Högsta elpriset någonsin – så mycket tjänade hembatteriet

Den dyraste kvarten den 13 september i elprisområde 4 kostade en kilowattimme 8,98 kronor. Vad drog en villa med standardinstallation av solceller och hembatteri in?

Läs också:
Solceller: ”Tjänar dubbelt mot att ha pengarna på börsen”

Läs också:
Så maxar han solcellernas vinst trots elbolagets begränsning

Trelleborgsbon Micke Gislov drog in omkring 900 kronor på en dag när elpriset sköt i höjden den 13 september. Men hans batteri och solcellsanläggning är långt större än en vanlig villainstallation. När Elinstallatören frågar Tibber vad en normalkund hade fått in under samma omständigheter är uppskattningen mer modest.
– Jag skulle säga att normalläget under en sådan extremdag är 60-90 kronor för en standardinstallation, säger Christoffer Magnerholt, energiexpert på Tibber.

Pristoppen sammanföll med låg vindkraftsproduktion i Tyskland och begränsad svensk kärnkraftsproduktion. Magnerholt varnar samtidigt för att dra långtgående slutsatser av ett enskilt extremdygn. Däremot menar han att elhandelsarbitrage bara är en liten del av hur man ska se på en batterikalkyl.

Batteristyrning nollar elräkningen – ”kosingen” finns i stödtjänster

Det spektakulära prisdygnet är alltså inte ensamt avgörande för ekonomin. Enligt Christoffer Magnerholt ligger värdet i att batteriet arbetar varje dag och kan användas på flera marknader. Batteriet kan laddas när elen är billig, försörja huset när priset är högt och kapa effekttoppar. Det kan även användas för elhandel och stödtjänster. Och det är framför allt de senare som förändrar kalkylen.
– Med vanlig batteristyrning kan du under bra månader göra så att du hamnar på en elfaktura på nära noll. I vissa fall kanske tjäna en 100-lapp. Men med stödtjänster lägger du på ett lager till och då handlar det om något helt annat. Det är där kosingen trillar in, säger han.

Batteriet – mest lönsamma delen i solcellsinstallationen

Standardinstallationen Christoffer Magnerholt räknar på är 10 kWp installerad effekt på taket och därtill ett energilager på 20 kWh. En försvarbar investering som i SE3 handlar om att parera den egna elförbrukningen snarare än att exportera. Men uppkopplad mot stödtjänster skulle det enligt Tibber bli en annan historia.
– Det vi ser i intjäning är på 1 000 kronor i månaden, och då är det exkluderat de pengar man tjänar på exporten. Nu har vi förvisso bara kört ett par månader med vår tjänst som mycket går mot intradag.

Liten solcellsanläggning betalar sig på 6-7 år

Att delta på marknader för stödtjänst förändrar alltså enligt Tibber kalkylen för en solcellsanläggning rejält. Men han menar även att det är viktigt att tänka rätt när man bestämmer sig för hur stor och framför allt vad för anläggning man ska välja.
– Om vi börjar med den eviga diskussionen om huruvida solceller lönar sig. Då säger jag att man får räkna på det. Plånboken måste bestämma, men som jag ser det: om man köper en modest anläggning för 100 000 kronor, då får du igen pengarna. Men mitt råd – lägg vikten på batterierna. I SE3 säger vi att vår baseline för en standardanläggning med batterier är en besparing och intjäning på 18 000 kronor om året. Det innebär att på fem–sex år är allt avbetalt.

Ett annat experttips är att tänka på sin investering som ”batterier med solceller”, inte ”solceller med batterier”. För att utnyttja korta pristoppar kan batteriets och växelriktarens effekt vara viktigare än ytterligare lagringskapacitet. Enligt energiexperten kan skillnaden mellan 10 och 15 kW mot nätet vara mer värdefull än skillnaden mellan 20 och 40 kWh batteri. Och så det viktiga, du måste hålla koll på att det inte bara är hårdvara som köps.
– Det kunderna stirrar sig blinda på är vad de köper rent tekniskt. De missar lagret med EMS. Har man inte smart styrning på sin anläggning, ja då har man gjort ett dåligt köp, även om man fick ”bra rabatt”, säger Christoffer Magnerholt.

Läs också:
5 råd om att styra batteriet: 10 kWh kan spara 15 000 kronor