”Vi ville ha något mer långlivat än en värmepump”

Ingemar Arvidsson har läst skadestatistik för värmepumpar. ”Det var ingen rolig läsning”, tycker han och undrar varför inte fler satsar på samma energilösning som han har i enplansvillan.

Det är en regnig vårvinterdag, men 21,6 grader varmt inne i det 160 kvadratmeter stora huset i nordöstra Skåne. Ändå finns här varken värmepump, radiatorer eller golvvärme.

Ingemar Arvidsson har hittat en egen energilösning.

Han bor i Glimåkra i Östra Göinge kommun med sin fru Maria i en enplansvilla med brun granpanel. Här har han satsat på något så ovanligt som en kombination av från- och tilluftsventilation (FTX) och solfångare till det egna huset. 

– Vi byggde huset 2010, installerade därefter solceller och solfångare och FTX till en kostnad av 210 000 kronor. Eftersom solfångare och FTX är husets uppvärmning installerades de under byggnationen. Den första anläggningen med 34 solceller var beställd, men sattes upp först 2011. Redan i mars gav solfångarna 60 grader i vattnet, sedan har vi varmvatten mer än halva året. Det är ju en stor del av elkostnaden som vi slipper, säger Ingemar Arvidsson, som är helt självlärd när det gäller energisystem.

– Det finns något som heter Google och ett stort intresse, säger han.

År 2023 utökade och flyttade familjen elanläggningarna vilket innebar att de solceller på 5 X 250 watt, som fanns på nocken av garaget, flyttades bort till boningshusets högra del med kvällssol. På garaget sattes sju solpaneler på 405 watt. Samtidigt slopades de gamla växelriktarna från 2010 och den lilla anläggningen flyttades till högra delen av boningshuset.

Lutningen på taken spelar också in för elproduktionen. 

– Tyvärr ligger den äldsta anläggningen på ett tak med för låg lutning, 17/23 grader, och snöas ner varje vinter. Den nya lutar 60 grader, säger Ingemar Arvidsson.

–Visst kostar solfångare och solceller pengar, men vad skulle inte ett komplett system med värmepump, värmegolv och radiatorer ha kostat? frågar Ingemar Arvidsson retoriskt.

Till skillnad mot en överväldigande majoritet av landets villaägare vill inte familjen Arvidsson ha en värmepump.

– Jag har läst Folksams skadestatistik för värmepumpar, det var ingen rolig läsning. Vi ville ha något mer långlivat än en värmepump. Man brukar räkna med att en luft/luftvärmepump håller i omkring 10 år och en luft/vattenvärmepump i cirka 15 år. Men det kostar ju upp till 150 000 kronor att byta värmepump, det blir dyrt i längden, anser Ingemar Arvidsson, som tänker långsiktigt, inte minst med tanke på att något av hans 13 barnbarn vill ta över huset en dag. 

Teknikkonsultfirman Tyréns har hjälpt till med att räkna effekt och energibehov för familjen Arvidssons energisystem.

– Många i byn sa att vi skulle frysa ihjäl när vintern kom, men vi har haft 21 grader året om så vi har inte frusit. Vi har också eldat i kakelugnen, som är en fantastisk uppfinning, när det var som kallast.

Svensk solvärmeteknik var banbrytande under 1970–1980-talen, 2011 kom dock dödsstöten när solvärmebidraget togs bort. Men Ingemar Arvidsson tror att solfångarna och solvärmen kommer tillbaka och att det vore något för installationsföretagen att ta tag i.

– Varför jobbar inte VVS-branschen mer med framtidslösningar som solfångare?