Fem råd för säkrare el i lantbruk

Publicerad

26 maj 2023, 11:15

Fuktigt, frätande och dammigt – och så möss och råttor på det. Miljön i lantbruket gör att elinstallationer lever farligt. Men det finns konkreta råd för att undvika elbrand och andra farligheter.

Lantbrukets Brandskyddskommittén, LBK, har i många år arbetat med förebyggande information kring brandrisker i lantbruket. Kommittén är sammansatt av expertis från en mängd olika områden och ger ut LBK-pärmen, en ”bibel” om lantbrukets säkerhetsfrågor. I pärmen, som uppdateras löpande, finns det mesta en elektriker behöver veta om hur man gör elsäkra installationer i lantbruksbyggnader av olika slag.

Per-Olof, ”Pojje”, Jonsson är riskrådgivare inom lantbruk och företag hos Länsförsäkringar i Uppsala och en av dem som genom åren varit engagerad i arbetet med LBK-pärmen, och för just flik 5 finns en särskild Länsförsäkringsgrupp för lantbruksel. Han framhåller hur mycket elektrikerns arbete betyder för säkerheten inom lantbruket:

– Elinstallationer och hur de är utförda är extremt viktiga för att förebygga brand och andra tillbud i lantbruket. Det framgår tydligt av försäkringsstatistiken. Den visar att mer än hälften av alla bränder av den anledningen sannolikt har sitt ursprung på elsidan. 13 procent av bränderna kan direkt kan hänföras till elfel, men till det kan läggas att en mycket stor el av de brandorsaker som klassas som ”okända” också har sitt ursprung på elsidan, fastän detta inte kunnat bevisas, berättar Pojje Jonsson. 

– Det är egentligen inte så konstigt, för det finns många faktorer som gör elinstallationer i lantbruksbyggnader svåra. Miljön är ofta fuktig, frätande och extremt dammig. Höga temperaturer här och var försvårar och förekomsten av gnagare – möss och råttor – gör inte saken lättare. Och så finns det alltjämt gott om byggnader i bruk som hunnit bli lite till åren komna och där elmaterialen egentligen behöver bytas ut eller åtminstone ses över.

Elsäkert häststall:
Här behöver inte hästarna oroa sig för bristande potentialutjämning

Ett bra exempel på detta är alla de lysrörsarmaturer som ger ljus i stallar och förråd. Sedan 2006 finns det krav på att sådana ska vara försedda med säkerhetsglimtändare, men sådana levereras sällan som standard till armaturen. Ett utbyte är nödvändigt men glöms bort ibland. Och på många håll sitter det armaturer kvar från tiden innan kraven skärptes.

– Lysrör i lantbruket måste hålla IP54 men helst ha kapslingsklass IP65. De ska vara D-märkta och därmed certifierade att aldrig överstiga 90 grader i yttertemperatur. Om så inte är fallet får lysrören i stallar och liknande inte monteras på brännbart underlag. Pojje Jonsson poängterar att materialet i armaturer, liksom i annan elutrustning i sådana här byggnader antingen bör vara metall eller plast som certifierats som icke-brandkänslig.

– LED-belysning är förstås säkrare, men här vill jag varna för att enbart byte till LED-lysrör i befintliga armaturstommar kan medföra driftproblem, liksom att blanda LED-armaturer på samma gruppsäkring som konventionell teknik. Bäst är att byta allt på en gång så att man har samma LED-teknik överallt, framhåller Pojje Jonsson.

När en installation ska utföras i en lantbruksbyggnad är det viktigt att installatör och kund gemensamt gör en riskbedömning inför det förestående arbetet. Installatören behöver ha en klar bild av hur byggnader används och hur exempelvis djurhållningen påverkar materialval och förläggningssätt. 

Det är då viktigt att tänka på att elektrisk utrustning i djurstallar ofta utsätts för korrosiva gaser – främst ammoniak – och vattenspolning i samband med rengöring. Utrustningen måste också planeras och skyddas så att den inte kan skadas av djuren eller i samband med arbeten i stallet. Att kablar och övrigt installationsmaterial bör vara halogenfritt är en självklar rekommendation i lantbruk. Där ledare är frilagda i armaturer måste de skyddas med skyddsslang för att inte torka ut och spricka på grund av UV-ljuset från ljuskällan.

Försäkringsbolagen rekommenderar att elanläggningar i lantbruks-byggnader ska vara försedda med överspänningsskydd. Jordfelsbrytare är ett krav från 2006 men typen kan variera. Tillsammans med solcellsanläggningar kan flera typer finnas att välja mellan. Här råder försäkringsbolagen installatörerna att följa tillverkarnas anvisningar.

– Enligt Elinstallationsreglerna ska hela installationen skyddas av jordfelsbrytare med märkutlösningsström på maximalt 300 mA. På huvudledningen ska jfb-n vara av typ S med tidsfördröjt frånslag. Och enligt LBK ska övriga strömkretsar i anläggningen i huvudsak föregås av jfb med högst 30mA märkutlösningsström, preciserar Pojje Jonsson och kommer in på ett par andra säkerhetskrav som är speciella för lantbruksinstallationer:

För utrymmen med förhöjd brandrisk, liksom där brandfara kan uppkomma som följd av bearbetning eller lagring av brännbart material, gäller att motorer i ventilationssystem ska ha inbyggt termiskt skydd i motorlindningen. LBK rekommenderar att samma skydd används i övriga motorer inom lantbruket och att skyddet inte kopplas så att motorn kan återstarta automatiskt.

Mycket att spara med solel på gården:
Energikostnaderna minskade flera hundra tusen kronor redan första året

– Motorskydd ska helst placeras i icke brandfarligt utrymmen. Det kan vara ett kontroll- eller maskinrum eller i anslutning till elcentralen. Om de ändå måste placeras i brandfarligt utrymme krävs kapslingsklass IP54, framhåller Pojje Jonsson.

Att säkerhetskraven på elinstallationer så omfattande handlar ytterst om pengar – en brand inom lantbruket kan orsaka driftsstopp i flera år innan produktionen är igång för fullt igen och värdena på byggnader, inventarier och djur är höga.

– Försäkringsvärden på 10-20 miljoner kronor är inte ovanliga. Och så är det ju ofta många liv som står på spel vid bränder i modern djurhållning. Omsorgen om det levande är en central fråga för varje ansvarskännande lantbrukare, menar Pojje Jonsson.

Fem viktiga saker att tänka på vid lantbruksinstallationer:

1. Dra kablarna rätt

Några åtgärder för att minska effekterna av oönskade elektriska fenomen vid kabel- och ledningsförläggning i eller mellan byggnader:

• Anslut alla kablar, främmande ledande delar och skyddsutjämningsledare mellan byggnader på ett och samma ställe

• Skyddsutjämna betongplattor, metallinredning och andra främmande ledande delar

• Använd endast CE-märkt utrustning som är störningsfri och säkrad mot elektromagnetisk strålning

• Använd enbart TN-S-system för ledningsdragningen

• Minimera användning av högfrekventa driftdon och omformare för DC-utrustning i TN-C-system

• Var alltid noga med efterdragningen vid alla anslutningar.

2. Håll gnagarna borta

Räkna med att det finns massor av möss och råttor i alla byggnader där det lagras foder och spannmål. Tänk på det när du väljer kabel och hur du ska förlägga den:

• Kablar i lantbruksinstallationer ska vara metallmantlad eller metallskyddad. Välj EKLK/EQLQ eller EKKJ/EXQJ eller skydda annan typ av kabel med OMG-rör, kabelskydd av plåt eller liknande

• Förläggning på vägg eller i tak är gnagarsäker om avståndet från närmaste horisontella yta är minst 50 cm (över) eller 10 cm (under)

• Vid genomgångar i vägg och tak ska kablar alltid skyddas med metallrör och förläggas minst 50 cm över horisontell yta. Ta då hänsyn till att kommande inredningsdetaljer, inlagrat hö eller foder, etcetera, kommer att skapa nya ytor för gnagarna att röra sig på – så förläng metallrören upp till 50 cm över högsta möjliga yta i utrymmet

• Mekaniska skydd bör nå minst 120 cm över befintlig golvyta.

3. Var försiktig med värmeapparater

 Särskilda krav ställs på elvärmefläktar och -radiatorer som ska användas i brandfarliga utrymmen – som djurstallar, torkanläggningar och utrymmen för foderberedning:

• Kapslingsklassen ska vara minst IP54

• Utrustningen ska vara försedd med nollspänningsutlösare

• Fläktar ska vara testade enligt SEMKO 111FF-1987

• I dammiga utrymmen ska tilluft till fläktar tas utifrån

• Elradiatorer ska vara försedda med övertäckningsskydd, helst av perforerad plåt.

4. Säkra värmen till de små

Värmelampor, värmetak och värmegolv används för att skapa en fin miljö för smågrisar och andra unga djur. Installera dem på rätt sätt:

• Värmelampor och värmetak ska monteras så att stickproppen dras ur och spänningen bryts om de faller ner. Sätt därför eluttagen nedåtriktade rakt ovanför den plats där lampan eller värmetaket ska hänga, minst 50 cm från brännbart material och se till att kabeln inte är längre än att den dras ur uttaget om lampan faller ner

• Värmemattor och liknande bör anslutas via skyddstransformator. Skydda anslutningsledningen med OMG-rör eller liknande

• Infravärmare i häststall ska vara tillverkade enligt de krav som ställs för stallutrymmen, det vill säga kapslingsklass minst IP44, och vara försedda med timer med maximalt 30 minuter.

5. Central på rätt plats

Centraler och annan kopplingsutrustning bör placeras i separata elrum, i torra och dammfria utrymmen eller i nischer i yttervägg med dörr mot det fria. Tänk då på:

• Att begränsa skador på grund av produktionsbortfall genom att sätta en central för varje stallbyggnad eller avdelning, i separat elrum som helst utgör en egen brandcell

• Att centraler inte får sättas i utrymmen med förhöjd brandrisk, som på skulle eller i foderutrymme. Där får endast finnas sådan elmaterial som är nödvändig för anläggningens drift, men den ska minst uppfylla IP54 och följa anvisningarna i LBK

• Montera inte kopplingsutrustning i djurstall, risk för fukt och korrosiva gaser

• Kapslingar till kopplingsutrustning med märkström över 16A får endast vara tillverkade i metall eller i särskilt brandtåligt plastmaterial. Använd i första hand metallkapslade elcentraler i lättmetall eller rostfritt.