Flexslang i tätskikt: ”Jag tror inte att rörmokare är lika dåliga på att fixera”

Det råder förvirring bland elektriker om GVKs skrivning ”Flexslang ska inte användas vid genomföringar”. Vi ringde upp Andreas Svensson på GVK och frågade om varför flexslang är ett problem.

När det kommer till våtrum på ett bygge är det många branschregler som ska följas. Elektriker och rörmokare måste förhålla sig till tätskiktsfolkets GVK och BKR. Det här har länge varit problematiskt då de olika skråna inte alltid har full koll, eller förståelse, för vad som gäller.

Läs också:
”Du får ju inte gå ut genom tätskikt längre med flexslang”

Läs också:
Får man ha slang i badrummet?

2021 uppdaterades reglerna och då tillkom ett nytt kapitel gällande just elgenomföringar. Men det har lett till förvirring och det är fortfarande inte helt klart vad som gäller. Så pass att GVK i sommar gick ut med ett förtydligande.

– Många GVK-företag har hört av sig efter att de stått och bollat med elektriker på plats. Problemet är att olika  entreprenörer har olika regler. Den ene har regler för elsäkerhet och personskador att gå efter – och så finns det regler för att motverka vattenskada. Det här blandar ihop sig i produktionen och det är inte alltid tydligt vad som är vilket, säger Andreas Svensson, teknikansvarig på GVK.

Enligt Andreas Svensson krävdes förtydligandet för att försöka bena ut flexslangens vara eller icke vara. Men är då förtydligandet så tydligt? Det står: ”Flexslang ska inte användas vid genomföringar”, men i punkten efter står det ”Det är dock inget tekniskt fel om det är möjligt att fixera flexslangen”.

– Det här var den stora frågan då många elektriker gillar att köra flexslang. Men den ruckar lätt sönder ett tätskikt. Problematiken har man sett länge, men det var först 2021 som det skrevs in i reglerna att just flexslang ska noteras som en avvikelse. 

Är det så att elektriker är mer okunniga eller oförsiktiga när det kommer till våtrumsregler? 

– Jag kanske är partisk i frågan, men jag tror inte att rörmokare är lika dåliga på att fixera. Att ha el är ett nyare fenomen eftersom man historiskt inte haft det i samma utsträckning i våtrum.

Om det nu är ett vanligt återkommande problem, hur kommer det sig att det inte finns någon rekommendation att använda annan produkt eller lösning?

– Det har vi funderat mycket över. Det är inget nytt på marknaden som hänt. Vår rekommendation har varit VP-rör eftersom det inte finns någon standardlösning för att ansluta flexslang och tätskikt. En apparatdosa man kan ansluta tätskikt mot – det finns inte idag.

Vad hoppas ni att förtydligandet ska ge?

– Syftet med det är att det ska finnas ett tydligt dokument man kan hänvisa till, vilket vi hoppas ska ge en förståelse för varandras förutsättningar. I ett framtidsperspektiv kan jag tänka mig att reglerna kommer att vara än tydligare för i dag är det inte så mycket som reglerar inkommande el i våtutrymmen. 

Läs också:
En riktig elektriker ska klara att koppla en X-plint, men…

Ser ni att man ska söka harmonisering av branschregler?

– Nja, det är svårt att se att vi ska ha regler som harmoniserar. Elektrikernas branschregler handlar om elsäkerhet och tar hänsyn till personskador – inte vattenskador. Dock tycker jag att som elektriker är det bra att koll på vad som krävs för att arbeta mot golvläggare med mera för att de ska kunna sätta tätskikt.