Batteritid inte största hinder för elbilsanvändning

Publicerad 19 mar 2015, 16:13

Andra faktorer än batteriräckvidden påverkar användningen av elbilar i organisationer mer, trots att användarna själva främst efterfrågar längre räckvidd. Det visar studien om den stora Elbilsupphandlingen som satt 900 elbilar i trafik i Sverige de senaste fem åren. Studien ger också handfasta råd för den som vill införa elbilar i sin organisation.

Stockholms Stad och Vattenfalls stora elbilsupphandling har mellan 2010 och 2014 lett till att 300 organisationer kunnat köpa elbilar utifrån ett ramavtal. Inom ramen för det första testet och ramavtalet har 900 elbilar kommit i svensk trafik, det är 10 procent av den totala elbilsflottan i Sverige.

Martina Wikström, doktorand på KTH som sammanställt enkätsvar och körjournaler från alla förare i Elbilsupphandlingen förvånades av att laddfordonsanvändningen inte främst begränsas av tekniska egenskaper hos bilarnas batterier.

Andra faktorer påverkar i större utsträckning. Fordonets placering inom organisationen, vilken information som är tillgänglig för förarna och vilka interna rutiner som finns kring användning har stor betydelse.
Martina Wikström

Vad har du lärt dig genom att utvärdera Elbilsupphandlingen?
– Framförallt att vara försiktig med att dra slutsatser om laddfordonsanvändningen baserat endast på tekniska data. Fordonen ingår i ett sammanhang som påverkar förutsättningarna för förarna, säger Martina Wikström, forskare inom Energiprocesser på instititutionen för Kemiteknik.

300 organisationer avropade 850 fordon inom ramavtalet som Elbilsupphandlingen tagit fram. Räknar man med testflottan på 50 bilar handlar det totalt om 900 fordon mellan 2010 och 2014. De 500 fordon som ingick i utvärderingen som offentliggjordes idag 19 mars har kört 2,7 miljoner elkilometer och därmed undvikit 325 ton koldioxidutsläpp.

Förarna i testet vill ha god marginal och använder därför sällan batteriernas fulla kapacitet, istället laddar de långt innan strömmen tar slut. En annan slutsats är att laddfordonsförare får en mjukare körstil, håller hastighetsbegränsningarna bättre och tävlar både med sig själva och andra i konsten att snåla med bilens elförbrukning. Driftskostnaden för att köra 1 mil på el är ungefär 2 kronor, vilket är en sjundedel av bränslekostnaden för bensin.

De fordonsansvariga i inom de organisationer som deltagit i elupphandlingen uppger att de kan tänka sig att betala upp till 20 procent mer för ett elfordon jämfört med motsvarande konventionell bil.

Utvärderingen har också lett till en samling råd för organistioner som vill införa laddfordon i sin verksamhet.

  • Tillsätt en arbetsgrupp med 2-3 personer
  • Kartlägg fordonsflottan och deras användarmönster och när befintliga fordon planeras att skiftas.
  • Analysera det faktiska transportbehovet och försök särskilja det från upplevt behov. Fordon som används mindre än tre timmar om dagen bör ersättas med bilpoolsfordon.
  • Säkerställ energiförsörjningen. För nattladdningen rekommenderas 230 Volt och 16 Ampere, 1-fas, mode 3, typ 2 och fast sladd. För dagsladdning rekommenderas 3-fas.
  • Byt fordon mot laddfordon. Ta med i kostnadsberäkningen investeringar i laddinfrastruktur och information till personalen
  • Skapa acceptans hos användarna till exempel genom att under en kortare tid hyra eller låna ett laddfordon för testning.
  • Säkerställ finansiering. Laddfordon är dyrare i inköp än motsvarande bensin- eller dieselfordon men både drift- och underhållskostnader är lägre.
  • Marknadsför laddfordonen. Använd dekaler för att tydliggöra att ni kör ett laddfordon, till utsidan går de inte att särskilja från vanliga bilar. Om ni marknadsför att ni kör elbilar eller laddhybrider medför det att användarna känner sig mer engagerade och stolta.

Ovanstående är en sammanfattning av de råd som finns att läsa i utvärderingen av Elbilsupphandlingen. Läs hela rapporten och råden på http://www.elbilsupphandling.se