjlighet som jag tror att många lärare skulle ha nytta av att utnyttja. Själv är jag säker på att jag kommer att göra så om några år, för jag är ju långt ifrån fullärd som elektriker, men vem är väl det?

Trots sina unga år har Robbin Häggmark ändå hunnit på att prova på många olika moment i elektrikeryrket och han känner stor tacksamhet mot dem som guidat honom på vägen.

– Jag har fått jobba tillsammans med flera riktiga elektrikerrävar och trivts väldigt bra med det. Men nu känner jag att jag kommit rätt. Lärarjobbet känns naturligt på något vis, det är ju så kul att jobba med ungdomar.

– Det finns inget som går upp emot att kunna ge en eleverna en riktig aha-upplevelse. Att se hur polletten trillar ner inför en klurig arbetsuppgift och uppleva hur det lossnar för eleven och jobbet sedan flyter på. Sådant ger mig en riktig kick och frigör massor av energi – både hos mig och eleverna.

Här blir Robbin Häggmark närmast lyrisk. Det råder ingen tvekan om att han verkligen hittat sin plats här i livet.