Studie: här går prisgränsen som gör solceller lönsamma

Kronor per Watt måste vara under en viss gräns. Då kan intäkterna från solcellerna täcka investeringskostnaden. Men vilken är prisgränsen?

Läs också:
6 konkreta råd till solcellsköparen

Läs också:
”Kalkylen för solceller har ändrats dramatiskt i Sydsverige”

”En ren förlustaffär”, ”hål i huvudet att köpa” samt ”jag skulle aldrig investerat om jag visste det jag vet idag”. Många diskussioner om solceller i sociala medier är fyllda av nedslående omdömen. Budskapet är ofta detsamma: det är inte längre lönsamt att investera. Men är det verkligen så?

Enligt Markus Rinio, professor i förnybar energi på Karlstads universitet, kan solceller absolut vara lönsamma och i en nyligen publicerad studie har data som stödjer detta.
– Det är lite beroende på vilka villkor man har, men i studien hade vi ett vanligt svenskt hus med en 12,8 kWp-anläggning i SE3. När man räknar på alla intäkter och besparingar, som vi gjort med realtidsdata, då har man investeringen tillbaka på ungefär 12 år. Och då räknade vi även på att man inte har 60 öringen kvar, säger han till Elinstallatören.

Men hur räknar forskaren för att komma fram till sin slutsats? Många menar att det inte går att räkna hem investeringen och installationen av solceller längre.
– Man måste kolla vad systempriset per W är. Det finns absolut anläggningar som är för dyra, men den vi hade i studien har ett systempris på 12.5 kr//W utan grönt avdrag inräknat. Det innebär alltså solceller, växelriktare, kablage och montage. Men om man skulle betala 20 kr/W eller mer – ja, då kan det vara så att det inte blir en lönsam installation.

– Villan vi undersökte var modern och hade en elförbrukning på ungefär 7 000 kWh om året, vilket är lågt. Vi har dock simulerat en villa som har 14 000 kWh i förbrukning och ser ingen principiell skillnad – snarare gjorde det kalkylen ännu mer lönsam.

Studien baseras på tidsspannet 2019-2024, vilket innebär att regler och subventioner såg annorlunda ut än de gör i dag. Därtill var det tider av extrempriser på el – hur har det påverkat datan?

Markus Rinio säger att det alltid går att diskutera hur data ska värderas, men anser att studien ändå ger ett bra svar.

– Vi har med sex år och under ett av dem var det extremt höga elpriser. Visst spelar det in. Men eftersom de övriga var ”normala” år så har man ändå tillräckligt med data. Sen är det lägre investeringsstöd i dag än när installationen gjordes. Men oavsett så kommer ett motsvarande system kunna vara en bra investering i mina ögon. 

Studien går alltså stick i stäv med synen många har om att solceller aldrig lönar sig, men inte bara det. Tvärtemot vad många idag menar, säger Markus Rinio att batterilagring i det undersökta fallet, där batterierna bara användes för att höja självförbrukningen, däremot inte vore ekonomiskt lönsamt
– Ett 15 kWh-batteri, som kostar 70000 kr efter grönt avdrag, skulle då ta mer än 50 år att återbetala. Den extrabesparing man får av ett batteri vore så liten och när vi simulerade ett sådant batteri gav det bara en årlig besparing på lite över 1 000 kr. Men, det jag räknat på är bara ett enkelt system när man laddar batteriet med överskottsel och laddar ur det när det behövs. Med ett intelligent styrsystem, aggregatortjänster och arbitrage – då kan resultatet bli ett annat.I år fick allt fler lära känna begreppet effekttariffer, där elnätsföretag går över till att ta betalt för belastning snarare än energiförbrukning, kan den förändringen ändra uträkningen?
– Jag ser inte att det skulle vara några särskilda risker för det. Jag har simulerat effekttariffer och utgått från den tariff som Ellevio har. Men där ser vi att den snarare är positiv för solceller, säger Markus Rinio.