Energiprestandadirektivet – har du koll på datumen?

Krav på att nya byggnader ska vara klara för solenergi berör olika storlekar på hus vid olika tilllfällen. 

Boverkets föreskrifter som styr energiprestandan i byggnader (enligt EU-direktivet EPBD) träder i kraft 29 maj 2026. Därefter införs kraven successivt för olika typer av hus.

Läs också:
Då införs krav på solceller i byggnader

Läs också:
EU-krav: belysning, vent och värme ska styras ihop

Här är några exempel:

1 januari 2025: Krav har redan trätt i kraft för byggnader som inte är bostäder att de ska ha system för fastighetsstyrning. Det gäller om de har uppvärmning- och ventilationssystem med nominell effekt över 290 kilowatt. Om fyra år ändras det till nominell effekt över 70 kilowatt, vilket innefattar många fler byggnader.

2026: Belysningsstyrning ska integreras med fastighetsstyrning.

31 december 2026: Nya offentliga byggnader och lokaler med över 250 kvadratmeter användbar golvyta ska vara solklara byggnader, alltså förberedda för att kunna producera och använda solenergi.

31 december 2027: Befintliga lokalbyggnader med över 500 kvadratmeter användbar golvyta ska göras solklara vid större renoveringar.

31 december 2029: Alla nya byggnader samt takförsedda bilparkeringar ska göras solklara.

2030: Befintliga offentliga byggnader med över 250 kvadratmeter golvyta ska göras solklara vid större renoveringar.

2050: Hela EU:s byggnadsbestånd ska vara nollutsläppsbyggnader. Byggnaden ska producera egen förnybar energi, och eventuella tillskott av primärenergi ska vara förnybar. En helt elvärmd byggnad kommer inte att kunna uppfylla kravet på energiprestanda, utan då krävs värmepumpsteknik.

Energiprestandadirektivets krav vid större renoveringar är att de genomförs teknikneutralt. En bedömning ska göras av vad som är en rimlig utbyggnad av solenergi med beaktande av effekter på energisystemet.

Till exempel bör en potentialberäkning göras för relevanta byggnadstyper, för att ge en lämplig nivå för utbyggnaden av solenergiinstallationer på byggnader.

Särskild hänsyn bör även tas till elektromagnetisk störningskänslighet.

En punkt i direktivet, artikel 10.4, medger undantag från krav på solinstallationer för vissa byggnader. Boverkets utredning visar samband mellan grad av lönsamhet och storlek på byggnad, alltså att ju mindre byggnad desto lägre grad av lönsamhet i en solenergiinvestering. 

Det krävs förhållandevis hög egenanvändningsgrad, 70 procent för lokalbyggnader, och möjlighet att bygga en relativt stor anläggning för att lönsamheten ska klara de uppställda avkastningskraven.

Kan bli poppis:
Hybridpanelen kyler solcellerna och höjer värmepumpens COP

Boverkets bedömning av effekter på elnäten visar att de inte påverkas nämnvärt av fler mikroproducenter i nuläget. Men en analys utifrån geografisk placering måste göras från fall till fall.