Forskning: kan ta mer än 20 år att betala av hembatteri
Hälften av batteriköpen i en svensk studie förlängde återbetalningstiden för installationen med solceller. Forskare på Rise har tittat på olika svenska typvillor och jämfört vad som krävs för att systemen ska bli lönsamma.
Artikeln i korthet
1. över 20 års återbetalning i hus med fjärrvärme utan elbil
2. Elbil och batteri gav kortast återbetalningstid
3. Solcellerna stod för största besparingen
Rise har gjort studien av fyra typvillor med solceller och batteri, vid realistiska förhållanden, på uppdrag av Energimyndighetens Testlab. Beräkningarna visade bland annat att det kunde skilja rejält i återbetalningstid för systemen – från 13 till 22 år, med grönt avdrag. I hälften av de 12 testade fallen ökade återbetalningstiden när hembatteriet lades till.
Läs också:
Tiden som avgör om batteriet blir lönsamt
Läs också:
Batteri i Norrland lönsamt efter 7 år när 60-öringen avskaffas
Över 20 års återbetalning i hus med fjärrvärme utan elbil
Längst tid tog det för villan med fjärrvärme utan elbil, med en stor anläggning i förhållande till husets elbehov (batteri 20,7 kWh och solceller 12 kW toppeffekt). Här var styrningen inställd på att optimera egenanvändningen av solel under hela året. Batteriet användes inte för att minska effekttoppar eller erbjuda stödtjänster.
Elbil och batteri gav kortast återbetalningstid
Installationen med kortast återbetalningstid var i villan med fjärrvärme och elbil, 13 år. Här var batteriet på 14,2 kWh och solcellernas toppeffekt 7 kW. Under vintern användes batteriet för att kapa effekttoppar vid elbilsladdning, vilket minskade effektavgiften. En del av batteriets kapacitet kunde också erbjudas till Svenska kraftnäts stödtjänster, vilket gav intäkter.
I båda fallen gjordes grönt avdrag för installationen. Tidigare i år upphörde kravet på effektavgifter, men en del elnätsbolag har behållit dem. I vår kommer nya riktlinjer för hur effektavgifter ska utformas när de återinförs.
Solcellerna stod för största besparingen
Några övergripande resultat från studien är att fjärrvärmevillorna hade lägre last och därför bättre förutsättningar för lång reservkraft per lagrad kWh. Värmepumpsvillorna hade större elbehov och vintertoppar, vilket ökade behovet av både batterikapacitet och effekt. Det ökade kostnaden för batteriet och ställde högre krav på styrningen. Elbilsladdning hade störst betydelse för effekttopparna. Styrd enfasladdning med lägre, utspridd effekt eller vehicle to home (V2H) gav bättre resultat än trefasladdning med hög effekt.
Solcellerna stod för den största besparingen, och lönsamheten, i alla de fyra typvillorna. Batteriet gav ökad egenanvändning och viss effekttoppsreducering. Samtidigt förlängdes ofta återbetalningstiden till över 15 år, särskilt om investeringen gjordes utan grönt avdrag.
– Det viktigaste för installatörer är att utgå från varför kunden vill ha batteriet. Handlar det om ekonomi, självförsörjning eller beredskap? Och sedan dimensionera och ställa in systemet utifrån det, säger Patrik Ollas, forskare vid enheten Lokala energisystem hos Rise i Göteborg.
För tre år sedan:
Vanlig missuppfattning: ”att batterier och solceller hör ihop”
Fakta Så här blev resultaten för de olika typvillorna
I de fyra villorna testades system från tre leverantörer – Ferroamp, Solis och Huawei. För klimat-, väder- och elprisdata valdes elprisområde SE3 och Nordpools timspotpriser.
Fokus var på husets elkostnader. Kostnaden för fjärrvärmen togs inte med i beräkningen, eftersom den är densamma oavsett om det finns solceller och batteri eller inte.
Typvilla 1 – fjärrvärme utan elbil: Här uppmättes längst återbetalningstid, 22 år
Lägst årsbehov, cirka 5 426 kWh. Kombinationen solceller och batteri gav tydligt högre egenanvändning och självförsörjning än enbart solceller. Den stora batteri-/solcellskonfigurationen med styrning mot egenanvändning kunde under delar av vår och sommar klara husets behov utan nätköp. Reservkraftspotentialen var bäst i denna villatyp. Ett stort system kunde klara minst 24 timmars avbrott under 68 procent av årets timmar.
Typvilla 2 – fjärrvärme med elbil: Här uppmättes kortast återbetalningstid, 13 år
Årsbehov cirka 6 731 kWh. Elbilsladdningen ökade effekttopparna tydligt, särskilt när laddningen sammanföll med hushållets övriga förbrukning. Batteri kunde dämpa topparna, men resultatet berodde starkt på laddstrategin. Vehicle to home (V2H) hade särskilt stor potential här: bättre effekttoppskapning och kraftigt förlängd reservkraftstid, men egenanvändningen sjönk samtidigt något.
Typvilla 3 – luft/luftvärmepump utan elbil: Batteriet förlänger ofta återbetalningstiden till över 15 år
Betydligt högre årsbehov, cirka 17 454 kWh, med tydliga vintertoppar från elvärme och varmvatten. Batteriet ökade egenanvändningen av solel, men större batterikapacitet gav avtagande marginalnytta. Effekttoppskapning kunde minska nätbelastningen, men schemalagd nätladdning skapade samtidigt höga nattliga effekttoppar i ett fall. Reservkraften räckte kortare tid än i fjärrvärmevillan utan elbil.
Typvilla 4 – luft/luftvärmepump med elbil: Batteriet förlänger ofta återbetalningstiden till över 15 år
Högst årsbehov, cirka 18 760 kWh, och de största effekttopparna. Kombinationen av elvärme och elbilsladdning gjorde detta till det mest krävande fallet för batteri och växelriktare. Batterierna höjde egenanvändning och självförsörjning mest när de var tillräckligt stora i förhållande till lasten, men toppkapning var svårare att upprätthålla. V2H minskade topparna markant och kunde ge mycket lång ödrift under sommarhalvåret. Egenanvändningen sänktes dock med 1,5–2,7 procentenheter när det samtidigt fanns ett stationärt batteri.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen