Tekniken bakom Kapellskärs automatiska förtöjning

Numera sugs fartygen fast i Kapellskärs hamn. Bland annat kan instrumenten justera sig själva utefter hur mycket fartyget rör sig i vattnet vid blåsigare väder. Här går Sebastian Zaar och Per Olovsson igenom momenten i förtöjningen. 

Ute i Kapellskärs hamn, Norrtälje kommun, ligger Sveriges första anläggning för automatisk förtöjning av fartyg, med hjälp av vakuumteknik. Längst kajen sitter nyinstallerade elsinstrument som sköter förtöjningen, levererade och installerade av Cavotec.

Läs om förtöjningsprocessen av fartyget Finsirius
Här sugs fartygen fast vid kajen

Läs också:
”Kunderna skulle bli tokiga om de fick reda på det här”

Sebastian Zaar, teknisk chef på Stockholms Hamnar och installationens projektledare och Per Olovsson från Cavotec sammanfattar tekniken i förtöjningen:

1. Hydrauliska armar 

Det är stora elinstrument med hydrauliska armar med en sugplatta längst ut. När fartyget ligger still mot kajens fendrar går armarna ut och suger tag i skrovet. Detta system håller sedan fast fartyget mot kajen, istället för att använda tampar. På instrumenten är varningslampor inbyggda, som lyser grönt när förtöjningen är färdig och blått när fartyg närmar sig. 

– Vi har tio enheter här och varje enhet har ett sug på 20 ton, säger Sebastian Zaar, Stockholms Hamnar. 

2. Automatisk justering

På konstruktionen sitter givare som känner av vakuum-trycket. Vid blåsigt väder, guppigt vatten eller tyngre last kan det leda till att  fartyg rör sig upp och ner i vattnet. Då känner givarna av vilket tryck fartyget drar i utrustningen, och börjar larma och lysa rött vid för stora tryck. Därefter justeras armarna av sig själva tills fartyget ligger i en säker position som armarna kan hantera. Enligt Sebastian Zaar ska systemet klara av 95 procent av alla vindfall.

– Om det behövs kan systemet skjuta fram eller bak fartyget. Då kopplar systemet nytt grepp om fartyget, säger Sebastian Zaar. 

3. Landströmsanslutning

Till sist ansluts fartyget till landström i hamnen, genom en landströmskran med en plugg längst ut. Genom landströmsanslutningen behövs inte fartygets hjälpgeneratorer, vilket spar på miljön. Spänningen som överförs genom systemet ligger på 11 kV.

– 11 kV är inte att leka med, den som tar emot pluggen på insidan av fartyget bör vara elektriker eller högspänningstekniker. Men när du ansluter är inte strömmen igång, så det är inget risk att du får en stöt, säger Per Olovsson. 

Kranen är byggd för att leverera en effekt på 4 MVA och byggd efter landströmsstandarden IEC 80 005-1, för att det ska vara homogent. 

– Det går massor med kablar ner i kajen som går till en grå container vid hamnen där kranen matas ifrån, säger Per Olovsson.

Då det inte fanns ritningar sen tidigare ställdes Cavotec inför utmaningar kring placeringen av kranen. Den får inte stå i vägen för hamntrafik eller vara för hög eller för låg. I övrigt så gick installationen smidigt enligt Sebastian Zaar.

– Det har varit relativt enkelt att installera. Vi hade tur att få in det under sommarperioden också. Vi är på en kaj med vatten omkring, vi måste jobba med flytväst och det kan krävas arbetsflottar. Det är inte som att vara hemma och installera lampor. 

– Det som var det mest komplicerade var att göra detta samtidigt som kajen var i drift. Det kommer och avgår fartyg två gånger om dagen, det  var det mest utmanande under arbetet, säger Sebastian Zaar. 

Läs också:
Tekniken bakom Sveriges nya mikronät

Både Sebastian Zaar och Per Olovsson hoppas att fler kajer ska installera systemet i framtiden, även om det är fartygen själva som tjänar mest på systemet på kort sikt. 

– Över tid kommer hamnarna tjäna ihop sina pengar i den rena bränsle- och tidsvinsten. Vid sidan av det minskar vi miljöeffekter och riskerna för personalen, säger Sebastian Zaar. 

– Miljömässigt är detta det mest hållbara du kan göra, säger Per Olovsson.