Foto Getty och Privat.

”Allmänbruksuttag av schuko-typ är för nödfallsladdning”

07 september 2020  |  Text: Marie Granmar

En bild i Facebookgruppen Elfel av ett svartbränt schuko-uttag där en Tesla ska ha laddats i två veckor lyfter åter frågan om elbilsladdning. Diskussionen visar att osäkerheten är fortsatt stor. Samtidigt orsakade eluttag 70 bostadsbränder i Sverige förra året. Här reder vi ut varför schuko-uttagen har begränsningar och hur de egentligen testas.

Åsikterna går fortfarande isär om hur säkert det är att ladda elbilen i ett vanligt Schuko-uttag. Om det vittnar en ny diskussion i Facebook-gruppen Elfel med flera hundra kommentarer.

Tommy Sjöberg.– Vissa elektriker tycker att om det står 16 A på uttaget så ska det klara 16 Ampere. Men man måste även fråga sig vad som är normal användning för ett sådant uttag och då spelar tiden in, säger Tommy Sjöberg, elektriker hos Midroc Electro i Eskilstuna.

Han påminner om de standarder som styr hur Schuko-uttag konstrueras, och hur nya uttag testas. Till exempel belastas uttagen sällan under längre tid än en timme kontinuerligt när de provas.

Johannas hem brann ner: Den farliga laddningen

Elbilsmässan: Elsäkerhetsverket: Hög risk för fler bränder vid elbilsladdning

”Varför ska jag riskera min familjs säkerhet, för att jag vill ha en elbil? Informationen kring det här måste bli tydligare, annars kommer det sluta med fler bränder.”

Tommy Sjöberg, Midroc Electro.

På bilden som skaparen av Facebook-tråden lagt upp syns ett utbränt Schuko-uttag. Där har personen laddat sin elbil, en Tesla, regelbundet under två veckor. Kommentarerna kring vad som kan ha hänt är många. Exempelvis var kanske inte uttaget i allra bästa skick.

För att undvika liknande incidenter föreslår flera kommentatorer att tiden för laddningen regleras med hjälp av timer. De föreslår även att tak ställs in för laddströmmen – ett råd som också ges av Elsäkerhetsverket och av standardexperten Joakim Grafström.

Joakim Grafström.– Vid laddning med strömmar på 10 A eller mer så har erfarenhet visat att uttagen utsätts för påfrestningar som förstör dem. Elsäkerhetsverket anger att laddströmmen bör begränsas till 8-10 Ampere, säger Joakim Grafström hos SEK Svensk Elstandard som gav ut en handbok om laddning av elfordon förra året.

I Elsäkerhetsverkets senaste informationsmaterial avråds från regelbunden laddning i vanliga vägg- och motorvärmaruttag. Förlängningssladd ska inte användas, eftersom det då finns risk att säkringen inte skyddar på rätt sätt. Laddbox med typ2-don, där laddningen övervakas enligt mod 3, rekommenderas.

”Allmänbruksuttag av Schuko-typ bör inte användas för ordinarie laddning av elbilar. De är snarare till för nödfallsladdning då du inte har tillgång till en laddstation.”

Joakim Grafström, SEK Svensk Elstandard

Han tillägger att Schuko-uttaget är en uppfinning från 1920-talet, och ursprungligen konstruerat för den tidens belastningar (som en radio eller en bordslampa).

Tommy Sjöberg tycker att biltillverkare och -säljare borde kunna hjälpa till med mer information. En grund till missförstånden är att elbilar ofta levereras med nödladdare som är anpassade till 230 Volts-uttag.

– Säljarna skulle kunna säga till kunderna att det är en bra idé att skaffa en laddbox, eller kanske till och med erbjuda det i säljpaketet. Om man köper en Tesla för 3-400 000 kronor är inte en laddbox för 5 000 kronor någon stor extra kostnad, säger Tommy Sjöberg.

Förra året orsakade eluttag nästan 70 bostadsbränder i Sverige, enligt Räddningstjänstens statistik. Mörkertalet kan vara stort.

Senare under hösten planerar Elsäkerhetsverket att lansera en ny webbsida om elbilsladdning.

FAKTA

Så testas Schuko-uttag

Schuko-uttag som används i Sverige ska följa den internationella produktstandarden IEC 60884-1 samt en nationell måttstandard, SS 428 08 34. Uttagen testas av ackrediterade laboratorier, som Intertek Semko i Kista. Under testet ansluts uttagen med 2,5 mm FK-kablar.

I ett första temperaturstegringsprov belastas uttagen med 22 A i en timme. Temperaturen får då maximalt öka 45 Kelvin (lika många grader Celsius). Mätningarna görs i såväl terminaler som hölje och anslutningsklämmor.

I nästa steg utsätts uttagen för bryt- och slitprov. Sedan görs ett andra temperaturstegringsprov. Vanligtvis 192 cykler med 22 Amperes belastning i en timme. Även nu får temperaturen som mest öka med 45 Kelvin. Dessutom görs bland annat måttkontroll och tester av mekanisk hållfasthet.

Vanliga vägguttag i hem är oftast avsäkrade med 10 A och anslutna med 1,5 kvadrats kablar.

Tillverkare kan välja att göra hårdare provning, men den informationen når sällan slutkunden.

Källa: Elsäkerhetsverket och SEK

Fler nyheter