Mycket kvar att göra i kampen mot elolyckor

Publicerad 27 feb 2015, 10:43

Akutsjukvården behöver bättre kunskaper om strömgenomgång och den långisktiga diagnosen och vården kan förbättras. På arbetsplatserna finns alltjämt brister i säkerhetskulturen och många anställda i branschen tar inte riskerna på tillräckligt allvar.

Det här var några av de förbättringsområden som kom fram när en treårig studie av elolyckor nyligen presenterades och diskuterades.

Sviterna efter en elolycka kan bli långvariga och påverka grundläggande livsfunktioner. I slutet av januari presenterades resultatet av den över tre år långa studien ”Elolyckor i arbetet – en undersökning av sena följder efter strömgenomgång”. Flera av deltagarna under presentationen och den efterföljande diskussionen kallade det för ”en stor dag för hela branschen”. De fick även se att det finns mycket att göra när det gäller säkerhetskultur, beteenden och ansvar på arbetsplatserna.

– Jag är mycket nöjd med dagen. Vi kommer fortsätta vårt arbete med att från branschens sida få fram nationella riktlinjer för omhändertagande av personer som drabbats av strömgenomgång. Det som kom fram idag är oerhört viktigt, och i den här frågan råder total samsyn i hela branschen, säger Rickard Lindberg, ansvarig för arbetsmiljö på Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).

Studien har gjorts genom enkäter till elektriker – och andra – som drabbats av strömgenomgång. Dessa har sedan analyserats och sammanställts av forskare vid arbets- och miljömedicinska kliniker i Göteborg, Lund, och Umeå och av forskare vid Lunds Tekniska Högskola. Studien har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, EIO och SEF.

Fakta som kommit fram under studien visar bland annat att kunskapen i akutsjukvården när det gäller strömgenomgång måste förbättras, liksom den mer långsiktiga diagnosen och vården.

Resultatet visade även att det finns brister i säkerhetskulturen på arbetsplatser. Åsa Ek, professor i ergonomi och aerosolteknologi på Lunds Tekniska Högskola, berättade bland annat att en av fyra elektriker upplevde att risken för olyckor på arbetsplatsen var hög. Elektrikerna ansåg också att kommunikationen mellan elektriker inte alltid fungerade – ofta på grund av snäva tidplaner och konkurrens om och inom projekt.

De upplever att man kan säga vad man tycker, men att det är svårt att tala om just säkerhet. Kanske finns det en macho-aspekt här. En majoritet uppgav även att det ofta finns en ”cowboy”, enstaka individer som utsätter sig själva och sina arbetskamrater för risker.
Åsa Ek

Det finns alltså ett behov av att diskutera säkerhet – kanske särskilt elektrikerna emellan. Arbetsgivare å sin sida bör enligt enkätsvaren uppmuntra till sådana diskussioner och se till att alla inom företaget är delaktiga och kan påverka. De allra flesta elektriker ansåg att information och utrustning för att arbeta säkert finns på arbetsplatsen.

– Men det krävs samtal, att man sätter sig ner och ställer frågorna: ”Vad har vi för värdegrund?” Hur ser vi på säkerhet?” Det är avgörande, säger Åsa Ek.

Studien visade även att olyckor skett främst av två anledningar: Att strömmen inte brutits före arbetet på grund av stress eller slarv eller på grund av att man helt enkelt trott att strömmen varit bruten. Akuta och långvariga symptom efter strömgenomgång varierar från kittlingar i händerna och lätta brännskador till psykiska besvär, funktionshinder och svåra brännskador.

– Den här studien är unik, och har gett oss flera viktiga svar. Nu fortsätter arbetet. Med hjälp av läkare och forskare kan vi nå vårt mål. Särskilt viktigt för mig är, till exempel, att det inte ska spela någon roll vilket landsting den drabbade kommer till. I dag finns det skillnader, säger Rickard Lindberg.