Skyddar verkligen säkringen när villan drivs av batteri?

Lamporna fortsätter lysa under strömavbrottet. Allt tycks fungera med batteriet i ödriftsläge. Men bakom kulisserna har en livsviktig säkerhetsfunktion förändrats. 

Läs också:
Alla vill ha ödrift – nästan ingen kontrollerar elsäkerheten

Läs också:
7 steg för att lyckas – och ha råd –  med ödrift i villan

Allt fler väljer att installera energianläggningar anpassade för ödrift. När nätet går ned, så ska batterier eller annan reservkraft kliva in och ta över stafettpinnen. Men något många inte vet är att när nätet försvinner, kan det påverka hur snabbt säkringar och minibrytare löser ut.
– Kortslutningsströmmen är förmodligen mycket högre från nätet och lägre i ö-drift. Det måste man beakta, säger elingenjören Frank Johansson.

En vanlig elanläggning projekteras utifrån de förutsättningar som finns vid anslutningen till elnätet. Bland annat spelar förimpedans och möjlig kortslutningsström roll när ledningar och skydd dimensioneras. När nätet försvinner och en hybridväxelriktare i stället matar huset kan situationen förändras rejält.
– Det handlar om automatisk frånkoppling av matningen. Om man får ett fel måste skyddet lösa inom en viss tid, säger Frank Johansson. Problemet uppstår om inte felströmmen blir tillräckligt hög för att det befintliga överströmsskyddet ska lösa ut inom denna tid. Då måste man se till att kraven ändå uppfylls och välja rätt skydd.

En jordfelsbrytare kan i många fall hjälpa till vid den här typen av fel. Men vid en kortslutning mellan fas och neutralledare ser situationen annorlunda ut. Om kortslutningsströmmen är relativt låg kan det göra att skyddet tar lång tid på sig att lösa ut – och där hjälper inte jordfelsbrytaren. Och om kortslutningsströmmen ligger kvar under lång tid kan ledarisoleringen utsättas för mer värme än den är dimensionerad för.
– I ett sådant fall kan man överskrida ledarisoleringens sluttemperatur innan skyddet hunnit lösa ut, säger Frank Johansson.

Det betyder att en säkring/minibrytare som fungerar korrekt vid nätdrift inte automatiskt behöver ge samma skydd när anläggningen går i ödrift.
– Man kan behöva välja en annan utlösningkarakteristik. Problemet kan dessutom bli större ju längre ut i installationen felet uppstår. En längre ledning innebär högre resistans och därmed lägre felström.

För elinstallatören innebär det att skydden måste bedömas utifrån båda driftfallen. Vid vanlig nätdrift kan nätägaren lämna uppgifter om bland annat förimpedans och kortslutningsström. Därefter kan ledningar och skydd dimensioneras på normalt sätt. Vid ödrift är det istället växelriktarens egenskaper som sätter förutsättningarna.
– Det går både att mäta och beräkna. Vid en befintlig anläggning kan man mäta, men när man bygger nytt måste man räkna.

Han varnar samtidigt för att frågan riskerar att hamna mellan stolarna när backupfunktioner byggs in i allt fler villaanläggningar.
– Jag tror absolut att det finns en sådan risk. Min uppfattning är att det finns stor okunskap om de här frågeställningarna i branschen, säger Frank Johansson.

Det avgörande är alltså inte bara om växelriktaren orkar driva huset när nätet försvinner. Frågan är också vad som händer när något går fel – och om skydden fortfarande löser så snabbt som fordringarna kräver.

Läs också:
Deras batterianläggning ger villan ödrift i tre dagar