Var det fel att ansluta en 16 A växelriktare med 1,5 kvadrat?

Elektrikern fick rysningar när han öppnade fasadmätarskåpet. Men var installationen verkligen fel? Elsäkerhetsingenjören Mats Jonsson försvarar den med ett räkneexempel. 

Elektrikern skulle komplettera en fem år gammal solcellsinstallation med batteri. När han öppnade fasadmätarskåpet fick han rysningar. 5×1,5 kvmm kabel gick direkt mellan växelriktaren och säkerhetsbrytaren. Utgående säkring var 25 ampere, vilket innebar att det kunde bli 25 A på klena trådar.

– Det är oseriöst att lägga 1,5 kvmm på 25 ampere. Jag ansluter aldrig något över 13 ampere med 1,5 kvmm, säger elektrikern som vill vara anonym.

Läs också:
Hemmapulet: ”Någon drog 1,5 kvadrats skarvsladd på undersidan av fasskenan”

Läs också:
Alla frågor om att installera solceller

Förläggningssättet kan förstås påverka, tillägger han. Om förutsättningarna för värmeutveckling är låga minskar risken för problem.

– Fast här var kabeln klamrad på en solig fasad, så det fanns möjlighet till högre värme, säger elektrikern.

Han får stöd för sin uppfattning i ett inlägg i Facebookgruppen Elfel. ”Oerhört kasst att lägga dom på plinten för att mata uc.” lyder en kommentar.

Men installationen är inte så självklart fel, menar elsäkerhetsingenjören Mats Jonsson, som också kommenterar i FB-tråden. 

– Detta behöver inte vara fel utifrån Elinstallationsreglerna. Beroende på förläggningssätt med mera kan en kabel med tre linjeledare med arean 1,5 kvmm i vissa fall belastas med 16 A. Om växelriktaren begränsar belastningen till 16 A, behövs inte något överlastskydd. Ledarna kan mycket väl vara skyddade mot kortslutning av huvudsäkringarna med märkström 25 A. Även om det inte är utfört enligt praxis kan det likväl uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis, säger han.

En kommentator i tråden ber honom förklara med ett räkneexempel, som inte låter vänta på sig.

”Formeln finns i punkt 434.5.2 i SS 436 40 00. Om vi antar att kabeln är en EQQ 5×1,5 kvmm och att minsta kortslutningsström (Ikmin) längs bort, närmast växelriktaren, är 200 A får längsta frånkopplingstid vara (115×1,5/200)^2 vilket blir 0,7 sekunder. Enligt tabell A.4 i SEK Handbok 421 löser en 25-amperesäkring inom 0,4 sekunder för strömmen 200 A. Säkringen kommer alltså att frånkoppla felet långt innan tillåten sluttemperatur är uppnådd.” skriver Mats Jonsson.

Han tillägger samtidigt att han inte känner till exakt belastningsförmåga hos kablarna i installationen på bilden, eller möjliga kortslutningsströmmar som behöver mätas. Men utifrån det han kan se stämmer beräkningen.

– Att kunna den här formeln är inget krav i elektrikerutbildningen. Beräkningen görs ofta av ingenjörer, eller elektrikerns chef på kontoret. Så kan det ha gått till här, och att utmåla det som idiotiskt fel är inte rimligt, säger Mats Jonsson.

Han påpekar att Elinstallationsreglerna ger flera olika lösningar, och att de lathundar och praxis som branschen använder inte bör ses som exakta krav.

Finns risk att man oroar kunder i onödan? 

– Ja, om en anläggning fungerat bra i fem år behöver man nog inte vara så nervös. Åtgärder kostar pengar och det är kunden som får betala, säger Mats Jonsson.

Åtgärden i fasadmätarskåpet (som också var trångt) blev en ny kapsling bredvid och nya 2,5 kvmm-kablar till växelriktaren. 

– De kablarna klarar mycket mer än man får lära sig på elektrikerutbildningen. Att följa praxis med god marginal är oftast bra, men det blir tokigt om någon gjort en ordentlig projektering och kommit fram till vad installationen faktiskt klarar. Då är det inte kul att få höra i efterhand att man gjort något dåligt, säger han.

– Rätt beräkning kan dessutom spara pengar – om man till exempel gör 200 anslutningar i ett projekt och installerar det som krävs och inte mer.

Läs också:
Var det dålig PEN som gav elinstallatören en smäll?