Hon är Sveriges första professor i belysning

04 september 2017  |  Text: Charlotta von Schultz

Sverige har fått sin första heltidsprofessor i belysnings­vetenskap. Möt nederländskan Myriam Aries, som har landat i Jönköping efter drygt 15 års internationell ljusforskning.

Hur fancy är lamporna i ljusprofessorns rum? Inte ett dugg. Myriam Aries beskriver de felplacerade lysrörsarmaturerna som ”horrible”. Hon vet vad hon pratar om efter många års forskning om ljus och hälsa på välrenommerade internationella institutioner. I september tillträdde hon som professor på JU, Jönköpings universitet. Därmed fick Sverige sin första heltidsprofessor i belysningsvetenskap, enligt universitet. 

När Elinstallatören besöker Myriam sitter hon fortfarande i ett provisoriskt kontorsrum, därav de horribelt placerade armaturerna. Men uppdraget har hon klart för sig: att få fart på JU:s belysningsforskning och sätta Jönköping på belysningskartan. Det ska bli flera doktorander, samarbeten med belysningsföretag i regionen och gärna ett masterprogram inriktat på ljus.

Myriam Aries specialkompetens är dagsljustillämpningar, visuell komfort och hur ljus påverkar hälsan.

– Vi människor är anpassade för dagsljus. Men vi är inomhus större delen av tiden och belysningen är därför väldigt viktig för hur vi mår och presterar, säger hon.

– Vi människor är anpassade för dagsljus. Men vi är inomhus större delen av tiden och belysningen är därför väldigt viktig för hur vi mår och presterar.

Själv fick hon upp ögonen för ljus runt millennieskiftet. Myriam pluggade då byggnadsteknik vid tekniska universitetet i Delft i Nederländerna. Målet var att bli arkitekt. Men hon kände snart att byggnadsdesign inte var hennes grej. Tekniken i byggnaderna lockade desto mer och hon valde byggnadsfysik som inriktning. 

Studierna handlade om akustik, energi, värme-flöden – och belysning. Hennes första forskningsprojekt gick ut på att reflektera dagsljuset som lyser in genom ett fönster till innerväggen runt fönstret. Det blir mer behagligt för ögat.

Projektet gav mersmak. En forskarkarriär kunde kanske vara kul? Då måste du först doktorera, löd beskedet från professorn. 

– Min första tanke var: oj, är jag tillräckligt smart, minns Myriam Aries.

– Min första tanke var: oj, är jag tillräckligt smart?

Nästa år, 2001, började hon som doktorand på det tekniska universitetet i Eindhoven, där belysningsjätten Philips har sitt globala huvudkontor. Här kom Myriam för första gången
i kontakt med ljusets icke visuella effekter, alltså hur vi människor påverkas biologiskt av olika delar av ljusspektrumet. Ljus av olika våglängder styr exempelvis hormoner som reglerar sömn och vakenhet. Det är därför man kan drabbas av jetlag när man flyger över tidzoner och av sömnproblem om man sitter i ett mörkt kyffe hela dagarna.

När Myriam startade sitt doktorandarbete hade forskarvärlden inte kommit lika långt som i dag. Hon låter nästan lite ursäktande när hon förenklat berättar om upplägget: en annan doktorand skulle ta reda på hur många lux som krävdes för att medarbetarna på ett kontor skulle vara alerta och nöjda. Sedan skulle Myriam designa det ljuset.

– Så enkelt trodde vi att det var. I dag vet vi att det är mycket mer komplicerat, säger hon.

Hon justerade inriktningen en smula och gick i mål med sin avhandling.  Hösten 2005 kunde hon titulera sig doktor.

– Så enkelt trodde vi att det var. I dag vet vi att det är mycket mer komplicerat.

Nu ville hon ta itu med något hennes professor brukade klaga på. Han tyckte inte att hennes engelska höll måttet. Dags att jobba utomlands. Myriam mejlade den mest framstående belysningsforskaren hon kände till: Jennifer Veitch på National Research Council i Kanada. Kunde Myriam få komma till Ottawa och forska i ett halvår? Visst fick hon det.
Det slutade med två år hos den -kanadensiska gruppen som hade kommit långt inom ljusets ickevisuella effekter.

Det finns många utmaningar för ljusforskare. Dagsljus är visserligen bäst, men människor trivs ändå inte i rum där ljuset anpassas exakt efter ljuset utomhus. Som exempel tar Myriam kontorsrummet där vi sitter – här är det runt 300 lux vid bordet. Utanför fönstret är det uppemot 7 000 lux trots att det är en ganska mulen vintereftermiddag. Då låter det kanske som en smart idé att skruva upp rummets belysning till 7 000 lux? Men icke. 

– I ett så litet utrymme skulle det kännas alldeles för ljust med alltför stora kontraster. Vi skulle springa härifrån efter några minuter, säger hon.

– I ett så litet utrymme skulle det kännas alldeles för ljust med alltför stora kontraster. Vi skulle springa härifrån efter några minuter.

Dagsljus skiljer sig från elektriskt ljus på många sätt. Det fluktuerar när moln och skyar rör sig över himlen, och såväl ljusfärg som riktning förändras över dagen. Men traditionella armaturer har samma intensitet, samma spektrum och samma riktning från morgon till kväll. Biologiskt sett kanske vi uppfattar det som om tiden har frusit? Det kvarstår att utforska. -Detsamma gäller många andra aspekter av ljus.

Flera studier har exempelvis visat att ljusets korta våglängder dämpar sömnhormonet mela-
tonin och på så vis kan göra oss pigga. En rimlig slutsats är därför att ljus i den blå delen av spektrat är bra på morgonkvisten och kass vid läggdags. Men en annan studie har visat att grönt ljus har liknande eller till och med något bättre effekter tidigt på morgonen.

FAKTA

Myriam Aries

Ålder: 40 år.

Familj: Man och två barn, fem och tre år gamla.

Hobby: Klassisk balett, cykling, resor och volleyboll.

Kul lampor hemma: Tre styrbara Hue-lampor, två gryning-skymningslampor samt en LED-list med programvara som simulerar gryning-skymning. 

Jetlagtrick: Myriam anpassade ljuset och mörkret dagarna innan hon flög till Australien häromåret. Allt för att utsätta sig för dagsljus vid rätt tillfällen så mycket som möjligt. Att sedan ha solglasögon på flyget mellan Amsterdam och Frankfurt kändes lite fånigt. Men omställningen gick smidigt.

– Du kanske kan jämföra det blå ljusets roll i ljusspektrumet med C-vitaminet i apelsiner, säger Myriam. 

I apelsinen samverkar C-vitamin med andra näringsämnen och fibrer. Därför är det smartare att äta hela apelsinen än att ta C-vitamintabletter. På samma sätt kan det vara bättre att få hela ljusspektrat i stället för att plocka ut enskilda våglängder.

– Du kanske kan jämföra det blå ljusets roll i ljusspektrumet med C-vitaminet i apelsiner.

Under åren i Kanada gjorde Myriam Aries bland annat en fältstudie om ljus på ett skattekontor i Toronto, undersökte var kontorspersonal helst anpassar ljuset (svar: på bordet) och gjorde en litteraturstudie över hur energi-förbrukningen påverkas av övergången mellan sommar- och vintertid.

– Varje år när klockan ställs om lyfter någon tidning fram den rapporten igen. Det är lite roligt, säger Myriam.

Efter Kanadavistelsen blev det två år på en forskningsorganisation i Delft innan Myriam återvände till universitetet i Eindhoven, nu som assisterande professor. Forskningen där handlade om dagsljus och hälsa samt om virtuella fönster.

Men så åkte hon på en konferens sommaren 2015 och fick en flyer i handen: Professor sökes till Jönköping. Myriam blev genast intresserad. Hennes make Stephen ”en souvenir från Kanada” var också med på noterna. Den svenska naturen lockade.

– Varje år när klockan ställs om lyfter någon tidning fram den rapporten igen. Det är lite roligt.

I somras gick flyttlasset, och maken som är i it-branschen fick snabbt jobb, de två barnen fick dagisplats. Förutom språket – Myriam tränar svenska med en app – är utmaningen nu att välja forskningsinriktning. Den ska vara intressant för Myriam, för forskarvärlden och för branschen. 

Det finns flera belysningsföretag i regionen, och hon har hunnit besöka Fagerhult som är
 intresserade av ett forskningssamarbete. Planen är att träffa fler företag under året. 

Elinstallationsbranschen har hon däremot ingen kläm på ännu. Men hon räknar med att få en tydligare bild på Elfack i Göteborg i maj, där hon deltar i flera aktiviteter. Hon blev även intresserad när Fagerhult berättade om produkter som på olika sätt gör monteringen lättare för installatörer.

– Sådana aspekter är också viktiga.

Hur det gick med professorns horribla belysning på kontoret? Utmärkt. Veckan efter intervjun flyttade hon till ett nytt rum med mycket bättre belysning – och rejäla fönster som ger såväl dagsljus som sjöutsikt. 

 

Fler nyheter