”Hushållsel” får elektriker att se rött – nu ändras läkarnas riktlinjer

Publicerad 28 sep 2020, 06:02

Många elektriker ser rött när vårdpersonal säger ”hushållsel” efter en elolycka. Efter Magnus Carlssons initiativ stryks begreppet ur läkarnas riktlinjer.

Föreningen för industriell elteknik, FIE, har gjort en stor undersöker av hur Vårdsverige hanterar elolyckor. Riktlinjerna skiljer sig stort i olika regioner, och internetmedicin.se är i särklass bäst enligt FIE.

Men fram till i somras fanns det för elektriker så förhatliga ordet ”hushållsel” fortfarande i internetmedicin.se, som är en kunskapsdatabas för läkare. Nu har begreppet rensats bort, på initiativ från elbranschen.

Övriga artiklar i serien: 

Hela kartan: Så (olika bra) hanterar vården elolyckorna

Vårdsajt uppdaterar riktlinjer efter Elinstallatörens granskning

Tjatade sig till EKG efter elolyckan – fick faktura

Det började med att Magnus Carlsson, som är elingenjör på Borealis i Stenungsund, hörde talas om en mindre incident med 230 V i annat industriföretag i trakten. Den drabbade sökte vård och fick EKG taget, men ingen provtagning. Det var ju bara ”hushållsel”.

– Händelsen triggade mig, och vi började diskutera i vårt företagsnätverk här på Västkusten. När ska vi egentligen söka vård efter en elolycka? Och vilka prover ska tas? berättar Magnus Carlsson.

”Jag håller med om att begreppet hushållsel är vanligt förekommande och att det inte bör användas. Ordet kan felaktigt ge intrycket att det inte ger svåra skador.”

Martin Tondel, överläkare

Efter lite research hittade han internetmedicin.se, som han tyckte innehöll mycket bra information. Men dessvärre användes begreppet ”hushållsel (220 V)”, och den tekniska beskrivningen av el tyckte han inte var helt korrekt. Så han kontaktade huvudförfattaren till texten, Martin Tondel.

Martin Tondel. Foto: Charlotta von Schultz

Överläkare Martin Tondel, som arbetar på Arbets- och miljömedicin i Uppsala, är en av Vårdsveriges främsta experter på strömgenomgång. Han har träffat många patienter med kvarvarande problem efter strömgenomgång, och han utbildar såväl läkarstudenter som företagsläkare om följderna av elolyckor.

När Magnus Carlsson tog kontakt var han genast med på noterna.

– Jag håller med om att begreppet hushållsel är vanligt förekommande och att det inte bör användas. Ordet kan felaktigt ge intrycket att det inte ger svåra skador, säger Martin Tondel.

Han nappade också på att uppdatera de tekniska bitarna i texten med hjälp av två elsäkerhetsexperter: Mats Jonsson på Eltrygg Miljö och Leif Bodin på Hitachi ABB Power Grids.

Mats Jonsson.Sista veckan i juni publicerades de uppdaterade riktlinjerna på internetmedicin.se. Att ordet hushållsel inte bör användas framgår numera tydligt. Att 230 V kan orsaka allvarliga skador likaså – oavsett om olyckan sker i hemmet eller i en industri. Det luddiga ordet ”stöt” är också bortrensat.

”Det är svårt att definiera en absolut gräns för när det inte är farligt. Men vid mindre än 50 Volt är det väldigt osannolikt att någon skadas.”

För elektrikers del tycker Mats Jonsson att avsnittet ”Vårdnivå” är viktigt att ha koll på. Där listas en rad situationer när man omedelbart ska ta sig till sjukhus efter en elolycka, exempelvis om man är omtöcknad. Även om elolyckan inte verkar vara så allvarlig bör man ta kontakt med sjukvården. Den informationen fanns även tidigare. Men en nyhet är en formulering om att spänningar under 50 V vanligtvis inte medför några skadliga verkningar.

– Det är svårt att definiera en absolut gräns för när det inte är farligt. Men vid mindre än 50 Volt är det väldigt osannolikt att någon skadas, säger Martin Tondel.

Internetmedicin informerar även vårdpersonalen om vilka prover som ska tas, vilka undersökningar som ska göras, vilka remisser som ska skrivas. Det räcker exempelvis inte att ta EKG på patienten. Man ska även mäta om det finns förhöjda halter av hjärtenzymet troponin i blodet, något som kan uppstå först någon timme efter olyckan.

Alla skador upptäcks inte i det akuta skedet. Patienten kan drabbas av sena effekter några veckor eller månader efter olyckan, exempelvis nervskador och smärta. Uppföljning är därför viktigt.

– Jag som läkare vet att långsiktiga problem kan förebyggas med ett bra omhändertagande i det akuta skedet och en bra uppföljning. Även psykiska skadeverkningar kan minska med ett bra bemötande. Vissa har ju haft en nära döden-upplevelse vid olyckan, säger Martin Tondel.