”Trängselskatt” i näten ska frigöra effekt

Ett sätt att minska elnätens kapacitetsbrist är att införa så kallade effekttariffer, en trängselskatt i näten. Bara i Vattenfalls anläggningar skulle det kunna frigöra 870 megawatt, enligt en uppskattning.

Vattenfall Eldistribution har som mål att införa effekttariffer, en sorts trängselskatt i elnäten. Bolaget har tagit fram ett förslag på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Tanken är att omfatta alla elkunder med säkringar mellan 16 och 63 Ampere.

Faktureringen delas upp i tre delar – en fast, en för effekt och en för energi. Effekt och energi är dyrare under så kallade höglasttimmar, då det är trängsel i näten. Enligt en teoretisk utredning som Vattenfall gjort skickar effekttarifferna ut bra prissignaler.

Övriga delar i artikelserien om effektstyrning:

Effektstyrning räddare när näten inte räcker till

”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Villaägaren Roger skippar laddboxen – laddar Teslan med effektbalansering

– Uppskattningsvis skulle 870 000 av våra anläggningar beröras av tarifferna. Om alla minskar sin användning med en kilowatt frigörs 870 megawatt. Det är rätt stor potential, så det är värt besväret, säger Jakob Eliasson, chef affärsoptimering hos Vattenfall Eldistribution.

Han poängterar att utjämningen av effekt inte ska ställas emot utbyggnaden av elnätet. Båda behövs. Men utbyggnaden måste då inte göras för att klara tillfälliga effekttoppar. Den kabel som finns ska i stället användas så mycket som möjligt. Annars får kunderna betala för resurser som är oanvända stora delar av året.

Ett tekniskt krav för att kunna införa effekttariffer är att alla elmätare är utbytta till moderna, smartare varianter. Foto: Charlotta von Schultz

Effektbalansering utreds också i EU-projektet Coordinet där Vattenfall deltar. Under 3,5 år genomförs demonstrationsprojekt i Spanien, Grekland och Sverige för att testa nya system för effektflexibilitet. I Sverige har ett demonstrationsprojekt genomförts och två till planeras under de kommande vintrarna.

– Vårt första projekt genomfördes under en rekordvarm vinter, så vi kommer inte att kunna dimensionera några nät utifrån de resultaten. Men vi har lärt oss jättemycket, främst om tekniken och vilken indata som behövs för att göra bra prognoser, säger Yvonne Ruwaida, projektledare hos Vattenfall Eldistribution.

I det första demonstrationsprojektet ingick bostäder, en industri och flera energibolag i Skåne och Uppland. Bland annat styrdes värmepumpar i 340 villor, så att de stängdes av dagtid och värmde mer nattetid. En rapport om resultaten ska publiceras i juni.

Det första demoprojektet handlade om att köpa effektflexibilitet hos elkunder. Nästa projekt blir mer inriktat mot marknaden. Ett slutmål för Coordinet är att skapa en fungerande marknadsplats för effekt.

”Om vi kan få några stora konsumenter att temporärt ändra sitt beteende, så räcker det för att begränsa flaskhalsarna.”

David Bjurhall, ansvarig för prisfrågor, Ellevio

Tidigare var det tänkt att Vattenfall skulle införa effekttariffer redan i år. Men planerna har skjutits upp. Utvecklingen av IT-systemen som ska hantera mätdata och fakturering har visat sig ta längre tid än förväntat.

Yvonne Ruwaida.– Informationssäkerheten tar tid. Data måste vara korrekt och GDPR ska följas. Det här är en av de absolut största utmaningarna, säger Yvonne Ruwaida.

Elnätsbolaget Ellevio väljer i första hand andra vägar än effekttariffer, för att lösa den akuta kapacitetsbristen i Stockholmsregionen. Bland annat är ett samarbete med fjärrvärmeleverantören Stockholm Exergi viktigt. I kraftvärmeverken produceras både fjärrvärme och el.

David Bjurhall.– Vi arbetar också med att köpa flextjänster av större kunder. Exempelvis kontor som sätter i gång sina fläktar kl 9 i stället för kl 6:30. Om vi kan få några stora konsumenter att temporärt ändra sitt beteende, så räcker det för att begränsa flaskhalsarna, säger David Bjurhall, ansvarig för prisfrågor hos Ellevio.

Han menar att vi står inför den största förändringen av elkonsumtionen sedan 1970-talet. Och de dimensioneringar av elnätet som görs i dag ska räcka i många decennier.

– Elnätsbolagen är lite som oljetankers när de ska vända. Investeringarna sker i 40-årscykler. Den här gången är det svårare att dimensionera rätt än på 70-talet. Det gäller att försöka förstå vilka kunder som kommer att sätta solceller på taket eller köpa elbil, säger David Bjurhall.

Ett tekniskt krav för att kunna införa effekttariffer är att alla elmätare är utbytta till moderna, smartare varianter. Ellevios byte av nära en miljon elmätare beräknas vara klart år 2024. Under samma tid byter Vattenfall nästan lika många mätare.

I andra änden av kabeln arbetar Svenska kraftnät med att finna sina vägar till effektbalansering. För ett par år sedan genomfördes ett projekt tillsammans med Fortum för att testa hur UPS-system i serverhallar kan bidra till balansering.

Resultaten visar att UPS (Uninterruptible Power Supply) med tillhörande batterilager kan användas för att balansera kraftsystemet. Serverhallarna stabiliserar även frekvensen i nätet automatiskt vid störningar, genom att fungera som så kallad frekvensstyrd störningsreserv, FCR-D. Det gäller dock att laddningen av energilagret sker på ett kontrollerat sätt, så att inte kraftsystemet påverkas negativt av för snabb laddning.

Fler nyheter